Välkomna till Tivoli Empatia!

Jag har drömt flera nätter att jag är gravid. Det är i övrigt helt skruvade historier men ååh vad mysigt med den där magen! När jag drömmer minns jag hur sparkar och sammandragningar känns men nu kan jag för mitt liv inte förestäla mig hur det var. Jag drömde inatt att jag skulle på glukosbelastningstest. Det gjorde jag inte med Pricken, kanske därför jag inte riktigt har koll på hur det går till... Änywaj, Det ar här två moment. man skulle flyta omkring naken i vit sirap, och därefter åka omkring i en liten Nissan Micra fylld med sandpå (här fick man ha kläder på sig) . När jag puttrade runt i bilen på parkeringen så blev jag påkörd bakifrån av en rasslig gammal folkabuss. Smällen var inte farlig, och sanden dämpade effektivt (vem behöver säte när man har en sandhög som ryggstöd?). Föraren klev ut och det var Linda Isaksson från Bode söker fru och hon var ju förtvivlad över att ha kört på en gravid kvinna så där. Vi vandrade genom skogen och jag hade skyffeln i handen (ska man verkligen behöva skyffla sand som gravid? ) och åkte på den utför en slänt, som en stjärtlapp. Hysteriskt roligt, fast lite läskigt eftersom det var mörkt och många tallar. Sen var det slut.

Parnassia – Uh oh, kanske bäst att fortsätta med blöjorna då, så han får välja frivilligt att sluta

Nenne: drömmen: har hört att det är precis så där glukosbelastningstester går till! Ibland kan inte Linda Isacsson komma ifån men då får man åka stjärtlapp med Pontus Gårdinger - men det är nog jämförbart ...

Mugglan – Är ni hemma nu?

nähä, dags att knoppa! Puss på er och trevlig helg! Hinner nog inte in här förrän nästa vecka igen. Vart tar tiden vägen?

Hörrni, ni som tittat på eller beställt skor från den där pediped-sidan. Nu har jag på allvar börjat titta på skor till barnen där och Astrid som har en 13 cm lång fot och har storlek 23 tydligen ska ha EU size 21 och Iris som har en 18,2 cm lång fot och har storlek 31 tydligen har 29. Har vi inte EU-storlekar i Sverige?

Dubbelamning är eg inga märkvärdigheter (om man kan amma - kan man inte amma själv ens är det nog lite halvklurigt). Vi gjorde en amningsvikt på BB idag innan vi åkte hem: Ada 0 gr och Beda 5 gr. Jahapp, det stämde ju med min känsla. De tar jättefint tag båda två men så suger de inte ur bröstet, utan ligger där och snuttar och mår gott och somnar som stenar (trots att jag aktivt försöker förhindra det). Men jag har provat en elektrisk pump och se på fan - 30 ml poff bara! Så jag hyrde med mig en hem. Testade igen ikväll och det kom 30 igen, utan att jag ens ammade först (dvs jag fick igång utdrivningsreflexen helt själv). Gud vad käckt!!! För som jag sa till Piggelin igår - dubbelamning är liksom inget man gör diskret (typ på stan el hemma hos kompisar). Och visst kan man köra tjejerna efter varandra men då ska man amma en, amma nästa, mata ersättning på en och mata ersättning på nästa - herregud, då tar det ju evigheter! Och att de ligger vid bröstet en halvtimme och snuttar och inte får i sig mer än 0 och 5 gr när man kan ge dem 30 ml på flaska på 5 min. Jag tror det är vägen att gå för oss faktiskt.

Men lite ångrar jag att jag inte provade en sådan pump när Moa var liten - jag hade säkert fått igång produktionen ganska ok för henne mha den... Men jaja, by gones (som de säger i Ally McBeal).

Vi ser inte skillnad knappt på tjejerna!!! Först när de kom ut var de inte så lika så vi funderade på om inte enäggs borde vara mer lika. Men de har blivit otroligt lika de sista dagarna, shit. Beda har ju haft sugklocksmärke i pannan men det håller på att försvinna. Enda skillnaden är att Beda är några 100 gr större men då måste man ha båda framför sig för att se skillnaden. Det lustiga är att Moa ser skillnaden klockrent!!! Hon har rätt varje gång Och hon har bara träffat dem 2 ggr plus idag när vi kom hem... Märkligt.

Jag ska skicka bilder till Telis snart men imorgon ska vi på hörselkontroll och behöver fixa lite grejer här hemma, så vet inte om jag hinner.

Glukosbelastning, ni är för roliga!

Jag drabbas inte av mensvärk på vanligt sätt men däremot får jag en jäkla huvudvärk så att jag knappt kan sitta framför en dator, definitivt börjar det luta åt migränhållet och håller i sig närmre en vecka varje gång. Sedan går det bra igen tills nästa månad då det är dags för eländet igen. Vet inte hur jag ska klara att jobba när det här pågår, det har kommit nu efter graviditeterna och definitivt värre nu efter Astrid.