Man borde väl egentligen starta nån slags konsumentförening för människor med ovanliga storlekar. Lobba på de större kedjorna, tipsa om specialbutiker osv.
Jag tror definitivt det kan bli ekonomi i att föra fler storlekar. Om man gör ett smart försök. Det gagnar ju knappast de svenska butikerna att man handlar över internet i stället, som jag gör.
Själv har jag problem med kombinationen stor byst - liten bröstkorg, och även att jag har små fötter.
FoxyLady, nu verkar du lite motsägelsefull...
Du tycker å ena sidan att stora tjejer i korta kjolar och tajta toppar inte är "snyggt/smakligt". Och att man ska "göra nåt åt det" om man inte "trivs" med affärernas utbud.
Vaddå, göra nåt åt det? Kläderna ska passa kroppen, det är inte kroppen som ska passa kläderna. Om man ligger på sin så kallade idealvikt, och kläderna ändå inte passar, vad ska man göra då? Operera bort lite tuttar, förlänga ryggraden på nåt ännu inte uppfunnet sätt? Kapa stortån som Askungens styvsyster?
Å andra sidan tycker du: "Varför är tjejer så storlekfixerade? Man har den storlek man har."
Det är väl ändå inte att vara fixerad vid sin storlek att man vill ha ett plagg som passar en, oavsett vilken storlek man har?
Men FoxyLady, med det resonemanget skulle man ju kunna se det som att det vore bra om du gick upp en tio-femton kilo eller så, så du kan ha de byxor som har längre ben. Du kan ju ta det att det är svårt att hitta lagom långa byxor som en indikation på att du är alldeles för lätt för din längd.
Det är heller inte särskilt enkelt att förändra sin vikt. Om inte annat tar det tid.
Sen måste jag bara skriva: folk i storlek 44, är knappast de som behöver extra vida säten.
Min åsikt är att det borde finnas fler storlekar, och att storlekarna skulle ha flera parametrar. Jeans med ett midjemått och ett benmått är en början, och faktiskt även behåar, med tanke på att de har ett bandmått, ett kupmått och justerbara axelband. Men det behövs ännu mer.
bravissimo.com säljer toppar och badkläder efter behåstorleken och skjortor i vanlig klädstorlek fast för kurviga, och mer kurviga, och superkurviga. Sånt gillar jag. De verkar ju klara sig.
Jag tror att man jämt ser de storlekar man själv inte har på fyndgalgen.
Men kläderna passar ju fortfarande inte alla gånger? Du passar fortfarande inte in i den föreskrivna mallen.
Det jag menar är inte att du ska gå upp, utan att det är riskabelt att låta kläderna bestämma hur man vill se ut. DU ska välja hur du vill att din kropp ska se ut, inte H&Ms inköpschef.
Jag skulle behöva större fötter, längre rygg och mindre bröst, för att passa in. Det är inget jag kan eller vill ändra på.
När jag ändrat på det skulle jag behöva bredare axlar, vara längre, och att höften vid höftkulorna är bredare än uppe vid höftkammen. Sen skulle jag behöva större huvud och större händer.
Sen skulle jag också kunna gå och handla var som helst.
Det är en stor prestation att du format din kropp som du vill ha den. Du bör vara stolt. Du vill säkert ge andra chansen till samma förbättring. Men du löper en risk att bli nedlåtande mot andra, som inte kan göra samma sak. Lösningen funkar inte för alla.
Det är ju en stor skillnad. Du trivdes inte i din kropp. Och gjorde nåt åt det.
Jag trivs i min kropp. Men inte i kläderna. Så jag vill inte förändra min kropp.
Too too, har fått en liknande kommentar när jag letade behå. Eller vad sägs om bruden som jag läste om här på bt som frågade efter mindre storlek än 34:
-Nej, vi har inte storlek anorexi.
Det finns riktigt dåliga färsäljare därute.
