Varför vill man ha ett barnfritt bröllop?

Jag har varit på några vigslar där det har varit barn och oftast tycker dom att det är väldigt tråkigt, dom kan inte sitta still och börjar gnälla.

På ett bröllop hade vi en familj med 3 barn bakom oss alla gnällde och skrek och föräldrarna sprang in och ut hela tiden. Jag kunde inte alls koncentrera mig på vigseln och hörde inte ett ord, Dom kunde inte njuta av vigseln själva,jag och min kille kunde inte njuta av vigseln och antagligen var det nog ganska störigt för brudparet i fråga.

När vi räknade så kom vi fram till att det skulle bli 14 barn under 4år på vår vigsel, barn under 4 förstår inte vad det handlar om i allafall så jag förstår inte varför man ska ha med dom. Det är väl skönast för alla inblandade att låta dom vara hemma.

Vårt bröllop kommer därför bli helt barnfritt, det vart lite frågor och kommentarer i början men nu verkar alla tycka det är bra.

Vi har t.om en mamma som är bjuden som kommer ha tvillangar på 6 månader då vigseln äger rum och hon är överlycklig över att få ha en barnfri dag.(hon har även en dotter på 4 år)

Vi har världens bästa släkt och världens bästa vänner som respekterar vår önskan.

Men allt är ju upp till brudparet tycker jag deras önskan borde inte ifrågasättas.

Puss och kram jag hoppas ni alla får fantastiska vigslar!

Egentligen är inget märkligt med hur brudparet väljer sina gäster, med barn utan barn, vad som,  det märkliga är att folk har oerhört svårt att acceptera brudparets åsikter. Du är bjuden på fest, passar det inte tacka nej och tjafsa inte! Man gifter sig inte för att tillfredställa andra och man ska inte behöva kompromissa om en av de viktigaste dagarna i livet. Det är gästerna som ska ta hänsyn till brudparet och göra allt för att uppfylla deras önskan inte tvärtom!

Vi kommer att ha ett livligt bröllop som säkert bli mer som en familjeträff än som ett riktigt bröllop.
Men det är så vi känner att vi vill ha det.

Vi ska inte ha alkohol och bjuder på middag och tårta.
Inga långa tal eller en fest som räcker hela natten.
Vi har två barn själva och bjuder in vänner som har barn.
Säkert skulle en del av dom inte ens kunna komma om det skulle vara barnfritt.

I kyrkan blir det säkert spring och skrik för de minsta (14 barn varav 6 st är äldre än 5 år).
Men vi ska koncentrera oss på varandra där framme vid altaret och prata med föräldrarna innan
så att dom inte behöver känna att det blir jobbigt eller pinsamt.
Har vi sagt att barnen ska få vara med, då får vi stå för följderna :)

Men jag förstår helt fullt de som väljer att ha barnfritt.
De flesta som har barnfritt har lång middag med flera tal, det serveras alkohol och det blir fest.
Det finns ju ingen andelning att ha med barnen, dom har det bättre hemma.

och om man vill slippa stoj och stök från de yngre....då är det bra att det finns alternativ.

vi vinte inte ha barnen med på festen men gärna under vigseln om folk vill ta med dem små, men vi har sagt nej pga av att det kommer spelas musik och bli fest med hög musik och alkohol och jag anser barnen skall vara hemma och sova natte tid och inte vara bland alkoliserade folk :) min dotter kommer få åka till pappa sin efter vigseln :)

Vi ville haft barnfritt men vi "får inte" och har dessutom babyboom bland släkt och vänner. Anledningarna till varför vi inte vill ha barn med egentligen är flera: Min sambo är supernervös som det är och vill inte ha skrikiga barn vid vigseln som stör, vi ska ha lång middag med förrätt, efterrätt och allt vilket kanske är tråkigt för barn i åldrarna 0-6, vi ville hålla kostnaderna nere - inte behöva betala extra för utomstående barnvakter, extra stor lokal med lekrum för barnen osv. Vi kommer ha fri bar, dvs vi bjuder på alkoholen och har många vänner runt 35-30 som tycker om att festa som kommer dit. Jag tyckte inte det var roligt att bli medsläpad på midsommarfester som liten där alla vuxna var fulla och försökte hitta på dumheter som att mata hunden med öl osv. Så jag har inga bra minnen av att vara barn bland fulla vuxna. Det är väl våra anledningar tror jag, kan säkert komma på fler. Men jag har inget emot de som vill ha med barn på sina bröllop för det, man anpassar ju fest och allt efter hur man själv vill ha det.

