E det ok att bli förd fram till altaret av min pappa?????

Hej. Jag har tyvärr inte orkat läsa igenom alla komentarer men håller med om att detta är ett hett ämne.

Jag tänker inte ge mig in i diskussioner hit o dit om man ska ha brudöverlämning eller inte.
Vi har valt att på våran stora dag ska vi gå in tillsammans. Jag vill inte bli överlämnad av min pappa men det handlar om relationen vi har och inget annat. När jag var yngre ville jag bli överlämnad men det vill jag inte längre. Varför jag har ändrat mig så vet jag inte riktigt utan det har bara blivit så.

Jag ser inte ner på någon för att de vill göra på ena eller andra sättet utan tycker att var och en ska få göra som de själva vill. Men som jag sett att någon annan skrev att det är inte alla präster som godkänner det. Men prata med eran präst och diskutera hur ni vill ha det så är jag övertygad om att det kommer att bli bra.  =)

Lycka till och hoppas att ni får en underbar dag.

Så en man och kvinna som får in tillsammans symboliserar inte någon form av ägandeskap, vad bra för då finns det ju inte bråka om när det kommet till att brudens mor/far överlämnar henne. =) Jag tycker precis som dy att någonstans måste man dra gränsen, men många verkar dock inte acceptera detta när det kommer till oliktänkande i brudöverlämningsfrågan. 

Familjens betydelse i giftemålet är väl helt beroende viken familj man talar om. Personligen tycker jag att det spelar stor roll. Förövrigt kan jag tillägga att jag varit på ett bröllop där mamman överlämnade dottern. För de som väljer brudöverlämning tror jag inte att det handlar om att de är oinsatta eller oupplysta på något sätt utan man ser det helt enkelt på ett annat sätt. Sen att andra inte fattar hur de tänker får stå för dem. 

Lite OT, men det är inte ens historiskt. Det är ett statistiskt faktum att äktenskapet gynnar män, gifta män lever längre, är friskare, har ofta högre lön och status än ogifta män. Gifta kvinnor däremot är mer deprimerade, har kortare medellivslängd, är mer sjuka, arbetar oftare deltid (med lägre inkomst som följd) än ogifta kvinnor. Såååå man behöver väl kanske inte göra ont värre genom att upprätthålla gamla mossiga traditioner heller kan jag tycka....

Nej, uppenbarligen tycker vi helt olika i frågan. Min familj och släkt är i livsviktig för mig, och jag hade nog inte valt att vara tillsammans med någon som min familj inte kunde stå ut med, för jag litar på deras omdöme och de skulle aldrig säga något om de inte ansåg att det var någon som var väldigt skadlig för mig. Men för den sakens skull förstår jag inte varför man ska be dem om lov att få gifta sig, eller gå med dem in i kyrkan till min vigselceremoni.

Jag tror nog du förstod vad jag menade med gemensamt intåg, så jag tycker det är lite larvigt att dra parallellen med att det då inte heller finns någon symbolik i att man går in med sin pappa, för det gör det ju bevisligen historiskt (och det är inte särskilt länge sedan som innebörden försvann), och fortfarande i modern tid i somliga kulturer. Det är inte "en man och en kvinna" som är det viktiga i sammanhanget, utan att det är blivande make och maka som går in tillsammans. Men som sagt, jag tror du begrep det egentligen.

Jag tycker f ö att det är lika fånigt att gå in med sin mamma och skulle aldrig göra det heller, men den diskussionen förekommer sällan, så min frågeställning var mest varför det är så romantiskt att gå in med sin far och varför det inte är lika "romantiskt" att gå in med sin mamma eller för brudgummen att gå in med sina föräldrar. Men som sagt så ser jag varken det fina eller romantiska i något av det, jag tycker bara fenomenet är intressant, så det är väl bara jag som är lite korkad. För även om det som du säger förekommer så är det ju verkligen inte det vanliga när det nu handlar om att gå in med en förälder.

