Orientaliskt bröllop

Kitkät 

Ja, jag tänker mer på att jag vill ha ett prov ex med vår text tryckt på INNAN de trycker upp 150 st... Måste erkänna att jag "latat" mig så in i med bröllopsfix senaste tiden.. Hur svårt är det att ringa ett samtal eller slänga iväg ett mail och fråga liksom?!
Men har haft så jäkla mkt på jobb, ångest av att jag inte tränat på över 2 veckor (det känns), börjat få ont i ryggen, kusins bröllop på fredag och lägenhetsfokus. Men ska maila dem NU!! 

Tittade på den sidan du rekommenderade... Ja de korten var ganska dyra, och en del av dem för pråliga. Fanns dock en som hade kunnat vara ett alternativ. Ska se vad korten på Calligraphen kommer kosta per styck med de ändringar och tillägg jag vill ha. Korten utan tryck eller något kostar 20 alt 28 kr beroende på vilken jag väljer. Sen tillkommer ju foliering, text, montering, kuvert osv osv osv... Vet inte hur mkt de är dock. Får kvitta i nuläget, så länge vi båda tycker om korten.

Jag har inte heller beställt slöja... har provat en i Malmö som var SÅ fin. Problemet är att jag inte alls tänkte på att fråga var den var ifrån och jag har inte vägarna ner till Malmö anytime soon... Där jag köpte brudklänningen sa de ju att de kunde beställa den om de visste vilken de var!!
Sen provade jag en kort (inte jättekort!), vilket jag varit ganska anti mot... MEN, det såg så fint ut med klänningen. Så nu funderar jag ju på en lång i kyrkan och sen den korta Lär ändå ta av den också under kvällen men den var så fin. Så fint fall!!!!

Rakt skuren slöja har jag provat...tyckte det kändes jättefel. Rundad, och längre än släpet på klänningen tyckte jag var fint

Precis Goli elegant!! Hoppas också det ordnar sig med lägenhet... är så himla petig i det med. Men känner att det är ju SUPER viktigt...iaf för mig. Jag måste må bra i mitt hem ju, känna att jag vill vara där, att det finns ett lugn, harmoni... det skapar man ju delvis själv men vissa lägenheter man kollat på känns inte som att jag kan se ett harmoniskt hem i det! Dessutom är jag superpetig med kök/toaletter, vilket man så klart kan renovera själv men ja, då ska man ju hitta lägenhet till rätt pris för att känna att man kan lägga en summa på sådana renoveringar. Aja, det ordnar sig...

Pagnie som du säger. Viktigast är att man känner sig vacker, med eller utan slöja. Min upplevelse är också som Kitkät...först när slöjan kom på kände jag riktigt superpirr i magen och som en brud. Men det är olika för alla! Kör på det du känner dig bäst i

Oh, jag fasar OSAndet. Syrianer och OSA!! haha...
Och dukning har jag också funderat jättemkt på! Vet att jag vill ha kandelabrar men samtidigt ser en del vaser så fina ut på borden... :-/ Svårt att bestämma mig för om jag ens vill ha flaskor på bordet men jag är den enda med den tanken typ. Alla andra säger att det är omöjligt att serva 400 pers med dricka. Några flaskor/läsk måste ligga framme. Men vin vill jag inte ska ligga framme, det får serveras!! Och öl vill jag helst undvika på bröllopet. Jag mår illa av doften och bara tanken på öl ger mig rysningar!! Dessutom kan jag faktiskt inte alls minnas att "våra" bröllop brukar ha öl...?! Inte för att man måste gå efter det, men jag tror inte folket saknar öl direkt bland allt annat. Får väl se nu på fredag då min kusin gifter sig. Första bröllopet sen vi började planera vårt bröllop. Nu kommer man ju uppmärksamma sånt man inte nödvändigtvis tänkt på innan!! haha..
Men iaf, ska se om jag kan få upp några inspobilder, som jag tänker ta med till dekoratören.

