Bröllopsgåvor - snåla gäster.. eller?

Jag är inte svensk men växt upp här i Sverige. Nu kanske många kommer bli upprörda men jag upplever att i Sverige är man ganska snåla när det kommer till att bjuda och ge presenter och sånt. Nu säger jag inte att alla är det men jämfört med många andra kulturer kan det upplevas så. Jag har växt upp i 2 olika kulturer och ibland blivit riktigt chockad men sen börjat bli likadan ju mer jag kommit in i det svenska samhället.
Det verkar nästan tabu att önska sig något och tycka att någon är snål. Vissa är snåla och varför är det fel att tycka det?Det är väl inte fel att vara snål heller =).
Det är inget konstigt som TS känner tycker jag. Men det är inget som TS behöver vara upprörd över utan bara lägga det bakom och planera vidare.
Min ensamstående mamma med sämre ekonomi kommer ge oss mer pengar i present än vad mina blivande svärföräldrar kommer tillsammans. Min  mamma planerar att köpa present till hela hans familj men jag har sagt att det inte behövs. Men så gör man i min kultur. Allting handlar om att ge och ta. Blir jag bjuden på bröllop vill jag ge en fin present för att visa hur mycket jag uppskattar dem och att ha blivit bjuden. Och ju närmare släkt och vän, ju dyrare present. Att ge är en mycket fin och ädel gest.

Min fästman är svensk och vi ska ha ett svensk bröllop (min släkt kommer inte för dem bor inte i Sverige och min pappa har jag ingen kontakt med) och vi har önskat oss pengar till bröllopsresa. Men jag har inga förväntningar =).

Om det är något vi svenskar är snåla med så är det tid. Tid för varandra, för vänner, för familj. Man tar oftast de flesta för givet, men ack den dag något hemskt händer då ångrar man att man aldrig ringde, hälsade på etc. Sen är man inne i samma bana igen 1 månad efter.

Vi har gett för typ 500 kr till syskon/bästa vän men mindre ju avlägsnare släktingen är eller om man aldrig umgås annars... Och då är vi båda fast anställda med två barn. Jag tror att det är överkurs att tro att man kan förvänta sig gåvor på 1000 kr och mer från andra än föräldrar om man inte är från en förmögen familj så att säga... 

En nackdel är ju att bröllopstidningarna gärna ger sken av att dyra gåvor som hushållsassistent och senaste espressomaskinen är jättevanliga....  

Jag har aldrig varit på ett bröllop där de där riktigt dyra gåvorna har kommit..

Hoppas att du kan njuta av din dag men med realistiska förväntningar. Kanske du kan "räkna" i snitt 500 kr per inbjudningskort (dvs familj eller par eller singel)? 

Bra sagt.. tycker jag. Ärligt talat har jag själv fått presenter som man tvingat sig klistra på ett leende .. för man vill inte vara oartig.. även någon gång när personen säger " du får lov att byta om du vill" Tycker jag det är jättesvårt att säga ifrån att jag inte vill ha det dom gett..Sedan har man lagt undan det i ett skåp eller liknande. Kanon om folk verkligen alltid har blivit helt hundra nöjda med alla gåvor man fått.. det har inte jag iaf :) Däremot som du säger så kan TS hindra att det går energi åt detta om hon försöker att inte kolla och fokuserar på annat roligt istället.. Det finns som sagt var inget hon kan göra åt saken ändå.. kan ju inte ringa upp dom och ifrågasätta varför dom inte gett mer.. hade jag varit som TS så hade jag inte kollat i efterhand heller vem som gett vad :)

Jag skulle absolut inte ge 100kr som bröllopspresent till någon, oavsett hur nära relation, jag skulle skämmas.. Hade jag så snävt ekonomiskt skulle jag istället skippa pengarna och ge något personligt, hemmagjort eller liknande. Jag förstår dig TS, det handlar inte om pengarna, utan vad man säger med sin gåva.

Jag bor utomlands sedan många år tillbaka och jag håller absolut med dig! Svenskar är rent generellt sett rätt snåla med presenter och att bjuda. Tänk bara när man är på middag och alla telefoner kommer fram för att räkna ut notan ;)  Min kompis gifte sig borgligt (i sverige och jag va på besök) för några år sedan utan gäster och vi va ett tjejgäng som va ute och åt för att fira henne några dagar efter det. Jag va den ENDA av ca 10pers som gav dom en present (presentkort på 600kr). Och JAG bjöd henne på hennes middag!! Ingen annan ens erbjöd sig. Eller jo, dom köpte ett glas vin till henne. WTH??  Detta är inte min bästa kompis, men någon som jag är nära med och vi har växt upp tillsammans (hela gänger). Sedan va jag självklart även den enda som gav dricks när vi gick (vilket ja vet  att man inte måste göra i sverige, men..ja tycker man gör det ändå).

TS. Jag förstår att du är besviken. Håll tummarna att några större presenter ramlar in!

