I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Skulle vilja världens eloge till mina föräldrar. Skickade sms till mamma vid 3 inatt om att vi var inlagda. Genast kom erbjudande om att komma o hjälpa till. De bor tio mil bort o strax innan 9 var de hos maken o tog över E så han kunde komma hit. Helt underbara!!

September vilken jobbig start Astrid fick.

Lanovia, BS är det som har Astrid, och usch vilken start ja.

Jag är den med amningstrubblet

Du har viktigare saker än att hålla rätt på oss, kram på idg och hoppas det känns ännu bättre nu.

Tålamod ja. Suck.  Ingen ersättning än idag och jag tror det börjar bli lite mer. Fast hon känns lite hungrig och lite magrare. Usch, bara inbillning säkert, men ändå,

Godmorgon! Börjar med ett rungande hurra för trådbarnet idag! Hipp hipp hurra! Jag hoppa innerligt att du får hela familjen hos dig idag. Kram!
Hur går det för lille À idag?

Har fått laddat batterierna med underbaraste Ninnis igår. Tror tusan att j lärde sig att bli matad av mini igår! (inte av mini, men liksom mini, ni förstår...) för idag fick jag mata honom med ris i yoghurt!! Gröten kräks han nästan av, så det gäller att försöka med nästan vad som nu... Snart är det dags för en storträff igen tycker vi! När kan ni?

Förlåt BS o September blev fel när jag skrev igår. Kände att det var något som inte stämde. Skyller på allmän förvirring just nu.

Hvidis E tackar så mycket. Vår lilla tjej är 2 år. *hjärtar* Skickade med henne fruktsallad till dagis som hon ska bjuda barnen på.

A är bättre, mindre snorig o det som är börjar lossna. Fortfarande lite hosta men låter inte som han ska kvävas längre. Vi kämpar på med koksalt, nezeril o alvedon. Nu ska jag bara få tag på BVC så vi kan komma ner o väga honom imorgon.

Helt ok! Det jobbiga är att vår IT admin bytte OS på min dator (efter mitt godkännande, jag har haft en del problem med den datorn) så nu håller jag som bäst på att komma i ordning med alla program, lösenord, inloggning på servrar, uppmappning av diskar etc. Sådant där som man gör i ordning en gång vart tredje år och ska komma ihåg hur-fan-man-nu-gjorde-igen...

Det tuffa är att lämna småtjejerna på morgonen - vill bara pussa dem igen och igen. Men måste istället smita lite diskret för de är nog inne i separationsfasen och brister ut i gråt så fort jag lämnar rummet. Jättepraktisk tid att byta päron *ironisk*

Nu kommer här värsta totalegoinlägget - varning!

Igår fick jag reda på att vårt kyrkoråd vill dra ner min tjänst t 50-75 %, vilket inte skulle funka ekonomiskt, dvs jag måste hitta en annan tjänst. Känns verkligen som att dom uppskattat allt jag gjort - inte!

Sen, när jag kom hem, hade Amaretto storkräkt igen, så nu är han åter inlagd!!

Jag vill vara struts! Jag orkar inte med alla motgångar just nu! Viist, jag vet att det är små saker - men i min välrd är de jättestora! Alla tankar och alla "om" som snurrar i hjärnan! Hur blir det med Amaretto? Blir han bra? Blir han inte bra (hemska tanke, inte tänka så!)
Vad händer med jobb?
Vad händer med vår ekonomi, maken går i pension i december?
Måste vi flytta igen? Vart då?
Jag har jättesvårt att tänka mig ett jobb i en annan del av landet, jag är gammal och har allt mitt sociala liv här nere nu!
JAG TROR JAG FÅR ETT HYSTERISKT UTBROTT!!!!