In vino och cappuccino

Gemma - hoppas allt kommer att kännas bättre när tillvaron blir som vanligt igen. Gillar dina framtidsplaner . Önskar jag hade så höga ambitioner (Augustpriset). Själv är jag just nu glad om jag blir gravid och får behålla mitt jobb (det går kasst för företaget).

Izunia - Jag ska se till att sitta bänkad;) Spännande! Du får säkert inte avslöja hur långt han har gått?

Gemma - Nej, jag är inte coolare än dig! Men jag försöker glädjas ett steg i taget..

Lapinette - Men om du känner dig drogad efter din akupunktur. Kan det väl bara vara positivt? Det betyder att de funkar på dig.. I guess?

Ja, något triggar den helt klart igång för jag blir fullkomligt drogad. Sov denna gång under tiden jag hade nålarna och enligt min akupunktör är det bara bra för effekten blir större. Vi får se men jag tycker det är värt ett försök.

Zua - försökte smygbläddra i tidningen när jag var och handlade men såg dig inte . Hann inte bläddra klart ...

Hur mår du? Är det illamående hela dagarna? Har du provat sånt där "åkband" på Apoteket?

Har provat allt mot illamåendet! Men fortsätter jag att må illa skulle min barnmorska be en läkare att skriva ut ett recept. Nu kräks jag "bara" 2ggr om dagen, framtill förra veckan kräktes jag 8-9 ggr per dag! Jag har fortfarande svårt att se de underbara med att vara gravid...Men det blir väl förhoppningsvis bättre.

Jag är så lycklig över att vara gravid och att vara närmare målet till ett barn! Men jag tycker att det är riktigt jobbigt att ha ett konstant illamående + att kräkas dagligen.

Zua - usch, det låter verkligen hemskt. Jag hoppas och förmodligen så går det över. Min mamma var dock illamående i 9 månader när hon väntade mig. Hon gick omkring med en platspåse i väskan ständigt beredd.

Iza - tror inte alls du såg ut som en rysk kulstöterska! Kan omöjligt tänka mig det. Vore skoj om man fick se en glimt av dig eller maken. Vilken sång sjöng han?

Zua jag skickade mannen till affären idag för att köpa tidningen! Du är ju helt klart snyggast av ALLA! Jag förstår vad du menar ang klänningarna. Men de är helt ok. Det kunde ju varit mkt värre! Tänk aprikos med stor rosett på baken!! hahaha!
Jag tror att tjejen på bilden till höger om er tärnor är från Lund. Stämmer det? Tror vi tävlade i skolfriidrott tillsammans.,.. men jag kan ha fel! Finns iaf en gata i stan med samma namn...

Stackare att du kräks.. Men en glamorösare spya får man leta efter! Hoppas det snart går över så du får njuta av din graviditet. Själv tyckte jag det var en fantastisk tid (men jag mådde ju toppen), men vet inte om det kommer hända fler gånger.. Jag vill aldrig mer föda, men de säger att det går lättare andra gången.. jaja... vi väntar 4-5 år först.

Kan nog inte säga hur långt han kommer men han sjöng "Walking in Memphis" iaf..

Lappis...gult hår är inte så snyggt.. haha..på mig!

Vad bra att du blev så dåsig om det kan ha bättre effekt. Vi håller iaf tummarna för dig miss J och jag!

Zua, såklart att du inte älskar att vara gravid just nu. Den första tiden är skitjobbig. Man (i alla fall jag) blir antingen plufsig i största allmänhet, eller så kräks man och tycker att allt luktar vidrigt. Den tidigare mysiga frukosten blir ett minfält av äckeldofter, kläderna passar inte och det är trots allt stor risk för missfall (30%), innan gulsäcken ombildats och embryot får näringen från navelsträngen. Man är inte riktigt gravid, än, men man är heller inte som vanligt. Man orkar ingenting, tuppar av i soffan efter lunchen och träningspassen känns evighetslånga. Ändå kan man omöjligt förstå att det bor en begynnande bebis i magen. Och så ska det nog kännas, eftersom risken att det just inte blir någon bebis ännu så länge är stor.

Efter de första tre månaderna började den rara magen komma för mig, jag hatade inte längre kaffe och jag kunde shoppa fabulous gravidkläder i London. Det var en riktigt bra grej, att lägga lite pengar på att känna sig fin! För det har liksom varat långt in i mammaskapet, trots att man numera går omkring i fläckiga amningstoppar och är bra mycket mindre glamourös än i nionde månaden.

Idag skiner höstsolen åter. Monstret sov betydligt bättre i natt, skrek bara vid 23-tiden och ville äta, därefter knäpptyst. Just nu leker hon med sin älskade ayi. Det tog väl ungefär tio sekunder innan hon bara hade ögon för henne. Den andra städayin var hon däremot ganska rädd för, borrade in huvudet i min axel när hon hojtade och klappade i händerna som hon brukar.

Nu ska jag försöka utnyttja mina första tre timmar av egentid till att göra en bebisrätt. Norsk laxfilé med morötter, citron, rödlök och potatis. Hoppas det går ner bättre än burkmaten.

Kram, G