Livets stora och små frågor

Telis, ja, pappan brukar följa med och min förra BM önskade det särskilt så hon fick träffa oss båda. Sedan visade det sig att det var helt onödigt för maken att vara med som vi upplevde det så den här gången gick jag dit själv. Var bara skönt att få sitta där och diskutera min hälsa och mina känslor utan att maken satt bredvid.

Oupsie, jo då, man kan prova äggdonation ändå. Om man inte har lyckats på ett antal IVF:er kan det bero på att man har en "äggfaktor", dvs något fel på äggen, som inte syns i mikroskop. Problemet är att det är lång kö till landstingsfinansierad ÄD, pga stort behov men få donatorer, och privat ÄD är jättejättedyr.

Vi åker inte förrän i slutet av augusti till och med så då är det kanske för sent?

Oupsie, testa får man väl välja själv om man vill göra men det är ju vad jag förstår så förbaskat lång kö så man måste ju hinna fram innan man blir för gammal...

BS, okej, tack! Jag tar med honom den här gången så får vi se i fortsättningen. Jag var inte säker eftersom det inte är något UL och mest bara mätning och vägning och sånt.

Hm, hade surrogatmamma varit tillåtet i Sverige hade det definitivt varit något för mig! Mina ägg, makens spermier och så slippa vara gravid och föda fram barnet, vilket jäkla drömläge. Fast så klart är det väl en massa andra komplikationer med det hela men ändå.

Det är som Telis säger oftast så att man först provar IVF och om det inte funkar eller att man där tidigt märker att äggen inte blir befruktade så går man vidare med ÄD. Eftersom allt sett bra ut för vår del så har ingen ÄD-diskussion ens kommit upp till diskussion. Kön är lång och jag är gammal så något betald ÄD av landstinget kan jag glömma. Alternativet är att åka utomlands och göra ÄD på privat klinik vilket kostar typ 70-80 000 kronor. Billigare än att adoptera men samtidigt ingen garanti att man verkligen får ett barn.

Telis, inskrivningen är ju rätt lång med fåniga formulär som ska fyllas i om ens alkoholkonsumption, erfarenhet av droger, olika sjukdomar som finns i släkten, vilket sjukhus man hör till, glöm inte almanackan för man ska ju kolla datum för nästa träff med BM osv, och jag vet inte allt vad man ska prata om, det tar hur lång tid som helst att gå igenom allt!

Jag som så gärna velat ha kejsarsnitt läste den här artikeln nu på morgonen och nu känns det inte alls som ett så enkelt val längre:
www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3132499.svd

BS - gällande kön så visste jag inte om att det mest är pojkar som adopteras hit. Våra vänner fick först en dotter och nu en son. Själv har jag en dum bild av en liten söt asiatisk tjej. Dumt jag vet för kön ska inte spela någon roll.

BS, ha, det där med alkoholkonsumption och droger går vi igenom på ca 10 sekunder. Jag gillar inte alkohol så värst, dricker aldrig mycket och nu inget alls, och droger har jag aldrig någonsin sett någon annanstans än på tv.