Livets toppar och dalar

OJ jag menade såklart att det inte ALLTID går bra vid förlossningen! Inte som det ser ut i mitt tidigare inlägg där det ser ut som om det SLDRIG går bra....!!!!

Piggis, jag var superrädd för att tappa kontrollen, vägrade ta lustgas av den anledningen. Jag förstår att den känslan måste varit sjukt jobbig och är det fortf. Det är svårt med såna situationer också när man är van att alltid kunna prestera och vara duktig och ambitiös. Och så hamnar man i en situation där man inte har kontroll ens över sin kropp och sina reaktioner på vad som händer med ens kropp. Obs detta är mina tankar, menar inte att det var så du kände eller känner.

Jag fattade ju inte att det var SÅ mkt skit som låg begravet förrän jag satt hos BM i juli & nämnde att jag nog behövde lite peptalk inför förlossningen & då helt utanförvarnng stockade sig orden & tåarna började forsa...

Luna, det kommer att blir ganska exakt 3 år mellan Amanda & nästa bebis! Har inte fått så mkt hjälp ännu, första samtalet är som sagt om två veckor, men nu börjar jag känna att det kanske nästan är i senaste laget, knappt två månader innan BF. Men får väl försöka få till ngt bra på de två månaderna iaf.

Så när min syster som fött tre barn berättade i våras om att det varit så otroligt häftigt att föda barn, då var jag nästan benägen att ge henne en örfil.  Eller rättare sagt, jag hade inte långt till tårarna & insåg att det var läge att byta samtalsämne innan det fullständigt svämmade över. Mannen fällde dessutom ngn rätt onödig kommentar den gången, ngt i stil med att det finns ju de som haft det värre, men det har han fått höra några ggr sen dess. ...och BRA att han var med när jag fick brytet hos BM i slutet av juli. Så nu passar han nog sig vääääldigt noga för att fälla fler dylika kommentarer.

Vickan, 

tyvärr öär detta baksidan med att vara männsika.....

Om du vore känguru vore sååå mycket lättare.

Men vem vill vara känguru....

Jag minns att jag tänkte att jag var innerligt tacksam över att jag faktiskt lever i den del av världen sdär det finns sådan bra hjälp att få! att graviditet och flrossning inte alls betyder hög risk att dö. Men det GÖR det ju faktiskt för de flesta i världen.  

Med tanke på att dottern kom för tidigt, inte alls som Tingas killar, men ändå nästan 2 månader så är jag sååå tacksam över att vi bor och lever i en tid och del av världen där hon kunde få hjälp. Annars hade hon nog inte överlevt. Kanske itne jag heller med tanke på att hon låg med rumpan först. Sådant VEt man ju itne. 

Ore, hur GÖR du för att behålla lugnet när han kladdar?! Jösses, ibland tror jag att jag ska få en blodpropp när han sticker ner händerna i maten, gojsar runt och sitter och slår med sina små händer så puréen stänker upp på väggarna. Ibland orkar jag bara inte låta honom hållas utan då hindrar jag honom från att sticka nävarna i maten och ta skeden själv. Jag antar att jag traumatiserar honom för livet.

Sweet: tack för tips -  det är ett engelsktalande barn som min exkille blivit bonuspappa till. Mamman är lite hippie så där så unisexkläder funkar säkert fint. Kanske får bli PoP.

Jag tror tyvärr inte det blir NYC för mig/oss i år. Längtar alltid dit - men vi vill inte ha med barnen på en kortsemester ...

Piggelin - hoppas du nu får riktigt professionell och bra hjälp! KBT är ett fantastiskt verktyg inom många områden.

Sweet - visst ska vi vara tacksamma att vi bor i Sverige, min dotter hade inte heller överlevt (blodförgiftning till följd av GBS) om vi bott i land utan så modern förlossningsvård.

Piggis,

jag TROR verkligen på terapi av det här slaget. bara den du går hos är bra. Det handlar mycket om att de spärrar vi känner finns inom oss själva. Alltså ska vi försöka ta kontroll över våra rädslor. Sedan måste vi acceptera att vi inte KAN kontrollera vissa situationer. OCH framförallt måste vi kunna acceptera att även OM det inte går som vi hoppats eller förväntat oss så ÄR DET OKEJ!!!!

Man är ingen sämre mamma för att man haft en traumatisk förlossning!

Man är ingen sämre kvinna för det!

Man är heller ingen sämre kvinna eller mamma för att man knaske inte ens KUNDE föda barnet den sk naturliga vägen utan via kejsarsnitt!

Allt detta känns som om det är vi själva som liksom "lägger på oss". Skuld och skam till ingen nytta alls.

tyvärr.

Men jag hoppas så att det ska bli en mindre jobbig upplevelse för dig nu.

KRAAAAAM!!!

Aha sweet, då är det ju klart att min förlossning gick lätt Nu SKA jag gå och lägga mig!

Kängu