Måste man vara smal för att köpa kläder!?

Nu kom jag inte ihåg vem som skrev det, men jag tror att det stämmer att man aldrig hittar sin egen storlek när det bara är några få plagg kvar av en modell. I alla fall är det så för mig

Igår skulle jag köpa en vit, ganska kort kjol hade jag tänkt. Tydligen hade många andra i min storlek kommit på det innan mig. Jag har S/M (beroende på märke, varför är det så stor skillnad på olika affärer?) och de vita kjolar jag hittade fanns i storlek L, XL och nån enstaka i XS. Var in på en massa affärer och det var samma visa överallt. Nästan i alla fall, till slut hittade jag en på Lindex där jag nästan aldrig hittar kläder jag gillar (vilket var orsaken till att jag gick dit sist av allt). Det är inte första gången jag är med om detta (att min storlek inte finns kvar) och jag tycker att inköparna på affärerna borde ha lite bättre koll på vilka storlekar som brukar gå åt.

Själv önskar jag att jag skulle vara duktig på att sy, då skulle jag sy mina egna kläder. Jag är ganska lång och relativt smal (med liten byst), och att hitta kläder som passar över bysten och är tillräckligt långa i ärmarna är inte alltid busenkelt. Jag är dock glad att jag inte är förpassad till "tältavdelningen" för de kläderna ser oftast jättetråkiga ut. Man kanske borde bli designer och designa lite roliga kläder i udda storlekar/former?

Efter att ha haft allt från XS, till nu L (ätstörning - "frisk") under drygt 2-3 år kan jag helt klart konstatera att kläderna i storlek 42-44 försvinner först.

Precis som fluffigt får har jag lite rumpa, lite lår, en pluffsmage under naveln, osv.

Jag vägar ungefär 73-75, äter nyttigt, tränar ca 4-5 gånger i veckan (hårt).
Visst har jag fått lite mer muskler på vaderna, magen och fått tillbaka min midja, men jag kommer inte ner i vikt mer.

Storleken har inte ändrats alls!
Intressant och höra va FoxiGirl har att säga.... ska jag operera mig nu då?

Jag tror att vi alla tycker att just VÅR storlek är svår att få tag på. Jag tycker att t ex trosor i stl small alltid är slut! Fick springa i typ 10 olika HM-butiker för att hitta mina bröllopstrosor i small. Alla hade bara large.

Man tänkr ju inte på om storlekar man inte letar efter är slutsålda, bara på sin egen.

FoxyLady: Jag håller med om att det du säger är kvalificerat skitsnack. Övervikt och fetma är inte samma sak. Du säger att du är lång (vad är det? 175? 180?), och "no way" att du skulle kunna väga 80 kg och ändå vara normalviktig. Det är alldeles och fullständigt möjligt. Jag väger 78 kg och är 175 cm lång. Jag drar stl 44. Men jag har en platt mage och inte särskilt mycket kroppsfett. Hur kommer det sig? Jo, breda axlar, starka och bulliga biceps, kraftig sätesmuskulatur och stora bröst. Jag skulle inte kalla mig själv för smal, men definitivt inte "tjock" eller "fet". Muskler väger mer än fett, och det är fullständigt möjligt att vara smal och väga mycket.

Det är dessutom en massa andra saker som påverkar vilken storlek man drar i affärerna. Är man bred om höfterna och har en stor rumpa får man inte på sig en medium, även om det är vad man drar i midjan. Har man breda axlar, stora bröst eller grova armar ryms man inte i en skjorta eller tröja storlek medium. Flertalet är gångerna jag - och många andra med mig - har prövat en large för att rymma bysten, och så hänger resten av tröjan som en påse över magen.

Och utöver det så konstrueras det få kläder för kvinnor i större storlek som är välsittande. Nu verkar du ju ha en hang-up på minikjolar och små linnen, tänk inte mer på det - även om jag vägde femtio kilo och var pinnsmal som för tio år sedan skulle jag aldrig ta på mig något sådant. Jag är en gift kvinna på trettio år och klär mig därefter. Tänk enkla basplagg som knä- och vadlånga kjolar, byxor, skjortor, festliga toppar (och nej, de behöver inte nödvändigtvis vara linnen) som är allt annat än välskräddade. Att man drar storlek 42-44-46 eller högre innebär till exempel inte att man saknar midja. Eller, för all del, har smala ben.

Som en liten tröst kan jag tillägga att det inte är kul att vara kort och smal heller. För mig är det omöjligt att hitta framförallt byxor eftersom storlekarna verkar bli större och större för att de lite större ska känna sig smalare. Jag väger och ser ut exakt som jag alltid gjort och förr kunde jag ha 28 el 29 tum på jeans, nu kan jag sällan ha några jeans alls. En del i 25 tum, men de kan vara stora också och långt ifrån alla märken tillverkar så små storlekar.. hur kul är det att behöva gå till barnavdelningen och köpa blommiga byxor med resår i midjan.... grrrrr... Varför kan det inte finnas kläder för alla.

Sarge,
vi kan skrika i kör om du vill!?
Mitt problem är att jag tydligen är för lång: 183 cm. Det finns inga, repeterar; inga affärer som säljer byxor som passar mig å mina långa ben. Köper alltid herrbyxor och syr om. Suck. Att handla nya byxor handlar därför inte om att hitta sånt man gillar utan sånt som passar..
Min favvo-kommentar från en expedit (som svarde på min fråga
"-Har ni möjligen byxor med längre ben?"
"-Nej, vi har bara kläder för NORMALA människor."
Detta är sant, har hänt mig! AAAAARRGGH!

PS. Har börjat förhöra expediter om vilken policy de har ang stolekar.

Har kommit fram till följande:
Om man går från small till medium till large så ökar plaggen i OMFÅNG men inte alltid på längden! Denna häpnadsväckande upptäckt fick jag bekräftad på Twilfit efter det att jag köpt strumpbyxor i storlek 44 (normalt är jag en 40:a runt baken) SOM VAR FÖR KORTA! Undrade i mitt stilla sinne hur en 44 kunde vara för liten, alldeles för korta, och svaret är alltså att plaggen bara blir bredare, inte längre i de större stolekarna.

Är stolt över att vara lång, men det är banne mig ett slit att hitta kläder!!

Foxy Girl,
Jag är 183 cm lång och väger 66 kg.
Jag köper alltid L.
Är jag också tjock enligt dig?
Skuuuuumt resonemang du har om storlek!!!

Too Too: vad det gäller strumpbyxor så funkar ju de så att ju mer man tänjer ut dem på bredden, dess kortare blir de, och ju mer man tänjer på längden dess smalare blir e. Så om man har långa ben (mina är extremt långa) får man köpa stor storlek, som "ger" på längden om man inte fyller dem på bredden.

Ett annat tips är märket Spader Dam, ett billigt märke som gör snygga, hållbara och låånga strumpbyxor. Jag älskar dem!

Too too, har fått en liknande kommentar när jag letade behå. Eller vad sägs om bruden som jag läste om här på bt som frågade efter mindre storlek än 34:
-Nej, vi har inte storlek anorexi.

Det finns riktigt dåliga färsäljare därute.