In vino och cappuccino

ska skriva mer när jag kommer hem från jobbet igen - snoosade mig igenom morgonen och har därför superbråttom till jobbet.

Zua
Har du provat akupunkturbanden? Min väninna kräktes hela dagarna första tiden, när hon sedan började använda banden kräktes hon inte en enda gång.

Izunia
SUperspännande med Idol!

Gemma
Hoppas du är lite gladare idag, så snart du kommer igång med dina vanliga kinarutiner, fika och pedikyr med alla dina som det låter super trevliga väninnor så ska du se att det känns lite bättre. Tills dess - ta en liten chokladbit till - eller 4.

Lapinette
vad bra att det verkar funka för dig! Håller tummarna! Jag provade akupunktur men kunde inte genomföra det, fast det kan ha att göra med att jag hata r nålar.

Först det viktigaste, där allt börjar och slutar: Sömnen. Det gick mycket bättre i natt. Monstret vaknade bara en gång och åt och själv hann jag klappa en hel del på mannen innan jag somnade.

Försov mig irriterande nog en halvtimme i morse, därför blev monstrets mysstund en smula stressig och frukosten slängde jag i mig på gående fot medan jag pratade vilt med bägge ayierna. Städayin kom för övrigt en halvtimme för tidigt bara för att få träffa monstret innan hennes hatobjekt, ayi nummer två, skulle anlända. Ni kan ju se henne framför er, en tändstickssmal liten furie med borstigt hår som ropar: "Eeeeeh! Eeeeh! Baby! Baby!" medan hon klappar vilt med händerna. Monstret blinkade jetlaggat mot uppenbarelsen innan hon begravde huvudet i min bröstkorg. En halvtimme senare, men en kvart förtidigt (arrgh!) - enter ayi nummer två. Som inte direkt är diskret hon heller. Klappar händerna, tjoar: "MAI KE XIN!!", märker att monstret har blivit lite känslig, sänker rösten och säger hennes namn en gång till. Varpå monstret sträcker sina små händer efter henne.

Två minuter senare hade jag, som varit min dotters hela värld i två långa månader, upphört att existera. Passade därför på att göra hela två små gourmeträtter till henne: Norsk laxfilé med potatis, morötter, citron och vitpepparl, samt australiensisk kalv med basilika, vitlök, broccoli och couscous. Lite slokörat gick jag iväg till gymmet och tränade den återstående halvtimmen (tre timmar går vanvettigt fort när man har så mycket att pyssla med!) innan jag kom hem. Bara för att bli fett ignorerad av monstret. Alltså, hon vände BORT huvudet när jag kom hem. Den lilla slampan.

Vi hade i alla fall en mysig eftermiddag av lek och barnvagnspromenad och en cappuccino på den halvtomma favorit-uteserveringen. Det är tjugofem grader varmt här och ganska bedårande. Monstret lider inte längre av solljuset, här blir det ju praktiskt silat genom smogen och kommer inte i närheten av den skandinaviska svetslåge-styrkan.

Men alltså. Hur ska jag någonsin få tid att börja jobba igen? Det tar ju enormt mycket tid att vara mamma. GLAD mamma, dessutom, som hoppar groda med monstret på axlarna och får henne att skratta och gilla mig, kanske inte lika mycket som ayin men ändå närapå. Vill inte vara en sån som bara tröstar när man skrapat knät. Och sen måste jag försöka vara någon sorts fru också, utöver en sån där som bara ligger där och tar emot massage (eller nåt annat, den dagen då vi, ja, kommer till skott). Jag har redan fått ge upp planerna på att laga marockansk lammgryta ikväll och nöjer mig med pasta och pås-sås plus köttkorv. Av australiensiskt nötkött, men ändå.

Hur gör man? Hur räcker man till? Vad ska man dra ner på, eller upp? Eller är jag bara trött fortfarande, och ligger efter? Känner mig lindrigt sagt stressad. Förhoppningsis, jag tog två chokladbitar idag men de var stora. Kände mig stressad över vilka jag skulle välja, jag har sju sorter i garderoben. Omsorgsfullt utvalda. Och sen har jag blivit tjockare så jag får inte äta så mycket men samtidigt helammar jag i det närmaste fortfarande så jag får heller inte bli smalare för då räcker inte monstrets mjölk.

Men allra mest frustrerad blir jag över jag faktiskt inte klarar av att vara bara vara glad och tacksam. Fast att jag borde.