Tycker inte man ska bry sig om presenterna. När vi gift oss den 27/5 12 så visste vi att många är som ni vill uttrycka det snåla. Men det sket vi i vi ville bara ha gärerna närvarande. Vi ville att de skulel vara med oss på våran stora dag. vi fick överförväntan mycket presenter och kontanter samt presentkort. Jag och min man trodde inte våra ögonnär vi såg presentbordet. Vi hade 38 gäster. Ganska litet bröllop. Vi fick kontanter för 17000:- presentkort på ett sammanlagt värde av 8500:- på Em möbler samt 25 bröllopspresenter både billiga och dyra. Vi trodde verkligen inte våra ögon då måna är studerande och arbetslösa. Vi hade sagt innan när folk frågat att vi kunde tänka oss ett bidrag till vår nya säng vi valt ut på Em möbler. Vi fick tom pengar till bröllopsresan och en full bokhylla och köksskåp med en fin servis och besticksätt sätt för 12 personer. Den kan inte ha varit billig.

När vi kom in i rummet där presnterna var trodde vi inte våra ögon. Vi var helt ärlig mållösa. En gärst gav oss ett par handgjorda egentillverkade örhängen. Det var nog den presenten jag uppskattade mest och ett halsband till min man. Hon är sjukprensionär och har nästan ingen inkomst. Men dessa presenter vara värda mest för oss och priset har fan ingen betydelse.

 

HUvudsaken vara att de var närvarande för oss!!!

 

Kan inte annat an halla med dig har. Jag blir sa trott nar man ska dela pa en nota nar man vart ute och atit middag och alla ska betala in pa kronan for sig sjalv och ingen ger dricks! Jag kan forsta det om man kanske druckit kranvatten och bara tagit typ dagens soppa for att man har ont om pengar, men inte nar alla har atit och druckit mer eller mindre lika. Och alla kunde val ha betalat at din van istallet for bara du. Det hade ju knappast lagt mycket till 9 personers nota! Dock har jag svenska vanner och familj som inte ar sanna, men generellt sett sa ar det tyvarr valdigt svenskt tycker jag.

Jag tänker att man kanske får skilja på två olika saker:

1) De flesta skulle nog ge mer än 100:- per person om man inte hade det dåligt ställt ekonomiskt. Man kan iofs aldrig veta hur folk har det i sin privatekonomi, de kan ha svårigheter de inte gärna berättar om (någon kanske är spelmissbrukare eller shopoholic!), men på det hela taget skulle jag nog också höja ögonbrynet en kort sekund om någon till synes välbeställd gäst gav såpass lite.

2) Spelar det någon roll? Som flera har varit inne på, jag tycker i alla fall inte att presenterna är det centrala på bröllopet, och enda anledningen till att jag höll koll på vem som gav vad var med tanke på tackkorten. Jag ville kunna skriva "tack för den fina skålen, vi ska tänka på dig varje gång vi lägger upp sallad i den" eller nåt liknande, hellre än bara "tack för, öh, uppvaktningen".  Jag noterade flyktigt att t.ex. en förälders två syskon som båda gav oss kontanter hade gett väldigt olika belopp, den ena familjen gav dubbelt så mycket som den andra, och det väckte en halv sekunds mild förvåning, sen ryckte jag på axlarna och tyckte att än sen då.

Jag kan inte säga att någon av våra gäster gav för mindre än vad jag skulle bedöma deras förmåga som, någon gav kanske mer än vi hade väntat oss, någon med mycket dålig ekonomi gav en hemgjord sak som jag blev jätteglad över, den var verkligen välgjord och fin och hade kostat rejält i en hemslöjdsbutik. Men OM någon välbeställd gäst verkligen hade gett en oväntat liten eller billig present kan jag inte säga att det hade stört mig särskilt mycket. Jag hade nog höjt lite på ena ögonbrynet, och sen tänkt "hoppla, här slogs det visst inte på stort", och kanske smålett lite åt givarens missbedömning.

Men varför bli upprörd?

igår hände något som jag upplevde som märkligt.. just när det gäller det här med pengar i gåva..

Fjorton dagar sedan vi gifte oss. Var hemma hos en av våra gäster igår och fikade. Helt plötsligt säger hon: Jag gav er för lite pengar.. Jaha svarade jag hur tänker du nu.. Jaaaaaa vi la ihopa och dom andra hade inte råd att lägga mer så jag ville inte sticka ut, ni ska ha två hundra till av mig.. Ja men det behöver du inte svarade jag.. Nu vill jag det säger hon..

Det jag vill säga är att saker och ting är så olika, vår vän ville bara säga att hon inte ville "stöta sig" med dom andra hon la ihopa med.. Men hon tyckte egentligen att går man på bröllop så lägger man mer pengar.

Personligen så har jag vid något tillfälle faktiskt valt att köpa "egen" present istället för att jag tyckt att summan man valt att lägga varit lite väl snålt tilltagen. Men som sagt var helt och hållet upp till varje individ. Jag vill ändå tro att alla oavsett lägger det dom känner är rimligt för deras ekonomi och deras relation till den / dom som firas. Vill inte tro att våra vänner och släktingar är SNÅLA och snikna

Hjälper inte TS så mycket men det är så olika vad man tycker, vilka förutsättningar man har, vilka förväntningar osv