Kitkät,

Japp, helt enig där. Den långa slöjan åker av först efter första dansen/danserna. Tycker också rakt skuren ser väldigt konstigt ut. Lite fel. Det kanske är snyggt till en klänning utan släp helt, då kanske det ser annorlunda ut. Men annars känns det bara märkligt att matcha det runda släpet med en rak slöja...
Men även där är vi olika... så länge man tycker om det själv.

Det är inte alltid dem har alla slöjor inne. De har ju oftast några olika (olika längder, spets/utan spets osv) så man kan prova och köpa så klart (vissa butiker har dessutom mer än andra hemma). Det som gjorde att jag fastnade för den i Malmö var kvaliteten. Den var så följsam och mjuk. En del jag provat är lite mer sträva och faller inte lika fint. En del är väldigt tunga och "tjocka" och döljer nästan baksidan, och jag vill ju att baksidan på min klänning ska synas. Spec. ryggen. Så jag måste få fram vilken "modell" det var jag provade i Malmö så hon kan beställa den. Från La Sposa tror jag det var men mer vet jag inte...

Hallo tjejer!

Först och främst, GRATTIS till lägenheten Viola!!! Gud, jag är nästan lite avis, fast väldigt glad för er skull!! En mindre sak att tänka på. Grattis igen!!!

Ang. vårt letande... Ja, det måste kännas som ett hem! Och jag är petig med kök/toaletter framförallt! Har inga problem med att vi eventuellt får renovera för att få det som vi vill... sänker inte mina krav! Men till saken hör att vi inte direkt ser denna lägenhet (vilken den nu blir) som något jätte långsiktigt... vi tänker kanske 3 år framåt och sedan vill vi leta hus (om Gud vill!). Vilket gör att vi inte direkt söker vårt "drömboende" så att säga.
Min fästman känner egentligen att han hade kunnat satsa på hus/radhus direkt men jag känner inte riktigt så än. Dels för att jag har betydligt högre krav på något jag förhoppningsvis ska bo i hela livet och dels för att det är ett större projekt (känns de som) att börja leta hus och att det ska ligga i område nära bra förskolor/skolor (jobbar inom skolan, så "tyvärr" har man en nästan alltför stor medvetenhet om hur det kan se ut på olika förskolor/skolor). Ja, det känns helt enkelt som ett lite för stort projekt när jag aldrig tidigare bott i staden jag ska bo i resten av livet (och dessutom planerar bröllop!).
Detta innebär ju också att jag inte känner att jag vill att vi satsar alltför mycket i denna lägenhet nu. Uffft!!!! Men jag tänker faktiskt som Kitkät ändå... Gud glömmer ingen. Vissa dagar blir man bara mer frustrerad helt enkelt. Viola ahhhhhh!!!! Det låter precis som det jag föreställer mig i huvudet!!! Det jag letar efter men aldrig hittar här i Sverige!! TJOCKT papper, med en tung känsla utan massa skräp på haha!!! Åhhhh... hade velat ta foto på min svägerskas och lägga upp så ni ser hur jag menar...men får fråga henne först om det är ok. Hennes är gjorda i Turkiet. Vill inte ha dem som hennes MEN hade velat ha den kvaliteten på korten/kuverten osv. Å andra sidan så hade problemet med den typen av kort jag tänker i huvudet varit hur man postar dem?! Min svägerska fick mer eller mindre dela ut dem för hand (gav de till släkter som fick dela ut dem sinsemellan varandra)... Jag har inte den möjligheten här, och definitivt inte till de som bor i utlandet ju...
Så därför har jag tänkt om lite... Calligraphen har ett kort som heter Cosmopolitan och ett som heter Golden pocket. En av de tror jag det blir. De kunde dock inte foliera våra namn/initialer på utsidan av korten (jäkligt tråkigt!!!) men man kan beställa "etiketter" med initialer och fästa på, så att kortet hålls stängt så att säga (du ser hur jag menar om du kollar upp dem) och sen tänkte jag att jag beställer något band som jag virrar runt två gånger och knyter till en rosett (tunnare guldigt band)...

