När märker man av att man är...GRAVID???

irriterande när inlägg tas bort. Jag förstår inte alls hur filtret fungerar4 faktiskt

Ojoj, har massor av nojor. Själv var jag alldeles för snäll som tonåring tror jag. Jag kommer att sakna all förståelse för hur man hanterar röka, droger, fyllor, fel sällskap etc. :(

:) Men då kanske ni finns kvar som ett väldigt brett bollplank! :D Tillsammans har vi ju kilometer av erfarenhet!

/Optimisten

Nojor: att mitt barn ska bli mobbat/utfryst (a la F*cking Åmål - måste varit f*cking som gjorde att jag blev stoppad). Vad gör man då för att hjälpa sitt barn? Det hjälper ju knappast att prata med mobbarna el läraren. Och oftast döljer barnet att det blir mobbat för föräldrarna för att det skäms så man kanske inte ens vet om det.

En annan noja är att (i flickfallet) hon upptäcker alkohol/droger jättetidigt i typ 13-årsåldern och super sig full på en fest och blir våldtagen. Sedan tycker alla att hon får skylla sig själv för att hon var så berusad att hon inte gjorde motstånd...

Gick förresten till affären nyss och blev påhoppad. :(

AV ETT RIKTIGT ELAKT CHOKLADBEHOV!

Trodde jag kommit över det där sen i julas. Men kanske laddar kroppen med såna där trevliga måbra- och kärleksämnen inför ÄL nästa vecka. DÅ hjälper jag ju gärna till med choklad förstås. :D

Alkohol är svårt. Att de kommer att dricka vet man - det man vill minimera är ju skadorna av det. Tex skulle man vilja att de dricker folköl/svagt vin istället för hembränt. Men är lösningen att köpa ut folköl? Alla säger att man ska vägra köpa ut ngt alls till sina barn. Men om man inte gör det så vet man att de skaffar sig grejer ändå, kanske snor ur barskåpet (och fyller på whiskyflaskan med te) el som sagt, köper hembränt av klasskompisens äldre brorsas bekant...

Uj, konvertera till islam. Ok då, islam är ju inte värre religion än ngn annan (fundamentalister däremot finns ju i alla religioner, kolla bara på Irland el Runar) men burka... Näe. Däremot sekulariserad muslimer (tex från förra Jugoslavien) de är ju helt ok. Ung på samma sätt som vi är kristna (iaf jag, som aldrig går i kyrkan men däremot gifte mig där).

Jo en noja till: att ättelägget blir fullblods(blod HA!)vegan och AFA-aktivist. Fan, vad jag hatade de jävlarna som kom hit och slog sönder Göteborg i kravallerna. De VILL ju ingenting annat än förstöra. De slog sönder skyltfönster på vanliga affärer och vanligt folks bilar och hävdade att det var för att de var "emot globalismen". Jaha? Och sedan stod Mikael Wiehe där och sa att de gjorde rätt som protesterade. Jo visst, protestera kan de väl få göra men gör det på rätt sätt. Sedan dess tål jag inte Mikael Wiehe. Man ska inte främja odemokratiska metoder tycker jag. Och så har de inte ens vett att visa vilka de är utan går maskerade - näe samma skrot och korn som fotbollshuliganer är det, vill bara förstöra. Och en sådan vill jag inte ha i mitt hus! (Nu låter jag 100 år gammal jag vet Gick igång ordentligt där...)

Mina föräldrar köpte aldrig ut åt mig - jag och brorsan fick smaka LÄTTÖL med tesked...

Och visst, jag fick tag i grejjerna ändå, rökte första gången i 7an och smakade alkohol i samma veva (starköl/sprit, har aldrig druckit mig full på folköl). Men jag drack aldrig så mycket att jag fick minnesluckor och har aldrig provat tyngre droger (tyngre än alkohol och tobak alltså), och det tror jag stenhårt beror på uppfostran. Jag känner mig därför rätt lugn med såna saker, men inte kring sånt man inte kan påverka, dvs våldtäkt, misshandel o dyl. Man kan alltid hamna på fel plats vid fel tillfälle.

muggles
ja att de kommer dricka det vet man. och sprit får de alltid tag på på ett eller annat sätt.
Som det känns just nu så kommer jag inte köpa ut till dom förräns de är 18. Då får de ju dricka på krogen så då kan jag tänka mig att köpa ut.

jag tror inte jheller att jag kommer kunna hindra mina barn från att dricka. Lösningen kanske är att veta VEM de umgås med och VAR de befinner sig. Alltså på något sätt lära känna barnens kompisars föräldrar så att man vet vilka de är med och var de är och vad de gör.

Mina föräldrar kände de flseta av mina kompisars föräldrar och kunde se till att vi alltid åkte hem tillsammans osv. Sånt gillar jag.

Usch men det är en svår fråga.

MEN min största skräck är ändå att de av någon anledning ska tycka att det är häftigt med droger och börja med det. För där tror jag det är ännu svårare än med alkohol att få någon som helst kontrol. Dessutom så kan det ju leda till tyngre beroenden och grejer. Så hur förhindrar man det problemet?

Hej hopp!

Huuh.. detdär med barnuppfostran känns både främmande och skrämmande men jag hoppas att det reder upp sig när den tiden kommer. det jag tycker är mest skrämmande är allt barn lyckas dölja för sina föräldrar. Märkte det på mina föräldrars tal på vårt bröllop att vi har ganska olika uppfattningar om min tonårstid.. mycket dom inte vet, tack och lov!!

Cicci- blev alldeles varm i hjärtat av ditt inlägg om undersökningen!!

Start september- tanten långtbort hoppas jag! Håller alla tummar och tår..

Själv har jag ingen koll på min ÄL eller BIM. Har blivit så förvirrad av denna oregelbundenheten så jag har nästan slutat räkna.. Har ej heller hunnit iväg och köpt nya stickor så det får bli till nästa ÄL.
BIM är nog troligen allt ifrån till helgen och sen fram mot nästa helg hmmm... 13- 21/1.

mugglesfan - kan inte låta bli att hoppa in!

Jag var mobbad mina sex första år i skolan, både fysiskt och psykiskt. MEN jag hade en trygg familj och vänner på ANDRA håll än i skolan. Visst f*n var det skitjobbigt att gå till skolan med oro för vad som skulle hända - men samtidigt kom jag ut på andra sidan som en fortfarande stabil människa.

Jag tror att det viktigaste när man får egna barn är att minnas sin egen barndom. Minnas tonårens ångest och andra både positiva och negativa delar av sin egen uppväxt.

Sen har man att försöka förhålla sig till sina minnen och till den nya människa som står framför en. Hur hantera nya situationer och det faktum att våra barn inte kommer växa upp i samma typ av verklighet som vi själva gjorde.

Visst går det att ha nojjor och det måste man få ha. Men det gäller att försöka ha fötterna kvar på jorden och inse sin egen kapacitet. Man klarar mer än vad man tror!

/Vickan
mångårig scoutledare med ansvar för mer eller mindre galna tonårsungar