I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Åh vad skönt, inte bara min skalle som är som ett tomt hål
Är fruktansvärt disträ idag och så tänker jag ut nåt att skriva eller ser nåt jag vill kommentera och vips... BORTA!

Men jisses vad tårarna rann efter ditt fina inlägg, önskar jag kunde uttrycka mig så vältaligt i skrift som du gör Blomman!

Nu ska jag gå och måla delar till en tårta, har en beställning tills på torsdag och är megaefter... men det blir väl nåt ändå, växthuset som ska stå på den är klart i alla fall!

Flamman, tänker på dig/er med i dag!

Lanovia, krama om varandra och mys i eftermiddag.
Försök att planera in nåt att se fram emot, om så bara en promenad framöver så ni har något att längta till, så gjorde vi våras efter svärmors död när allt bara var elände, det hjälpte mycket. Kram

Och kramr till er alla andra också, och hej alla som tittar in från andra tråden
Vilken tur att ni alla finns!

Ninnis, ditt ÄP hör verkligen till Avdelning Väsentligt! Detta har vui ju för tusan väntat på i åratal känns det som.

Men det är ju så många saker, som Lanovias make, Flammans viktiga möte, allt som ryms i en orolig mammas hjärta, graviditetskrämpor och allt vad det är.
Klart man måste prata även om annat, men jag märker att min förmåga att fokusera just nu störs helt av tankar på Elise och HeliPanzerfamiljen.

Mms? Vaddå? eller, jahaaaa, jag tror jag fattar. No big deal gumman.

Lanovia, hoppas att det ordnar sig för din man.

Flamman, hoppas mötet går bra nu!

Jag blir också rörd över alla fina trådisar som finns här och är med i varandras glädjeämnen och kriser. Kramar om alla!

Kramar tillbaks. Är mer eller mindre ett nervvrak nu, för allt jag oroar mig för. Känns som det enda jag gör, är att gå in här och kolla om något nytt har hänt med lilla Gävle-familjen och sedan kollar jag min privata mail för besked om lägenheten. Jobba? vaffördåför?

Jo, visserligen. Men när jag tänker på Heloise, Panzer och Jullan så bleknar mitt ÄP i betydelse. Men det är klart att det är väsentligt egentligen.

Jag känner också att jag har svårt att fokusera på annat än dem... 

Tillbaka på jobbet. Mötet gick inte så jättebra. Maken hade en dålig dag
Usch, kände konflikten hänga i luften hela tiden. Och de där formulären som de gav honom fick honom på uruselt humör. Han kan ju inte läsa, och inte förstod han när vi beskrev på enkel svenska och sen när jag försökte översätta till ryska så förstod han inte heller (VILLE inte förstå är min gissning) utan började tyka sig mot mig att jag är dålig på att översätta, att jag skulle prata så han förstår.

Undrar dessutom hur proffisionell den där "skötaren" är. Skulle kännas bättre om det var en riktig läkare/psykolog. OM hon verkligen kan sitt jobb så borde hon ha sett på makens beteende och tillknäppthet att nåt inte är som det ska. Nu satt han ovanligt stilla och tyst, men jag undrar: SÅG hon över huvud taget att han precis HELA tiden snurrade på den lilla runda brickan i bilnyckelringen?! Ni vet såna där ticks som är ganska typiska för männinskor som håller inne uppdämd överaktivitet. SÅG hon???

Vi ska tillbaka nästa torsdag.

Nu känns det som att jag snart får feber.

VI FICK LÄGENHETEN! En sak mindre att skava upp magsåret med! Nu börjar flyttcirkusen!

Och jag kan heller inte sluta tänka på HeliPanzer-familjen.

Och Ninnis, torsdag som NU på torsdag?! Det är ju jättesnart ju!! Wow!

Wiiiiihoooooo! SÅ länge som du väntat på detta Solde! GRATTIS!!!!

Tack, är såå glad!