Och sist men inte minst... fästmannens klädsel. Han ska ha kravatt. (som det nedan, fast svart, denna är navy färgad). Egentligen vill han ha smoking. Han tycker inte om frack, jacquet och allt vad det är. Men detta komma passa honom, trots att han inte ser det själv just nu! Men JAG vet hahaha...
Våra bröder (och eventuellt pappor) ska vara likadant klädda och ha smoking på sig, så då ville jag inte att han skulle ha det också. Han ska ju också sticka ut känner jag! Inte bestämt oss än för om han ska hyra eller köpa...men det blir på samma ställe som jag köpt min klänning

Så ja... det var mitt bidrag för dagen... Blir nog tyst från min sida de närmsta dagarna. Min underbara familj kommer på besök så ska njuuuuta och bara umgås (och gå på bröllop imorgon!).
Ha en trevlig helg tjejer!! Likt er hoppas jag att allt står bra till med mustikka!

Hallo tjejer!!

Nu är jag tillbaka igen!
Skönt att att höra från dig Mustikka och jag har full förståelse. Att vara ifrån familjen och sedan veta att allt inte står rätt till där hemma är otroligt jobbigt. Det var en av anledningarna till att jag inte slutförde min utbildning i London. Det kändes helt enkelt inte värt det att vara ifrån familjen ytterligare flera år, och inte veta att man är när om något skulle ske.
Innan jag flyttade till London dock, så blev min morbror (mammas lillebror) sjuk i ALS (vet inte om ni vet vad det är... Goli kanske?) och jag tvekade riktigt mkt på om jag skulle åka. Hela min mammas lycka rasade ihop så fort hon hörde "ALS". Hon visste direkt vilken grym sjukdom det var. Men jag åkte...efter att min morbror själv uppmanat mig och mamma också. Fanns ju inte mkt jag kunde göra ändå. Men det var också hans sjukdom som drog mig hemåt igen... Nu är jag dock långt ifrån familjen igen, nytt jobb och planerar bröllop. Och min morbror blir sämre och sämre... ibland känns det själviskt och egocentrerat att ens planera bröllop under dessa omständigheter. Som du säger man känner sig kluven ibland mellan saker man inte vill välja mellan. MEN, hur jobbigt det än är för oss, så måste våra liv gå vidare... de vet var våra hjärtan är, att våra familjer är med oss i tankar och hjärta oavsett vart vi är. De blir inte lyckliga av att vi inte är lyckliga heller. 
Skönt att höra att du mår bättre nu!

Denna helg har bestått av familjebesök. Min familj var här, vi har varit på bröllop och hälsat på mina svärföräldrar och haft mysigt. Snacka om att man kollade in varenda detalj nu på bröllopet haha... Stackars min kära fästman, som fick höra stup i kvarten "Så där ska vi INTE ha! Det där såg bra ut, glöm inte att vi kan tänka på det också! Vi MÅSTE prata med Afram om serveringspersonal. Det är VIKTIGT att de i vår servering håller koll på det, och det, och det och DET!" osv... haha... 
Men det var trevligt, hursomhelst. 

Skulle egentligen gått för att prova min klänningen igen också i helgen. Men INGEN hade ork på lördagen när vi vaknade efter bröllopet. Vi hann helt enkelt inte dit så jag får ta de någon annan helg.

Måste ta tag i fästmannens kläder också... Har ju bestämt vad han ska ha men kanske börjar bli dags att prova ut de. Goli den är superfin och jag tror också att han kommer tycka den är värd det i slutändan. Men vad betalar han? Har nog missat de, om du sagt det? Jag har för mig att i den butik där jag köpt min klänning så sa hon att för uthyrning så betalar man typ 2500-3000kr men att köpa kostar 6000kr... TROR att hon sa så, men kan minnas fel. Jag tycker inte 6000 kr är mkt alls för en kostym. Och som du sa så kan man använda den efter också, utan kravatten ju. Har också sagt till min fästman att han borde köpa sin. 

Hur gick det på tentan Goli?