...och jag har glömt mitt kinesiska simkort i Sverige så ingen kan nå mig på mobilen och nu ringde mannen och sa att han blir sen.

Gemma
Jag är rädd att det nog inte är så lätt som de verklighetsfrånvända tidningarna får det till. Att arbeta 8 timmar, sova 8, träna, umgås med vänner, vara en perfekt hustru, fixa allt som ska göras hemma med tvätt och matlagning mm och dessutom hela tiden vara en glad mamma med ett till synes outtömligt förråd av monstertid går inte ihop. Dygnet skulle behöva oändligt många fler timmar om man ska lyckas med allt detta och samtidigt ha tid för sig själv!

Jag tycker, spec efter att jag börjat på ett jobb med vettiga arbetstider, att det man ska börja skära ner på är sådant som går att leasa ut om man har råd. Precis som ni gör nu när ni har städhjälp, tvättar och stryker hon? Går det att handla mat och få den hemkörd via nätet? osv osv. De flesta med små barn arbetar inte heller heltid, många gör det inte förrän barnaen börjar skolan.

TYcker absolut att du förtjänade 2 stora bitar choklad, imponerad av att du lyckades välja, jag hade tagit en bit av varje och sen varit sur på min egna brist på självdiciplin.
Vad är det för choklad du har liggande? Fick en chokladattack idag på jobbet och brandskattade kollegans förråd med Lindt havssalt. Tränade lite extra efter jobbet som kompensation - iaf mentalt.

Mannen är hemma igen sen igår, han är ledig veckan ut och ska återhämta sig lite. I morgon ska vi på middag till min bror och hans sambo så mannen får titta på deras nybyggda villa.

Izunia - I kväll så smäller det. Kul! Jepp, mer eller mindre hela hennes släkt på pappans sida kommer från dina trakter. Jag måste bara tillägga att du Izunia alltid är så fylld av positiv energi.

Gemma - Det är ungefär så jag känner. Men de senaste 2 dagarna har jag inte varit illamående och har även känt mig pigg. Och när det kommer till siffror som att 30% får missfall, då ser min hjärna, att det är 70% som inte får de. Och Gemma du kan inte ha så höga krav på dig själv, de är omöjligt att vara perfekt på alla plan. Och varför vill man vara de?

Förhoppningsis - Har redan provat. Tack iallafall!

Hej alla. Idag var första dagen på resten av mitt liv som icke-perfekt. Firade genom att försova mig sju minuter, sen myste jag med monstret i soffan. Gick och tränade, försöke köpa nytt simkort utan att lyckas, handlade frukt på vägen hem och beställde den första av en lång rad icke hemlagade luncher helt utan dåligt samvete, det kändes härligt. Slapp dessutom lunchkladdet med monstret eftersom jag överlåtit just lunchmatningen åt ayin. Min dotter blev riktigt glad över att se mig och gläfste och pladdrade och sög på mina kinder. Nåja, en stor del var amningssug men det kändes ändå härligt att inte vara fullkomligt utbytbar.

På eftermiddagen tog vi en taxi till sjukhuset och monstret fick två sprutor, en i vardera lår. Hon visste exakt vad som skulle hända och började gny så fort hon hörde skramlet med sprutorna. Ändå var hon alldeles oerhört snäll, för hon är ju trots allt - monstret. Långa monstret - hon tillhör de fem längsta procenten men lite smalare har hon blivit sedan sist. Ögonen är heller inte längre knallblå utan gråblåbruna fast jättefina.

Resten av eftermiddagen hade vi jättemysigt, hon satt på sin leopardfilt och lekte själv och skrattade medan jag läste mama och drack cappuccino. På kvällen åt hon enormt mycket gröt och kladdade inte alls.

Är livet lika manodepressivt för alla, eller är det bara mitt?

förhoppningsis: Den där Lindt med havssalt är typ slut överallt, verkar som om hela sverige drabbats av kollektiv besatthet. Alla jag träffar pratar om den! Själv måste jag erkänna att jag inte vågade prova just för att inte bli - tokig. Gjorde för typ sju år sedan en chokladdessert signerad Niklas (han på TV) med just havssalt och olivolja och jag gluffade som en knarkare.

Tack för era söta ord. Allt känns bättre nu. Hoppas att ni mår så bra som det bara går. Hur är vädret i Sverige? Vädret är en viktig faktor. Här är sol.

