Varför vill man ha ett barnfritt bröllop?

Vi har ett barnfritt bröllop av den anledningen att vi inte tycker att barn hör hemma på en tillställning med tal och lång middag.
Jag vill ha allt ljus på mig och min mb2 och inte en massa ungar som dräller omkring och låter och skriker och bär sig åt. (Jo, många barn gör faktiskt det. Eftersom de är just barn.) Jag är själv lärare och anser att barn ska få vara barn, och det finns det inte möjlighet till på den sortens bröllop som vi vill ha.
Och ja, vi har ett barn själva (3 år vid tidpunkten för bröllopet). Och nej, han ska inte heller vara med på bröllopet.

För oss var det självklart att barn var välkomna. Tre av mina kusiner var då mellan 8 månader och 7 år. Inget spring, inget skrik osv. Tycker det är bra att barn är med och få lära sig hur man ska uppföra sig men det behövdes inte för dessa barn. Vi bjöd barn till andra par men de valde att komma själva. Om föräldrar inte har uppfostrat sina barn så kan det vara en bra idé at låta ungarna stanna hemma...

Är det så att man ska ha en fyllefest, vilket jag inte förknippar med bröllop (!), så anser jag inte att barn ska bjudas!

Vi ska gifta oss om en månad och vi ska ha ett barn fritt bröllop utomlands dessutom. Vi har sagt att inga barn under 13 år är bjudna eftersom vi inte har barn själva, inte änns små spädbarn som fortfarande ammas. På inbjudan skrev vi bara dom vuxnas namn och vi har gjort klart från början att inga barn är välkomna.
Vi har bara haft en gäst som har tackat nej på grund av detta, alla andra ser fram emot en helg i ett annat land och att vara barn fria.

Barn har tråkigt underlånga middagar, vi har inga egna barn och inte så jättemånga i kretsen, vi är inte intresserade av att hitta på aktiviteter, barnanpassad mat eller att deras förældrar ska springa omkring under middagen. Inte heller vill vi att folk ska gå hem med sina barn klockan åtta. Ammande barn är såklart välkomna, vinkommer båda ha nyfödda systersöner vid bröllopet.

Jag har bara varit på två bröllop, ett med och ett utan barn, och efter denna aningen ringa erfarenhet av barn på bröllop så fattade jag och min blivande make beslutet att göra en kompromiss där vi i inbjudan skrev att "tysta och glada barn är varmt välkomna på vigseln men resten av dagen vill vi fira med våra vuxna vänner". Det bröllopet som jag har varit på tillsammans med barn ledde till att det knappt gick att höra vad prästen och andra i kyrkan sa för att vissa av barnen stojade så mycket och under middagen var det flera föräldrar som knappt satt ner en stund på hela kvällen för att de jagade efter sina barn... vad detta gav någon vet jag fortfarande inte. Jag anser att om man bjuder små barn på ett bröllop så måste man också planera för det och ordna så att de har någonting att roa sig med under tiden (det bästa är väl om om de dessutom har en lekledare som tar hand om dem) för hur många barn tycker att det är roligt att sitta stilla i flera timmar under vigsel och middag om de inte måste? Om jag hade haft barn så hade jag knappast velat utsätta dem för det :)

Ska det dessutom drickas en del under bröllopet vilket det som bekant ofta görs så tycker jag att det är en ännu större anledning att förskona barnen från den tillställningen

Vi har inte skrivit något om barn på inbjudan. Våra 3 egna barn kommer vara med under vigsel och middagen sen åker de med sin barnvakt hem. Så under festen vill vi inte ha några barn med då barn inte hör hemma på det.

Några har frågat om de får ta med barn, då har vi sagt ja under vigsel och middagen om ni vill, men vill de komma utan sina barn så går de bra med :).

Har inte haft några problem med det så känns skönt. 

Lite off topic, men eftersom flera har påpekat att barnen kan störa i kyrkan så vill jag bara tipsa om vad vi gjorde för att minimera risken för det...

Vi delade ut små påsar till alla barn, med kritor och ett litet målarblock samt ett paket russin och två geleeiga ödlor (inte godis utan leksaker). Det var knäpptyst i kyrkan. Och då var det ändå några 2-3 åringar som brukar vara de som har svårast att sitta stilla.
Ett spädbarn grät ett par sekunder, men det var allt...
Vi meddelade också att vår "barnflicka" satt längst bak i kyrkan och var redo att möta upp föräldrar som kanske kunde känna att deras barn störde. Så att hon kunde gå ut med barnen och föräldrarna kunde sätta sig igen. Men det behövdes aldrig. 

Annars fick alla som ville ta med sina barn. Men de flesta valde att lämna barnen hos barnvakt ändå. Vi ville hur som helst inte göra valet åt dom eftersom bara 3 av dom bjudna barnen inte kände varandra. Och dom är alltid med på alla andra familjesammankomster och det går bra då...

Jag tycker inte att det finns något rätt eller fel här och jag säger inte att vår lösning är den bästa, utan det är något man måste känna efter själva vad som kommer att funka.
Budgeten och lokalstorleken är ju de största problemen för de flesta. Barnen tar plats och dom ska också äta. Och då vill man inte behöva säga nej till andra vänner bara för att göra plats åt barnen. Helt logiskt och så skulle vi nog också resonerat om det inte var för att vi hade plats och att cateringfirman anpassade sig efter barnen. Vi betalade halva priset (på ett redan lågt pris) för de barn som kunde ta en portion själva men inte åt en vuxen portion (2-7 år), och inget alls för de som bara åt smakportioner. Vi hade inget fylleslag, och om man själv anser att man inte vill att barnen ska vara i närheten om någon tar ett glas vin till maten så tar man ju inte med sig barnen till ett ställe där alkohol förekommer, även om det är i måttlig mängd. 

Vi tänker också ha ett barnfritt bröllop.

Jag har varit barn på bröllop, var brudnäbb när jag var 11. Jag var tyst och stilla men det var inte roligt för fem öre. Man serverar ju oftast mat som inte faller barn så bra i smaken och måste man sitta still länge och sen när det blir fest så är det bara jobbigt som barn med massa hög musik och berusade vuxna. Jag kommer ihåg det så i alla fall och jag tycker att barnen har det roligare hemma.

Var även på ett bröllop i somras där vi knappt hörde några av talen för att det var två barn som sprang runt och lekte med ballonger och lät hög. Nu hade ingen av dem som höll tal mikrofon, men det var lite tråkigt när man inget hörde och alla andra som satt närmre skrattade och man satt där och fattade noll :P