Nu ska jag leta inspo för inbjudningskortet, text då... Citat har jag ett som jag vill ha men vet inte om det är för långt...
Funderar på vad jag ska göra med informationskortet som tillkommer inbjudningskortet... känner inte att vi direkt behöver någon specifik information att ge gästerna, eller tänker jag fel?
Om jag har kontaktat något specifikt hotell eller så för rabattkod så kan ju det stå så klart... Men jag tror jag kommer boka hotellrummen åt våra vänner och som jag påtalat tidigare så kvittar rabattkoder eller ej, min släkt kommer vilja bo där de vill bo helt enkelt... de är ganska petiga.
Men ja, vad kan jag annars ha infokortet till? Alla vet ju var kyrkan/lokalen är...utom utlands folket, men till dem kommer vi hyra en buss som tar dem fram och tillbaka... tja, idéer??  

Goli, tack så mkt för dina ord! Det är verkligen en hemsk sjukdom, och just nu kan han inte kommunicera heller. Han som alltid varit supersocial, athlete och dessutom ung!! Var typ 36 år när han fick diagnos... veckan efter hans dotter föddes. Så himla orättvist!! Men som du sa, han hade inte varit lyckligare av att alla i hans omgivning slutade leva. Det vet vi. Vi försöker träffa honom så mkt det går... dessvärre kommer det perioder när man inte träffat honom på flera månader (som nu...). Det äter upp en inifrån, när man tillåter sig tänka på det! Speciellt när jag tänker på hans små barn. Han vet hur mkt vi älskar honom, alla. Han var och är centerpunkten i familjen. Har alltid varit det. Allas favorit. Iaf... Tack för dina stöttande ord!

Ang brudgummens kläder. Håller med dig 6000kr är inte alls mkt och det tycker inte min fästman heller. Anledningen till att han tvekar är för att han har gjort upp en bild i huvudet av att det inte passar honom. Jag har förklarat tusen ggr att man kan ha kravatt till olika typer av "kostymer" (Jaquette, frack osv...) men att han ska ha en som den på bilden ovanför. Han hade kravatt på sin systers bröllop. Han hatade varenda sekund av de...men jag förstår ju honom. Passformen var INTE bra med den kostymen... Men det jag hittat kommer passa honom! (Har jobbat i herrbutik tidigare så jag vill gärna tro att lite av ens öga för sånt sitter kvar haha)... så när han har det på sig kommer han förstå vad jag menar och säkert hålla med mig om att det är användbart även efter Kitkät, håller med. Jaquette kan man i regel inte ha någon annan dag än sin bröllopsdag, såvida man inte är kunglig och går på bal på slottet stup i kvarten haha... Och jag håller med i att männen också ska sticka ut!! Men hade jag föreslagit jacquette/frack så hade han nog ställt in bröllopet hahaha... Nej, men han hade haft ångest hela dagen och man vill ju att de ska känna sig bekväma. Dessutom är han för kort för att ha de... Men annars tycker jag det är så stiligt

Och ang slöja... den jag provade i Malmö, en lång från La Sposa, kostade ca 2000kr... Den korta jag provade kollade jag aldrig pris på... 

och Goli fan vad sköööönt!!! Minns känslan när sista tentan var skriven och framförallt när masters uppsatsen var inlämnad och klar!!! SÅN LÄTTNAD!!! Heja dig!!! Inte mkt kvar nu

Hallo

Gud, har suttit med gästlistan sen jag kom hem från jobb och fick utbrott i telefonen till stackars mamma. VARFÖR HAR JAG TYP JORDENS STÖRSTA SLÄKT!!!! Blir ju rent kaos när jag tänker på bordsplaceringen... ska jag gå efter traditionerna? Eller ska jag göra som jag vill?! Mamma säger att det är MITT bröllop och att jag bestämmer och behöver inte bry mig om någon annan!! Men ja... jag vet fan just nu!
Svårt att förklara vad det är som blir galet egentligen, men om jag hade kunnat få in ritningen på lokalen och vart borden är placerade osv så hade ni förstått varför jag blir gråhårig av detta (även om jag egentligen borde lyssna på min mamma och göra som JAG vill!)... Iaf, blä, orkar inte tänka mer på de ikväll... haha...