Lapinette, drar du inte in typ 50% av alla inkomster för företaget? I så fall sitter du kanske ganska säker i sadeln ändå? Eller, har du börjat se dig om efter något annat? Jag minns att du ändå pratat om att du skulle vilja göra något annat. Har du någon idé? Nåt där höga klackar och vin ingår, föreslår jag. Men där du ändå lyckas vara monogam.

Zua jag gulligt av dig! Hoppas jag kan sprida lite!!
Min man tycker ofta att jag är så negativ.. men jag tror det bara är mot honom.. han har så korkade idéer ibland!

mannens föräldrar kommer imorgon så jag kommer nog att lysa med min frånvaro.

Nä nu är det snart Idol!

Imorgon....!

Gemma - det räcker inte att jag drar pengar in samt att jag har superdålig försäljning de sista 3 månaderna. Normalt brukar det ha dragit igång vid det här laget men det är supersegt. Det finns inte så många kvar att sparka här hos oss så jag tror det blir allt eller inget. Pratade med ekonomiansvarig igår och läget är verkligen kritiskt. Gick en sväng på stan och kunde absolut inte unna mig shopping då jag tänkte i banorna - arbetslös! Har aldrig varit arbetslös och tänk om vår IVF lyckas denna gång? Man får väl ingen föräldrarpeng som arbetslös? Vore inte det jäkla typiskt. Har jobbat sen jag var 18 år, aldrig tagit emot statens pengar och så vips när vi äntligen blir gravid (IVF'er som vi betalat privat inte fått av kommunen) så får jag knappt någon föräldrarpeng. Vet inte riktigt hur det där funkar men tror man måste ha jobbat de sista 12 månaderna. Som sagt... mycket OM och MEN. Vill satsa fullt här för att få det att funka så länge som möjligt men måste samtidigt hitta lösningar.

Sorry, det blev ett väldigt långt egoinlägg. Hoppas ni andra mår bra. Själv ska jag smita in på massage här på jobbet för min chef låtsas som det regnar och att allt är precis som vanligt.

Ja så snurrar det åter på, i 120 Shanghai-knyck. Igår morse fixade jag mitt nya simkort, lyckades behålla det gamla numret och behövde bara betala tio kronor. Sände omgående en skur av SMS till mina tio bästa väninnor och fick en nästan lika stor skur av svar, via SMS och livesamtal. Samtidigt som jag nyförälskat jonglerade min mobil med ena handen och barnvagnen med den andra, pratade jag med väninnan Lisa, hon kanadensiskan med sju IVF:er i bagaget och en allt mer frenetiskt krypande - bankande - skrattande - ickesovande pojke. Efter en kvarts promenad i parken där vi "kände lite på naturen", slank vi lättat in till Starbucks och lät våra bebisar rumla runt (vilket i pojkens fall innebar att han drog ner precis allt från borden och i monstrets; att hon satt i sin vagn och glodde hängandes i säkerhetsbältet medan hon förstrött petade på en gaffel). Sedan hemåt i galopp där Manhattanväninnan redan väntade, för dagen iförd juvelfärgad Max Mara-kreation, på väg från första hjälpen-kursen som hon ordnat åt vår gemensamma och några andra väninnors ayier, till ett möte om den kommande säsongens textilers olika fördelar. Vi åt hämtsallad, drack smoothie, babblade uppsluppet om Obama (som hon träffade när hon pluggade vid Harvard) och gravida tonårsdöttrars påverkan på den amerikanska opinionen (dessvärre inte bara negativ, eftersom många hardcore pro life-människor också röstar konservativt och nu jublar de såklart).
Under tiden satt monstret i sin nya, fina triptrap-stol och käkade sin lilla laxrätt, varvat med min vanliga mat. Det var långt efter den vanliga tiden för hennes lunchsömn men hon ville absolut inte sova, hon ville delta i konversationen. Ögonlocken blev tyngre och tyngre medan hon kämpade mot sömnen, till slut satt hon i stolen med pannan vilande mot bordsskivan. Då bar jag in henne till sängen.

Resten av dagen hade tema "praktmamma". Monstrets ayi var ju iväg på kurs och den andra ayin, städerskan, skickade jag raskt hem eftersom hon var vrålförkyld. Fick därmed tvätta tre maskiner, stryka, städa, diska, tvätta bort fruktspill innan myrorna hittade dem och leka intensivt med monstret i flera timmar. Gjorde också en stor lammgryta till middag samt två små översättningsjobb plus ett synopsis till en artikelidé som jag ska försöka sälja in.