Men om det nu bara handlar om att "ändra innebörden" av saker så finns det ju massor med gamla traditioner vi kan ta upp igen och romantisera. Husmodersidealet är ju t ex på väg tillbaks, något som kvinnor i generationer har kämpat för att framtidens kvinnor ska slippa, och komma ifrån vårt mansberoende. Men nu när vi som lever nu inte har upplevt det i samma grad så är det status att gå hemma och bli försörjd av sin man. För vi har ju inte upplevt vilken boja det kan vara och har då svårt att sätta oss in i det.

Nej, det har du helt rätt i.

Svarar Ts. Självklart! Om ni gifter er i svenska kyrkan så kan vissa präster vara emot det men det är ju inte mer till det än att byta kyrka om ni nu promt vill gifta er i kyrkan. Visst ligger det en tradionell historisk betydelse bakom detta precis som skrivs ovan men heey girls, vi skapar histora i vårt detta nu och i ärlighetens namn, hur mycket vikt läggs vid övrig tradition.. ?... Hur många av er som gifter er i kyrkan är religösa? Hur många gifter sig inom 1 år från förlovning? Hur mångas pappor bekostar hela bröllopet? And yää hur många är oskuld till bröllopsnatten? ;) Det är 2012, kvinnan hade fariken inte fått rösträtt än om vi hållit blint vid historisk och tradition! Det bästa med nutida bröllop är ju att vi kan välja och vraka mixa och matcha precis som vi vill! Rockigt, klassiskt, vintage, gay, bitar från andra kulturer ... You name it... Brudöverlämning idag ses mer av de som väljer det som en fin stund mellan far och dotter... jämförelsevis den fina stunden som upplevs i nutid då barnen döps...hur många följer dopets tradition in i den kristna tron....? För övrigt så gick jag och min man fram tillsammans i takt till två killar som spelade gitarr och när vi kom fram även sjöng John Legend Stay with you, vi gifte oss borgerligt, i rådhuset inför 50 pers med tal, dikter och flera sånger, ringseremoni o puss, istället för att stå med ryggen mot gästerna så stod vi vända mot dem, vi gjorde exakt som vi drömt om, ingen bröllopsmarch, ingen präst, ingen kyrka men med kärlek, musik, vackra ord och fest, endast du själv sätter gränserna! Lycka till :)

Vill du gå in med din far i kyrkan och alla inblandade parter (far, präst och blivande make) godkänner det så kör på det. Önskar själv att jag hade den relationen med min far.

Från början är det en sed som görs för att visa att fadern överlämnar sin dotter till mannens "ägo" därför kan en del präster vara emot det.
Men som våran präst sa: Du verkar vara en skälvständig kvinna och jag tror inte din man kommer bestämma över dig.
Jag gick in med min pappa för jag tycker det är fint och att jag ville att min man skulle se mig i brudklänning första gången i kyrkan. Man bestämmer själv vad man vill lägga för värderingar i saker och ting.
Vill inte prästen i din kyrka att du går in med din far kan man byta präst fast behålla samma kyrka!
Du ska göra som du vill, det är din stora dag!

Det "ska" man inte alls det om man gifter sig i kyrkan, när ska folk (naiva bridezillas) lära sig det? Man ska följa de regler som den kyrka man gifter sig i har, och som den prästen man gifter sig med följer. Om prästen godkänner brudöverlämning, då är det så. Du gör som prästen vill, annars får du hoppas på att en annan präst håller med dig, eller så får du gifta dig borgerligt istället.

Men vigselgudstjänsten är just det, en gudstjänst, och om du gifter dig i kyrkan så kan du egentligen inte bestämma så mkt alls mer än psalmer, böner och sådant. Det är en öppen ceremoni där vem som helst är välkommen, och bridezillas kan inte göra något åt varken att kyrkan fylls med skrikiga spädbarn eller varenda granne från bygden så dina släktingar inte får plats.

Om du gifter dig borgerligt är det en annan femma, men konstigt nog så verkar de flesta som vill bli bortgivna av sina fäder bli det i just kyrkan...

Förutom det anser svenska kyrkan att båda i brudparet är lika viktiga. Det ska inte vara allt ljus på bruden och "Oooohh vilken fin klänning hon har" och så står brudgummen lite diskret vid altaret.