Kitkät,
Jo, slöjor verkar också kosta en slant men det finns säkert massor med olika och i väldigt olika prisklasser. Den jag provade kostade som sagt strax över 2000kr... och det förvånar inte mig när jag tänker efter...den var verkligen MAGISK och kvaliteten på den var helt underbar. Men mer än så har jag inte kollat i nuläget...
Dock frågade jag där jag köpt min klänning i fall jag behövde oroa mig för långa leveranstider osv och då sa hon nej. Det är absolut inte som med brudklänningarna iaf! Så hon tyckte inte att det var någon stress med slöja...
Det var synd att du inte tänkte på det tidigare med din klänning. Men gav dem dig någon tid för när den kan vara klar då? Har du långt från sthlm? 

Ahh, vill också kunna diskutera lägenhet och inredning som er!! Men fortfarande inte hittat någon intressant bostad... verkar svårt. Så nu funderar jag på om vi bara ska ta en hyres och sedan satsa direkt på radhus/hus om 1-2 år ist. Fästmannen hade ju egentligen velat flytta till radhus direkt...men det känns som ett för stort projekt i nuläget. Men ska man tänka så som jag börjat göra nu, med hyres osv... så känns de som att man inte riktigt kan eller kommer riktigt rota sig där, för man kommer se det som en tillfällig lösning tills vi hittar annat. Vill inte heller känna så i vårt första gemensamma hem!! Men jag sätter min tilltro hos Gud... vi kommer få det som är perfekt för oss oavsett om det är i enlighet med det vi önskar och vill i nuläget eller ej. 

Måste också börja tänka på hindersprövningen snart... har helt glömt den. Och sen gifta oss borgligt... satt och tänkte idag om vi ska göra det strax innan eller strax efter den kyrkliga vigseln... hmm...

Men ja, nu tänker jag inte tänka mer utan sova! haha...

hoppas allt är bra med er tjejer! 

Alltså med strax innan/efter så menade jag inte samma dag. haha... typ någon dag innan eller någon dag efter...

Kitkät & Mustikka,

(VARNING FÖR LÅNGT OCH FÖRVIRRAT/ONÖDIGT INLÄGG!!) Då ska vi se... gästlistan som så irriterar inte mig så mkt. Den fylls inte heller direkt på av mina föräldrar för att de faktiskt (halleluja) mer och mer kommer till insikt om att det är MITT/VÅRT bröllop och att om jag ska gå efter principen att bjuda alla som någonsin bjudit oss eller som är släkt men långt ifrån, så kommer jag utan tvekan ha ca 300-400 på bara min sida! Så, jag har bjudit dem jag vill ha där. Plus att jag talat om för mina föräldrar att de får bjuda sina mostrar/fastrar/morbröder/farbröder också med respektive MEN INTE deras vuxa gifta barn (alltså mina föräldrars kusiner), såvida det inte är folk som JAG också vill ha där för att jag kanske har en egen relation till dem (det har jag ju med vissa av dem). I början så sa ju då föräldrarna "Men man kan inte bjuda den av våra kusiner men utesluta den andre av våra kusiner" osv... Men nu på senare tid har både mamma och pappa sagt att jag ska göra precis som jag själv vill och att det faktiskt finns ett max antal som jag inte vill/kan överstiga.

Det som dock ger mig huvudbry är placeringen i lokalen. Ska försöka förklara... Vi kommer ha fyrkantiga bord i mitten så att säga. Mot väggarna så är där en upphöjning och där är det långbord (12 manna bord till höger och vänster om honnörsbordet, 12mannabord till höger och vänster om scenen, och sedan 24a mannabord mot väggen längst in i lokalen). Att fylla borden är inga problem...inte heller vem som ska sitta var av gästerna... Men de borden som är placerade bredvid honnörsbordet är ju tilltänkta den närmsta släkten från bådas sida. Det är 36 platser på min sida och 36 platser på hans sida. 36 platser!!!! Det är ju för det första en ren omöjlighet. Det är rent idiotiskt. Försöker verkligen vara kortfattad nu alltså...

