Livets toppar och dalar

Ha ha PB, ja det var verkligen mitt i PRICK, du är för underbar

Cicci -

Cicci - måste vara härligt att återuppleva de positiva känslorna

Fast det där att man skulle vara sämre för att man inte föder vaginalt, de tankarna finns inte (tack & lov!) alls hos mig - det diskuterades några vändor ism min förlossning när läkare var inne, men det togs aldrig beslut om det, men om det blivit så, så hade jag aldrig känt det som ett nederlag, utan bara som en befrielse för att komma i mål & få slut på förlossningen & få träffa Amanda.

Fast en faslig massa annat dåligt samvet är jag tyvärr alldeles för bra på

AVSKYR kladd jag med! Amanda gillar inte heller när ngt är kladdigt, så lite av det där har jag väl tyvärr lyckats föra över på henne, men men, inte så mkt att göra åt.

F*n, man ska helt enkelt inte läsa så mycket. Jag har nån jädra barnbok här hemma där jag råkade läsa att barn som vaknar och gråter på natten ofta är dom barn som känner sig otrygga och ignoreras när dom gråter på dagarna. Televinken vaknar och är ledsen någon enstaka gång på natten och jag tycker verkligen inte att jag ignorerar honom på dagarna men ändå känner jag mig som världens sämsta mamma och kan inte låta bli att tänka på den där j-a meningen så fort han är ledsen någon natt. Gah!

Min fulla och fasta tro är att kvinnor är experter på prestationskrav, att vara 'duktiga' i nån annans ögon. Och att detta är något som utnyttjas av såväl arbetsgivare som män och andra kvinnor.

Jag var så j-a duktig jag att jag tillbringade närmare 5 år med en praktfull utmattningsdepression, en sån där modell där man måste lära sig läsa och skriva och knyta skosnören på nytt.
Så duktig tycker inte jag att NÅGON annan behöver vara!

Lappis, jag har inte heller så mycket att tillföra, jag hade ju fantastiska förlossningar och har lite svårt att skriva, men som sagt, vi har ju Sweetan som kan uttrycka sig fantastiskt och PB, mfl...

Kladd har jag en del erfarenhet av....
Jag sanerar köket varje dag... men nu måste jag säga att Louise äter fint med både sked och gaffel o spiller mindre än Victor... han kan slarva och äta med händerna, det gillar jag verkligen inte.....

Ärligt, jag börjar måla upp hemska scenarion nu kring Nenne.... typ har det hänt ngt hemskt... kejsarsnitt, sugklocka phuuuu

Telis: Jag stryker definitivt bort kladd från hakan med skeden. I övrigt försöker jag hålla borta händerna från matskålen (svårt ibland) men han får ta med skeden, och han får också kladda med mat som spillts på brickan framför honom. Så på något vis så hålls kladdet för det mesta från väggarna, och begränsar sig till golvet, honom själv och mig Och jag kväver mina suckar, tänker att det går att tvätta och är vääääldigt glad för min spray-flaska med Vanish.

När jag behöver litet "paus" från kladdandet så får han dricka vatten. Håller honom lugn så man kan torka bort det värsta kladdet innan det hamnar ööööverallt.

Sen har jag också upptäckt att skumtvättlappar är grymt bra att torka kladdigt ansikte och händer med. En bunt är upplagd i köket

Och sista knepet är alltså att ta ett djupt andetag, tänka på Piff och Puff och vara väääldigt tacksam att mitt barn i alla fall får i sig mat, även om en tredjedel hamnar utanför

Kasta genast den boken och lita på din intuition istället! Det där är ju bara skräp, kan inte finnas några vetenskapliga studier bakom det