Novenberbrudar hur långt har ni kommit?

Krich,

har nog oxå tänkt skippa rimmandet, men ändå lägga upp det som en dikt med typ fyra verser...
FAST... ska jag skriva det på engelska så att han och jag förstår det, eller på svenska så att hela tjocka släkten förstår det...?
Vill ta det på engelska...
kbm

kaboooom - absolut på engelska. Det är ju till honom, så då är det väl huvudsaken att han förstår allt. Det är min åsikt i alla fall. Du kan ju översätta den och sätta fram den någonstans. När du läst för honom säger du eller toastmaster (om ni har någon) att den finns att läsa för de som inte förstod.

Lycka till !

-Kaboooom

Jag har precis samma dilemma, min blivande är ju Nya Zeeländare och engelskspråkig.
Det är lättare att uttrycka sig på sitt modersmål, man har fler nyanser och kan måla mycket mer med ord på sitt modersmål. Tyvärr förstår han nog bara hälften av vad jag säger om det blir på svenska. Har funderat på att skriva på svenska men sen översätta det till engelska, risken är då att man använder ord som inte känns naturliga. Skriva på engelska kan göra det enklare att verkligen blotta sina känslor... konstigt nog har jag mycket lättare att ta i med känslorna på engelska. Antagligen för att orden inte är lika värdeladdade som de är på svenska.

Tror nog att det lutar åt engelska... men är inte säker.
//K

Krich,

tack för rådet med att översätta till svenska och placera någonstans.... då kan man ju läsa den där... Jättebra!

Har din new zeeländare flyttat hit? Går det bra för honom här? Kommer många därifrån till ert bröllop?
Från början skulle ca 45 pers komma från london, men nu ca en vecka innan ringer vissa och har ändrat sig!!!
Får man typ göra så??? Min älskling blir så ledsen, och jag blir arg eftersom det stör planeringen...

kbm

-kaboooom

Jag vill göra något för min man men jag vet att jag är för blödig för att hålla ett tal. I så fall skulle jag vara tvungen att stålsätta mig och nästan tänka på något annat och då låter det väl helt knäppt.
Istället har jag bett en av mina vänner att sjunga "From this moment" som en present och överraskning från mig till honom.
Jag har själv sjungit Kärleken förde oss samman från en brud till brudgummen på ett bröllop och det blev jätteeffektfullt.

zera - det var väl en himla otur ni ska ha. Vad skönt att det ordnade sig med maten ändå. Lokal är ju lättare att fixa ofta än bra mat. Man (läs JAAAAG - Red anm)ställer ju in sig på viss meny och sånt och det är ju inte speciellt kul när det förändras utan att man bett om det.

Jag tycker du är beundransvärd som verkar så cool ändå trots allt som händer. Jag skulle nog ha blivit helt galen vid det här laget.

Själv är jag lite nervös för att det händer för LITE! Missförstå mig rätt nu, men jag tycker nästan att det händer för FÅ saker som stör oss. Det vi vill boka fungerar bra - de vi frågar om hjälp ställer glatt upp och det rullar på som bara den. Peppar peppar...

Nu är det snart november, hörrni!! *ler*

Träffat prästen i dag , övat lite i kyrkan ......
Gud vad altargången känns lååååååång....
Det börjar bli nu man inser att det snart är dax ....
Massa pirr inför själva akten , men festen och det skall nog vara så gott som färdigt planerat nu ..

ska till fotografen idag och diskutera upplägget.

tack alla som tänker på mig
man måste ju ta dagen som den kommer och göra det bästa av situationen, fast det ibland är svårt...
hoppas det är slut på allt elände nu...
OM inget mer händer så är det bara köpa brudpar till tårtan och träffa prästen som är kvar att göra...jo, välja psalmer oxå, så det ordnar nog sig till slut i alla fall
vad ska ni ha för psalmer och hur många?

zera - skönt att allt verkar lösa sig. Nu håller vi alla tummar å tår för att inget mer ska hända . V

i ska ha två psalmer, Psalm 84 och psalm 411. Gillar verkligen 411:an. Den är lättsam, men sedan är den ju från den här sidan 80-talet åxå

-Kaboooom

Just nu bor min blivande här och har gjort i snart ett år. Dessförinnan bode vi i NZ men jag är mitt i en lång utbildning och måste fortsätta om jag någonsin ska bli klar. I början var han väldigt motiverad att lära sig svenska etc. efter ett tag tog den svenska byråkratin musten ur honom. Arbetsförmedlingen är hemskt stelbent och vill inte hjälpa till mycket. Han har kallats på intervjuver men tyvärr inte fått något jobb. Som grädde på moset har han fått en ny chef hemma i NZ och denne har inte tillstyrkt hans tjänstledighet... så han är tvungen att åka hem i april och börja jobba igen. Sen blir jag gräsänka i sverige i två år till.... BLÄÄ! Tur att universitetet har långa sommaruppehåll.
Det kommer 9 nya zeeländare men två utav dem bor i europa.

Idag ska vi förhoppningsvis få positivt besked från svärfar... annars blir det inget bröllop alls.

//K