Hejhopp!
Tack för alla värmande ord. Jag ska nog fundera en sväng till på psykolog, känner nu att ajg halkat tillbaka i "alla som har friska barn med rätt antal kromosomer och vitala delar ska sitta ner i båten och hålla....." menatliet. Den hade jag till min stora förtjusning tagit mig ut för ett bra tag sen. Det beror väl iofs främst på att jag har en del gravida/nyförlösta som är synnerligen jävla skitdryga, i min närhet.
Nåväl jag är för det mesta ganska trevlig haha.
Blomman: jag säger som Lanovia( och alla andra) er son är verkligen jättehärlig, väluppfostrad och trevlig! Dataspel har jag itne så bra koll på men jag känner nog att man ska använda sitt sunda förnuft, om manhar bra dialog med sitt barn( som vi vet att du/ni har) så behöver man nog inte vara så där himla rädd för allt. Jag skulle undvika pov spel( sådana där där man ÄR en gubbe och ser genom deras ögon,pov=point of view)så skjuter man ngn så är det liksom mer "på riktigt" men det bereo helt och hållet på vad för slags spela. Pov i spel där man inte kan smyga fram och skjuta huvudet av ngn( blodet sprutar etc) är väl inte så farligt.
Sen tror ajg att det är bra att vara "närvarande" som du är när de spelar, det är en sak att släppa lös ungarna på 18års krigsspel och inte vara där när de spelar, det är kanske itne det bästa. Men att hålla sig i närheten och kolla av hur killarna reagerar, hur spelet verkar vara, kanske spela själv med blompojken och hans kompisar. Sen tror jag helt ärligt talat blomman att du och din man är så pass lyhörda, medvetna och engagerade i er son att ni inte behöver oroa er för om ni gjort rätt 
!
Daa: jag förstår dig( gällande kläder och vilja att inte göra sina barn till mini-me's) jag är ruggigt noga med Elises kläder, jag skulle aldrig sätta på henne ngt som inte matchar eller som inte är "perfekt" i mina ögon. Jag går så långt att jag byter kläder om hon fläckat ner sig det minsta hemma. Min mamma och pappa är ju hästfolk, där är praktiskt, modeordet( inte bland ridfolk, de är snobbar 
) och jag hade väldigt ofta missmatchade kläder och udda strumpor. Sen när jag blev äldre hade vi inte tillräckligt mkt pengar för att jag skulle kunna hänga med modelejonen i skolan. Jag var kanske inte helt "ute" men simmade runt i mellanregionen. Det är inte något stort trauma, för i min klass var vi många som var "lika". Vi bodde ju på landet och de flesta bondtöser hade väl inte stadskläder. Kläder handlade man 2 ggr per år, innan skolan började och på annandagsrean 
.
Nu är jag för fet för att kunna ha de kläder jag vill ha, även om jag är väldigt noga med vad jag har för kläder men jag kan inte få fullt utlopp för det. Det kan jag däremot med Elise Ibland tror jag att jag gör henne en otjänst. Jag vill inte att hon ska bli en sån som kräver kläder och måste ha vissa kläder. Samtidigt kan jag itne bara sätta på henne ngt. Sen så tror jag att lite har med hennes syndrom att göra. Jag är även väldigt väldigt väldigt noga med att hon är ren. Mina vänner kallar Elise den renaste ungen i stan. Jag läst boken Prins Annorlunda om Sören Olssons son som har DS( hans fru är oxå med och skriver). Jag kände igen mig i henne och hennes sätt att tänka, hon var oxå alltid noga med Ludwigs( så heter sonen) kläder och utseende för att hon ville att folk skulle tycka om honom, liksom kompensera syndromet. Han var oxå alltid ren och fin för att folk skulle tänka oj vilken söt pojke först och inte oj en pojke med Ds först.
Nu är Elise söt som socker och charmar alla även om hon skulle ha fläckar på kläderna och vara snorig men det är nog en anledning till min överdrivna noggrannhet. En noggrannhet som jag faktiskt försöker bekämpa för jag VILL inte att hon itne ska smutsa ner sig i lek eller känna sig fri, jag vill itne bli en mamma som tvingar barnet att sitta fint på en stol för att inte förstöra kläderna 
.
Fast det är ju itne riktigt samma sak som oroar dig Daa, till dig kan jag bara säga. Dina parvlar är lyckligt lottade som har dig! Du är inte konstig eller udda, du är fantastisk! Och ang sukigt(orenoverat hus) tänk så här, vilken tur att du och skäggmannen INTE fastnat i renoveringsträsket som så många andra. Rusta hinner man göra, allt behöver itne vara perfekt, perfektion är urtråkigt! Ps vi har inte heller rustat hemma, undra om mitt gula 70-talskök slår ditt( som jag har sett är vitt )
Lillasyster har fått en födelsedag, 11/7 på eftermiddagen ska hon levereras. Rimbarheten till trots så tror vi att hon kanske ska heta Nora . Lars menade at nuförtiden räcker det att du är tjej för att du ska kallas hora, det behövs inget särskilt namn för det . Men vi får se vad det blir. Hon är STOR kommer väga runt 3.5-4,5kg i v38, enligt viktuppskattningen. Jag ser ut som en vaggande flodko men har ff bara gått upp 1 kg. Så jag hoppas på en redig viktnedgång när hon är ute .
Hoppas att ni med magar mår bra, stora magar som små .
Jag har säkert missat massor i vanlig ording !
Kram på er!
Blev alltså en extremt körig dag. Men nu är vi på plats en natt imorgon åker vi nog till stugan för att hinna njuta av den lite innan semestern tar slut.
Otroligt att de verkligen kan knyta an till en specifik sak sådär.
