Eller:
Äggsjuka aladåber- hur steker man dem?
Desperate sexwives
Jakten på det försvunna ägget
Simmarnas kamp mot målet
Gör kontorsstolen till en spermie centrifug...
Ja ni gissade det. Här fortsätter vi. Vi kom upp i över 4000 inlägg om hur man märker av när man blivit gravid. Och hur man blir gravid. Här delar vi allt, tips, trix, sorg och glädje. jakten på de befruktade ägget är en berg och dalbana HÄNG MED!
Välkomna alla nya och gamla!
Vi har inte sagt något alls till familjen. Tycker själv att det bara skulle kännsa jobbigt. Då skulle de börja undra en massa och det är tillräckligt att liksom själv gå och invänta ÄL, BIM och så.
Man hinner nog förbereda sig i 9 månader sen är det än baby i början och inte en galen 2 åring som man får jaga runt hahahah
Vi har inte sagt något till någon faktiskt. Vare sig familj eller vänner. Känns som om det skulle öka på min fixering och stress bara. Men vist, ifall man håller på superlänge och inget händer så tror jag att jag kommer känna mig så deppig att jag måste prata med någon?
Hehehe, när jag var runt 23 skrev jag en lista på hur jag absolut inte vill vara som förälder och en havande kvinna. Har den kvar, så det ska bli roligt att läsa den om det blir något yngel. Tror att jag kanske kan hålla 2 punkter av 20!
Snart så, Sweet: Faen vad duktiga ni är på att vara hemliga! Jag tvingade min man på att svära att han inte skulle berätta för någon men det tog mig ca en vecka innan alla visste det. Det är ju så spännande!
Sweet, där håller jag med dig men än så länge räcker det att själv bekymra sig för ÄL, BIM, aladåber osv.
Sen är man ju inte helt ensam, NI finns ju :D
Ang förändringen i livet så tror jag helt klart att det är så att ju äldre man är ju mer "bortskämd" blir man. Alltså typ ego med vad man vill göra och så.
Svårare att anpassa sig kanske.
Plus att orken ju liksom inte blir större med åren. Iallafall inte mi :(
Å andra sidan hoppas jag att man som "äldre" förälder kanske har mognat lite mer och är mer redo för barn?
Eh, nu blev det flummigt. Och visst inse räven jag att allt är individuellt.
Men detta är vad jag försöker intala mig själv när jag sitter o funderar på varför man väntade så länge innan man började försöka. Fast sedan inser jag att det berodde på att jag inte alls var ett dugg sugen på barn tidigare... ;) Och då var det såklart lika bra att vänta.
...men jag tror inte att någon inser hur besatt jag har blivit. Köpte Bisolvon i går faktiskt. *rodnar*
Snartis,
EXAKT!!!
Utan denna tråden hade det kasnke varit betydligt svårare att hålla det hela hemligt! :)
Men med alla er här så har jag itne känt något stort behov av att prata med andra faktsikt!
Nää jag var verkligen inte sugen på barn tidigt. Fick en sladdlillebror när jag var 16 så har varit med om allt ganka nyligen känns det som.