Mannen kom hem sent, svärande över de ständiga bussköerna, badade raskt monstret, masserade henne, sedan matade jag och la henne medan jag bad en tyst bön att vi skulle slippa 1,5-timmars skriksessioner denna kväll. Det gjorde vi! Ytterligare två bevis på att jetlaggen nu definitivt har lagt sig var att jag A. vaknade med blött täcke (mjölk) och B. att detta skedde en timme innan jag egentligen skulle upp, varefter jag omöjligt kunde somna om. Monstret var heller inte utslagen när hon vaknade utan log mot mig, som hon brukar.

Nu leker hon med sin ayi och jag ska iväg och handla. Sedan väntar lunch ute med kinesiska väninnan och hennes numera krypande dotter.

Lapinette, att inte vilja shoppa när man eventuellt är på väg att förlora jobbet är väl en sund reaktion. Men när det gäller IVF:er och föräldrapenningar och en hel del annat så kanske det är bra att ta en sak i taget. Bli arg och ledsen över en sak i taget, bli lycklig över en sak i taget. OM du blir gravid så ska du verkligen unna dig att njuta. So what om ni - worst case scenario! - måste sälja lägenheten och flytta till ett radhus i Cannes? Allt kommer att ordna sig. Och i slutändan blir det ofta bara bättre efter en förändring. Är säker på att du och mannen kan ta er igenom det mesta, tillsammans. Sådär jobbigt som det var när du höll på och pendlade kommer det nog inte bli igen.

Izunia - Stort grattis!!

Oj, här sitter man i Kina och är helt bortkopplad; gick Izunias make vidare?

Gemma - där har vi ett av mina problem ... jag går alltid händelserna i förväg. Maken kan bli tokig på mig men jag bara mentalt förbereder mig på det värsta. Osunt javisst men jag kan bara inte låta bli. Har även funderat på det där om jag mister jobbet ... so what? Jag får väl stämpla då om jag inte hittar något nytt och ev. är höggravid eller så får jag sätta mig ned och tänka ut vad jag ska bli när jag blir stor, för det vet jag inte?

Iza - missade Idol ! Kommer han synas igen, senare i programmet?

Zua - har stått i ytterligare en affär och bläddrat men ej hittat dig . Kanske var det i fel tidning? Nåja, ska till min läkare på måndag och där kanske jag hittar dig?!

Ja han var med typ 2 sekunder igår.. Men de visade alla som gick vidare på tv4s hemsida. Där kan ni se hela audition.

Jag hoppas han får va med mer på slutaudition i Stockholm. Några program framåt i tiden.

Lapinette, vad tråkigt med jobbet. Men jag tror inte heller att du ska ta ut det värsta i förväg, för man vet aldrig vad som händer. Det där med föräldrapenning - allt löser sig! Kan folk sitta hemma a-lösa i flera år och skaffa unge efter unge, så ska ni klara er. Som du själv säger, du har aldrig varit a-lös, då kommer du att hitta ett nytt jobb om så krävs. Du har väl jättebra meriter!?
Oroa dig inte.

Zua, ska nog säga att era tärnklänningar var långt snyggare än brudklänningen..

Fredagkväll och vi har tagit en god drink i köket medan vi lagar mat. Denna gång en coctail gjord på gin, flädersaft, lime och krossad is, serverad i martiniglas. Så gott! Har även tvingat mannen att öppna gåslevern som svärmor hade med sig upp i somras. Hotade med att jag kanske (ja, drömma kan man ju alltid göra) är gravid om en månad och då inte får äta foie gras. Ha, ha... han gick på det och öppnade lydigt det syndigt goda paketet. Till middag blir det helstekt fläskfilé med rostade grönsaker dvs paprika, rödlök, zucchini (gul och grön). Till detta aoili (prova det passar faktiskt utmärkt) och ett rödvin från Duoro i Portugal.

Lapinette,
Låter som en trevlig middag! Själv hade jag en trevlig skaldjursmiddag - där det blev hummer, havskräftor och ostron över! Vi åt oss alla mätta och belåtna, har aldrig någonsin sett ett större överflöd på skaldjur. Det var så gott! Tråkigt att maken var sjuk, det lade sordin på kvällen.

Är nu hemma, vovven har fått mat och medicin. Lugnet lägger sig och snart gör jag det också.