Men som det ser ut nu så kommer det på bröllopet finnas en 2 månaders baby som har en storebror på 2 år som inte heller lämnas hemma (självklart kan ammande barn inte lämnas hemma), svägerskan är beräknad att föda två dagar innan vårt bröllop (vi visste inte om detta när vi planerade bröllopet, jag försökte ändra datum med det gick ingen med på), jag har en vän som kommer vara höggravid och har ett barn på 3,5 år, sen har jag en annan vän som har en nästan 2 åring och en 6 åring som också följer med. Så från barnfritt blev det "massor" med barn. Sen har jag en kusin i tonåren som är under 18 men det känns taskigt att hon inte får följa med när resten av familjen får komma. Men hennes föräldrar dricker knappt så det är lugnt tror jag.

Men när ska folk förstå att det är bruparet som sätter gränsen? Blir så irriterad på folk som hela tiden ska ha åsikter om vad DE tycker är rätt och fel. Om man inte kan godkänna att man vill ha ett barnfritt bröllop så kan man stanna hemma istället för att sitta och sura över det. Och vill brudparet ha med sina barn så är det helt ok. Det är en himla skillnad på dem och på hela släktens 20 ungar.

Vi har också flera på vårat bröllop som har barn kring 1 år och som bor många mil bort, men de ser detta som en semester på tu man hand och lämnar barnen hemma, gladeligen.

Enda barnet som kommer att vara med på festen är mannens systers lilla på 3 månader men hon kommer inte att vara med på vigseln (för att föräldrarna inte vill det själva, det har inte vi sagt ett ord om).

Jag skulle nog hellre ha med barnen på middagen 8inte festen dock) där de kan stoja på ett annat sätt, men i kyrkan, där ska all fokus vara på oss.

Helt ärligt så tycker jag att barn är rätt jobbiga så på vår dag får de stanna hemma.

Jag älskar barn och jag och min blivande vill jätte gärna ha barn själva så småningom. Men på vår dag har vi resonerat såhär:

I kyrkan under vigseln handlar det egentligen om oss två och att vi blir man och fru, tänkte att vi skulle vara bara vi först men många blev ledsna över att inte få vara med, framförallt min mamma så då bestämde vi att ha folk där.
Men att ha barn närvarande, dom låter, pratar, skriker, springer runt, ramlar och slår sig, föräldrarna ska springa efter, smällas i dörrar osv osv. Fullt förståligt barn är barn! Men därför har vi valt bort barn för att vi vet att vi är människor som kommer bli galna på stök i kyrkan. En vigsel tar max 1 timme och den timmen är bland de viktigaste i våra liv då vill vi kunna fokusera.

Sen så är det så att vi har bjudit våra vänner för att vi vill att dom ska dela dagen med oss, om deras 4 åriga dotter är med kommer våra vänner behöva fokusera på att passa sina barn istället för att vara delaktiga. 4 åringen kommer inte minnas bröllopet och föräldrarna missar det. Så nej, barnen får stanna hemma. Om föräldrarna inte kan respektera det eller misstycker, ja då får dom tacka nej och missa vår dag. Vi älskar deras barn, men på vår bröllopsdag vill vi lägga energin på oss, egoistiskt, men sant! =)

Hade vi själva haft barn hade vi kanske prioriterat anorlunda och lagt krut på att skaffa underhållning och utrymme för barnen. Men så är det inte för oss idag.
Jag personligen tycker att det är lite konstigt men det finns ju faktiskt folk som inte gillar barn och det är inget tvång att gilla barn. Vill dom inte ha barn på sitt bröllop måste man respektera det. Precis som folk som inte gillar barn respekterar sina vänner som har barn och finns där för deras barn vid dop, kalas osv osv (jag vet att det finns undantag men lek med tanken att det inte fanns idioter)

Så jag tycker inte att det gäller bara bröllop utan som med allt annat i livet, ömsesidig respekt inför andras önskemål.
Om någon vill att jag lämnar mina barn till barnvakt i framtiden vid bröllop eller vad som, ja då har man två val, respektera deras beslut och gå eller stanna hemma.

