I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Norrskensflamman skrev 2013-07-02 13:49:38 följande:Kjell, kolonilott låter som något mycket härligt. Är den långt från ert hem?  Vi bor norr om Stockholm, stugan ligger söder om Stockholm. med bil tar det mellan 30 och 50 minuter beroende på trafiksituationen. Men det är värt det, kommer man bara dit så rinner alla "måsten" av. Typ. Eller, egentligen, ersätts av andra, lite snällare måsten - såsom "måste rensa ogräs" och "måste klippa gräset" vilket ibland känns som rena medicinen för själen...

Låter härligt!

Dagens underhållning; HB-tråden

 

Hahaha! Jo men GÖR det Kjell! Det behövs fler tanter där, det är ju tydligt-om inte annat så kanske det kan sprida lite ljus över hur vanligt det är att "alla" gör vissa saker...
Jag skrattade först rakt ut igår-fast sedan har jag kommit på att det kanske inte är så roligt ändå?

Ja, vad händer med dina citat? Alla från igår, även i prästtråden ser ut sådär konstiga?

Är det på själva söder eller ännu mer söder om stan du har din lott? Jag bodde alldeles ovanför Eriksdalsbadet förr och avundsjuk gick jag där och kikade på de söta små lotterna hela vägen bort mot Tanto.

Nu har jag svarat... Stugan ligger i Skarpnäck,dvs "Söder om söder"

Jag såg det-alltid lika roligt att se lite inlägg från "de gamla rävarna" i trådarna. Det förefaller finnas ett behov av tanter rent faktiskt som någon slags jämnvikt till andra inslag i befolkningen. 

Jaså, Skarpnäck-det var ett av mina första "Stockholmsord" att hålla reda på när jag kom till storstan alladeles ensam. Jag skullle ta grön linje mot Skarpnäck och stiga av i Kärrtorp, gällde det att hålla reda på. Hjälp vad länge sedan det känns nu!

På jobbet, en och en halv timme tidigare än vad som egentligen är schemalagt.

Ville bara kika in och önska god morgon till er alla.

Och så en massa extra kramar till Flamman.

Tack Daa 

Godmorgon alla!

Pappa är kvar på sjukhuset, men har fått flytta upp på avdelning.
De provar att ta bort/sänka dosen av den medicin han har sedan tidigare som håller nere hjärtfrekvensen (han äter den pga att  han haft problem med att hjärtat rusar). När han kom in hade han 38 i puls och absurt lågt blodtryck... Så det var baske mig i grevens tid han kom in. 

Nu är jag och brorsan mest oroliga att hans hjärta inte pallar begravningen. Det är över 90 anmälda till minnesstunden, och till kyrkan lär övriga byabor, f d elever, kollegor, politikerkollegor, församlingsmedlemmar m fl komma. Kyrkan rymmer bara ca 100 pers, så jag vet inte hur alla ska få plats

Men det löser sig väl. Bara pappa pallar påfrestningen!

Här har spöregnat i flera dagar. Kan vi helst få lite uppehåll på fredag?

Jaha, hur är det i tråden? Vilka har börjat semestern?
 

Vi var och övade lite med kantorn igår. Känns mycket bättre nu.
Jag ska sjunga Långt bortom rymder vida själv i början.
Någonstans i mitten ska jag och flickorna sjunga Oändlig nåd tillsammans. T o K vers 1, T vers 2, jag vers 3, T vers 4 och sedan tar vi om vers 5 tillsammans alla tre. Det kommer bli jättefint! Kyrkomusikern är en av våra körledare och hon kompar fantastiskt på piano. Såååå lätta att sjunga när hon spelar, och vi är vana att sjunga till hennes komp. Hon är dessutom mycket gospelinspirerad, det är hon som håller i våra gospelgrejer. Därför blir Oändlig nåd med ett komp som är lite gungigare. Härligt!

 

Flamman, beklagar sorgen efter mamma djupt. Och hoppas verkligen att din pappas hjärta orkar. Jag är själv inte troende, men Oändlig nåd med gospelton är något av det vackraste jag kan tänka mig och att dina flickor vill sjunga är ju så fint. Men gör det bara om ni vill och orkar!  Det lät bra att ni har en back up plan. Jag som begravt min mamma avstod även från att hålla tal vid minnesstunden - delegerade det till hennes bror  just för att jag visst att jag skulle ha det svårt den dagen. Att sjunga skulle jag aldrig ha klarat, sen har jag ju inte den gåvan så det var aldrig ens på tal (och det var nog mamma tacksam för ).

Önskar er en strålande vacker fredag av hela mitt hjärta.

PB, hur mår du nu?  Hur känns det med kortisonet? Så fina hönor du tänkt dig, låter mycket fint.

Jag har hållit mig borta avsiktligt eftersom jag haft fullt sjå med att ta mig mot semestern, må illa och inte oroa ihjäl mig för hur det går med den där inne. Idag har vi varit på ett ultraljud och nu är jag i vecka 10 och förutom hjärtat sprattlade små fötter! Jag såg ett hjärta redan för ett par veckor sedan men vågade knappt tro, vi har ju haft MF även efter det. Ännu är inte faran över, efter v 15 andas jag ut lite mer, men idag pustar jag lite och gläds. Jag jobbar en vecka till drygt, men sen ska det blir semester och det ska blir skönt. Jag är svullen och stor och folk undrar nog redan, så det blir en övning att dölja fram i vecka  15 helst 18 vilket vi helst skulle vilja.  Tack för alla tummar, det har värmt. Tänk, kanske blir det ett tredje barn här alltså. Är jag först i tråden med detta?

Muggles har ju tre förstås, men det var längesen nu. Ser du detta så skriv en rad - funderar så på hur det går för dig!

HEJ September!!!
ÅH vad skönt att höra att det so far är so good! Det är ju galet påfrestande att inte det går att snabbspola tiden fram till "safe", så håll ut!

Jag mår bättre nu när kortisonet är nere på bara 1/4 av ursprungsdosen, men hoppas det kan bli ännu bättre när det tas bort helt. Förhoppningsvis inom den närmsta månaden.

FY vad ont jag har i mina armar nu-vi har hållit på med hönshuset och jag har målartvättat och sedan målat. Blompojken har hjälpt till med målingen och far i huset har grävt för att vi ska kunna få ner nätet en bit i marken och därmed rovdjurssäkra. Jisses vad vi har gnott och stretat! Imorgon tänkte jag måla andra varvet och hoppas det räcker, för jag har inte lust att köpa mer färg.

Blompojken var så nöjd med sig själv och sin insats att han fortsatte med att helt oombedd plocka ur diskmaskinen