Jag har 7 mostrar/morbröder (alla utom en är gifta, med vuxna barn med familjer alternativt gifta med yngre ogifta barn). Jag har 4 fastrar (samma där, gifta vuxna barn osv). Ni kan ju bara imagine att detta blir betydligt mer än 36 pers (som då räknas som allra närmsta släkten). Vem ska jag placera på de 36 platserna? Min mammas äldsta bror har jag inget emot, däremot är jag inte alls förtjust eller tight med hans vuxna barn (mina kusiner) plus att jag klarar inte av hans fru (och ingen annan i familjen gör det heller) så jag vill INTE ha  hans familj bredvid mig (de sprider dåliga vibbar till alla!). Och det accepterar min mamma.
Hon och pappa accepterar att jag väljer vilka jag vill ha däruppe vid min sida, men hur jag än vrider och vänder på det så kommer jag antingen få "splittra" familjer för att de inte får plats däruppe, eller så får jag helt enkelt välja en av mammas syskon plus familj och en från pappas sida plus familj och resten placeras på de fyrkantiga borden. Ett annat alternativ har varit att mostrar/fastrar/etc med sina respektive och ogifta vuxna barn får sitta där för att sedan sätta de "unga" familjerna/kusinerna som är dem som verkligen kommer festa vid de andra borden. Men då "måste" jag även placera kvinnan som gör mig galen däruppe med min morbror och deras vuxna ogifta dotter som ger mig allergiska reaktioner! Plus att hon själv inte ens hade velat sitta där utan med sina gifta äldre syskon.

Jag vet egentligen precis hur jag vill ha det och vilka jag vill ha däruppe... men det går inte ihop med antalet. Vid plan A så blir det för många, när jag då tänker plan B så blir det för lite vilket göra att det blir tomma stolar däruppe...
Och placeringen av borden i lokalen är som det är för att det är så lokalen ser finast ut när den är för 350-400 pers.

Men alltså, jag är så trött på mig själv!! Känner att någon får ge mig en b*tchslap (haha!!) snart så att alla hjärnceller faller på plats här och jag får någon jäkla epiphany/uppenbarelse!

Och ang. lägenhet, håller jag med er helt. Menade inte att de skulle kännas tillfälligt så. Men hittills så har vi inte heller sett hyresrätter som jag verkligen känner att vi skulle trivas i. Det är alltid något med dem, och i hyresrätt kan man inte göra så mkt ändringar. Man mer eller mindre får ta den som den är...eventuellt lite tapetseringar... Men ja, det kommer ordna sig. Vi kommer inte stå utan hem och vi vill verkligen inte köpa för att köpa. Det är vi super överens om. Så det kommer inte bli något impulsköp här inte.

Mustikka,

Jag tänkte att vi ska ha en eller två från serveringen som till en början får ta hand om gästerna så de kommer till rätt plats. Dem får ha en lista och bordsnummer för alla och sedan hänvisa dem. Annars vet jag att de gamlingar (inte för att de är många alls) som kommer kommer ju bara ta sin plats oavsett vart det är. De tänker inte direkt att "oj, det där kanske är till för brudens familj"... nej nej, här tar vi första bästa hahaha...
Tänker inte komma in i lokalen för att se en amo sitta felplacerad rakt framför min näsa typ hahaha...

MEN SÅ FIN DU ÄR i klänningen!!!!!!! Jättefin!!!!! Och så roligt att höra att du fått tillbaka känslan för planeringen igen!!!! VÄLKOMMEN TILLBAKA!!! haha... och förstår verkligen att ni inte vill satsa på något när ni inte direkt vet vart ni kommer bosätta er sen. Vad vill din fästman? Vad vill du?

Återkommer snart igen... har ett möte att springa på nu hahaha
Så jag lämnar er tillfälligt med mina ego inlägg här (speciellt det ovanför!)... Hoppas den lite mer ödmjuka Lavelii hittar tillbaka snart.