I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Måste vara mycket frustrerande när det bara blir bråk. Så blev det ett tag mellan mig och mamma också. Kanske behövs ibland, för att det ledsna ska våga komma ut på något sätt. Tror det viktigaste är att inte gå iväg. Då bevisar man på något sätt bara att hennes tankar om att hon är ensam och inte "ovillkorligt älskad" är sanna. Men det är jättesvårt, håll ut! Fortsätt säga att hon inte alls är dum, eller ska hata sig själv utan att du älskar henne oavsett. Om det inte blir bättre kan en psykolog vara till hjälp, kanske känns drastiskt men bättre nu än att hon kanske mår dåligt i många år.

Oj oj oj.. Jag har inte varit inne på BT på ett tag nu.

Alla tankar går till Heloise o Panzer!!! Stora kramar, tänker på er o lilla bebben!

 

Flamman, åh, vad jag känner igen mig i det du skrev om din dotter. Det gör ont i hjärtat när barnen mår dåligt i själen! Min yngsta dotter mådde väldigt dåligt hela VT i skolan, nu går vi till PRIMA där hon får prata och hjälp med sin ångest o oro. Vi föräldrar får också stöd. För hon har varit så arg och bråkig, det går ju ut över hela familjen. Till o från har man känt sig som en värdelös förälder! Jag skickar styrkekramar och du är en FIN mamma Flamman!

Nu ska jag gå och natta min lilla skrutt och krama henne lite extra *torkar en tår ur ögonvrån*

Åh, Dfk tack för styrkekramar!

Jag minns din lilla tjej med prestationsångest. Har funderat hur det gått för henne. Så skönt att höra att det går bra och att ni alla får hjälp nu. Härligt att höra

Och Andbeyond: Nej, jag går aldrig iväg. Jag tar fajten, visst, oftast mår jag jättedåligt efteråt. Men jag ser till att prata med henne om vad som hänt, lyssna på hur hon känner och tänker och jag avlutar ALLTID med att säga att även om jag blev arg och inte gillar när hon beter sig illa, så älskar jag henne mer än något annat i hela världen och vill att hon ska må bra, vara glad inuti och utanpå och vara lycklig.

 

Gör det Villemoa. Jag ska snart natta min något större tös, men jag ska också krama henne extra mycket.....

 

ALLA positiva storys behövs! Hej förresten Anne!

Jag tycker det hemskaste just nu är att det ju säkert kommer att ta skitlång tid innan vi vet HUR bra saker och ting gått. Det är liksom en hel massa steg som ska klaras av innan man vet att det blev så som för din kompis.

Flamman: Du låter som en jättefin Mamma! Kramar

 

Önskar man kunde göra något för H och P. Lilla Jullan, var stark nu!

Tack Anne för din positiva berättelse. Behövs nu!

Det är som Blomman skriver, det tar ju så himla lång tid innan vi vet hur det egentligen gått. Många steg på vägen innan man vet resultatet. Till att börja med en lång kväll, låååång natt och så en morgon som familjen Heloise, Panzer o Jullan ska ta sig igenom.

Oj,oj...

Nu ska jag gå och pussa på mina töser innan de går och sover.

Kämpa på Jullan! ♥

Ja absolut, det tar tid o det är jätteläskigt under tiden och det går fram o tillbaka. Men det KAN gå bra, det måste inte vara förfärligt som slutresultat, även om det är det under tiden.

Kram på er!