I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Och nu blir jag hämtad av barnen...
Kramar till alla som jag inte hinner kommentera.

Och Bruttan, klart vi tycker lika, vi tillhör väl båda tantpartiet!?

Jo dödsfall har en viss förmåga att suga energi och must ur en. Ta hand om dig, vila och mys med dina 2 killar.

Jotack är bra, men väldigt väldigt trött.

Här börjar spacklingen lida mot sitt slut, pappa har börjat montera överskåpen och jag har varit och köpt hem tapeter idag, man börjar alltså kunna se ett viss ljus i tunneln... även om det ännu är mycket kvar.

Blommis, grinigt för magen.

Undrar just vad mer jag tänkt skriva???

Hmmm, helt borta.

Jag gå och lägger mig o myser lite med maken istället. Vi tänkte somna tidigt ikväll.
Gonatt

Helt slut... Workshops och workshops och åter workshops hela veckan. Ikväll har jag tagit redag på renkött. OCH varit på Yoga, och det var det bästa jag gjort på länge.

Jag läser och skrattar och gråter med er mina vänner, men just nu orkar jag inte kommentera så mycket. Återkommer med FULL KRAFT senare, jag lovar! Beware

*tittar ned på min muffla som förmodligen skulle stämma in på den beskrivningen av köttbiffar och jag har besvär både vid cykling och ridning, men ALLA som mött henne har velat komma tillbaka *

Igår ramlade jag och Moa på bussen när chauffören tvärbromsade! Det var bara vi kvar. Jag skulle precis lyfta upp Moa för att sätta henne i vagnen när han bromsar in för att släppa fram en mötande bil, tre meter från hållplatsen. Moa ramlar på magen, jag håller henne i handen och "flyger" sidledes men jag klarar att hålla mig på benen. Det enda chaffisen säger är "förlåt" men han kliver inte ner från stolen för att kolla hur det gått för oss.
När vi kliver ut känner jag hur himla ont det gör att gå! I vanliga fall gör det ju ont för mig att stödja på höger ben pga foglossningen men nu var det omöjligt! Det tog oss 10 min att gå hem, en strecka som vanligtvis tar 2-3 minuter. När vi kommer till uppfarten kan jag inte hålla mig längre utan börjar tokgrina för jag inte vet vad jag ska ta mig till. Ringer C och ber honom komma hem eftersom jag inte kan gå och inte kan ta hand om Moa. Jag hade så ont så jag inte visste vad jag skulle ta mig till!  
Det var fixarkväll igår på dagis också och jag gick dit iaf, det var nog väldigt bra att jag rörde på mig för det onda släppte. Hade jag varit kvar hemma hade jag inte kunnat röra mig än på ett tag!

Så, det var mitt ego för idag. Nu ska jag läsa vad ni andra skrivit.

Blommis: trist att mannen inte fick jobbet! Jävla kärring om hon har ett finger med i spelet!

lanovia: skönt att ni börjar se ljuset i slutet av tunneln. Renoveringar kan verkligen vara dryga!

Heloise: klart man kan äta smörgåstårta till frukost! Om kroppen säger att det är det den vill ha, ja då ska den få det

Bruttan: Moa och jag brukar åka till Liljeholmens centrum för att shoppa. Tänk, vi kanske har gått förbi din pappa på torget

Nu har jag säkert glömt kommentera nån så jag skickar kramar till er alla!

Och, jag skulle inte vilja ha min muffla som avbild. Var skulle man göra av den liksom, hänga upp på väggen som konst

Underbara Hvidis!

Usch, Villemoa!  Hoppas det inte är någon fara med er.