Både ja o nej - stockholmssyndrom till den grad att man dras med i hetsen här - hetsen över att hinna m allt att var duktig... men sen beror det ju på personlighet och vad som drabbar än i livet - jag är som en magnet när det gäller probelm som ska lösas - helt otroligt men så har det alltid varit säger min mamma så jag får väl tro på det.
men...jag har omskolats, haft individuell coach, gått på mental träning, Personlig träning, sjukskriven, psykolog, psykoterpeut, rehabmöte m personal o husläkare, allt under 1 år då jag var sönderstressad och var sååååå nära fullständig utbrändhet...
DÄR tänker jag aldrig hamna igen och även om mitt liv låter fullbokat så är den stora skillnaden att jag idag till 75% kan styra det själv genom just att sköta logistiken och slippa ta smällarna när andra inte gör sin del. de andra 25% kan jag inte påverka oavsett om jag mkt omkring mig eller ej så det e bara att "gilla läget" *mitt motto för den delen*
seriöst jag vet... bananer i pyjamas...