E det ok att bli förd fram till altaret av min pappa?????
Hjälp!!!!!!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-06 19:24
Kom gärna med synpunkter på det. =)
Hjälp!!!!!!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-06 19:24
Kom gärna med synpunkter på det. =)
PB - insiktsfullt, klokt och välformulerat som vanligt.
Passionsblomman for president...
För övrigt så kommer jag att tänka på "The Butterfly Effect" (teorin alltså, inte filmen) när jag läser slutet på din text. Allt man gör påverkar så mkt mer än man tror... även om man inte menar det så.
Jag är av åsikten att förändring sker på individnivå. Jag menar också att det får konsekvenser för fler än brudparet. Dessa två skäl medför att jag inte anser att man ska behandla brudöverlämning som en "fis i rymden".
Menar ni att alla åskådare på bröllopet genast drar parallellen att "den här kvinnan är en ägodel"?
Ja, förändringar sker på individnivå. Likaså förändringar i synen på traditioner. Morgongåvan är ett sådant exempel; den har långsamt förändrats i sättet man använt den, från att vara en stark symbol för kvinnans rättslöshet i samhället till att nu ses som en fin gest. Men det gick inte över en natt. Och idag är det väl knappast någon som drar parallellen till ett ojämställt samhälle genom överlämnandet av morgongåva? Hur tror ni den processen sett ut?
Naturligtvis håller jag med er i att överlämnandet, det vackra intåget, den pampiga musiken - det är romantiserat. Det är en amerikaniserad bild av hur en vigsel ska gå till, vilket säkert inte nått alla människors medvetanden. På samma sätt som att våra barn idag inte är medvetna om att Halloween är något som faktiskt inte funnits i Sverige tidigare. Jag hade tyckt det var lite roligt om någon gjorde tvärtom; om bruden stod framme och väntade på sin man som kom spatserandes längs altargången med en kvinnlig släkting.
Personligen har jag lite svårt att se poängen i brudöverlämning. För egen del, vill säga. Det stöd jag behöver under den nervösa ingångsakten får jag från min blivande man som går vid min sida. Det är min personliga upplevelse, mina preferenser.
Att ta steget från att ogilla traditionens ursprung (vilket man då bör göra även med morgongåvan) till att kalla andra människor för white trash, det tycker jag personligen är oerhört magstarkt. Då har man inte lärt sig skilja på sak och person (vilket, när vi ändå talar om just bildning, ter sig tämligen obildat), en av grundstenarna i en givande argumentation. En diskussion behöver inte handla om att få över motståndaren till "sin" sida, vi har alla olika fönster genom vilka vi betraktar omvärlden och oss själva. Ibland får man vara nöjd med att ha framfört sina åsikter, och då hade i varje fall jag varit gladare om jag lyckats göra det på ett hedervärt sätt.
Avslutningsvis tror jag faktiskt inte att era dotterdöttrar kommer fara illa av om Berit vill gå med sin far till altaret.
Det jag kan vända mig mot när det gäller morgongåvan är det historiska nödvändiga kravet på det gemensamma sänggåendet i vittnens närvaro för att bruden skulle ha rätt till morgongåvan. Morgongåvan var som tidigare nämnts tänkt som änkeförsörjning och det jag kan vända mig mot där är att den i praktiken endast fick den funktionen beträffade de välbärgade. Bland allmogen där morgongåvan kanske var ett klädesplagg... det kunde ju inte änkan leva länge på.
Det är väl inte så underligt att bara änkorna till rika män fick torp eller dyra smycken? Det är väl inte så konstigt - fattiga män hade ju inte de förutsättningarna. I praktisk mening är det du pratar om en form av prostitution. Borde inte detta ha ett starkt symbolvärde och vara värt att ta i beaktande på samma sätt som brudöverlämning?
Den historiska bakgrunden i detta är att kvinnor inte hade någon rätt att ärva sina män.