Som sagt ödmjukhet inför varandras beslut, alla har sina olika åsikter! =)

Vi vill ha de barnfritt dels för att vi inte har egna barn och inte vill ha stökiga barn som springer om kring eller och dels för att få ner våran kostad :) även dom kankse inte äter jätte mycket så ska de ju ändå betalas för dom :)

jag förstår faktiskt inte varför folk blir så upprörda eller engagerade i barnfritt eller ej, och även om det inte är lika vanligt att folk "bråkar" om att få ha med på andra tillställningar så händer det ju. Som när vi hade ett partaj för våra vänner hemma hos oss, då antar en gäst att det är helt ok utan att kolla med oss , att ta med sin son på 2,5 år. 
Vi hade klart och tydligt förklarat att det var fest med alkohol, och ev utgång på krogen. Så är den söta, men kanske inte lika charmerande trötta 2,5-åringen på vår fest och kräver både uppmärksamhet och omsorg. själva hade vi skaffat barnvakt då vi inte tycker att partaj med hög musik och alkohol hör ihop med barn, långt efter läggdags dessutom. Efter det är jag oerhört tydlig med att det är BARNFRITT när det är det, och inga undantag.
Folk som inte kan ta att alla inte vill umgås med deras barn under alla omständigheter får stanna hemma helt enkelt.  

Intressant diskussion.

Jag tycker det känns som det börjar bli allt mer vanligt att man har barnfria bröllop i Sverige. Hela bröllopsgrejen är idag så otroligt upphaussad, det ska vara perfekt ut i det kulörta konfettit på serveringsbordet, och ett bångstyrigt barn är verkligen inget som passar in i mallen.

Jag har full respekt för brudpars önskan och visst, det är deras dag och deras fest, de får göra som de vill. Men personligen kan jag tycka att ett bröllop är en fest för hela släkten och det innefattar ju även barnen.

Våra spanska släktingar tycker det är helt knasigt att vi i Sverige har en sådan "tradition", de kan verkligen inte fatta varför barnen inte ska få vara med. Där är barn mer vana vid att umgås med vuxna och i vuxna sammanhang, och det tror jag är bra för alla. För min del gör det inget om barn låter lite under vigseln, det är så stelt och nervöst ändå, skönt med lite "naturlighet". Vi har egna barn som ska vara med och jag har bjudit in allas barn på bröllopet för jag ser dem som mina gäster också, jag vill ju träffa dem också.

Vi kommer att ha barnfritt. Vi har två egna barn som kommer att vara näbbar och sen vara med och äta mat, sen åker de hem med barnvakten. Anledningen till att vi valde barnfritt är för att det kommer att serveras alkohol och barnen kommer inte ha det så värst roligt. Vill även att föräldrarna som har barn ska kunna slappna av, ta sig lite vin och slänga sina lurviga på dansgolvet under kvällen utan att behöva passa och sysselsätta sina trötta barn. Ingen av de som vi har bjudit har tyckt detta varit konstigt och jag tror heller inte de hade tagit med barnen även om det inte var barnfritt.

Man skiljer mer och mer på de olika generationerna i flera sammmanhang tyvärr.
Ser man tillbaka någon generation så var det mesta gememnsamt, man hjälptes åt mer och fanns där mer för varandra.

Jag skulle väl dra gränsen vid att bo med mina föräldrar eller svärföräldrar efter att man byggt upp sin egen familj
Men förr då man bodde nära varandra kunde de äldre som var hemma ta hand om barnen och man kunde i sin tur hjälpa de äldre som på så sätt slapp hamna på hemmet i förtid.
Man behöver ta hand om varandra och lära av varandra, sånt blir mer och mer sällsynt.

Men samhället är annorlunda nu.
Man flyttar långt för att få jobb och på något sätt verkar det inte som att tiden räcker till för det viktigaste längre.

Men bröllop är ju ett bra tillfälle att samla alla, för de som vill.