Barnfritt utan mer tjafs tack
Är det fler som har fått synpunkter på Inbjudan och om barnfritt? Jag sa adjö vill min bästa väninna efter 20 års bekantskap när hon tjafsaade om allt
www.finest.se/userBlog/&beid=1346012
www.finest.se/SannaE
-
-
Svar på tråden Barnfritt utan mer tjafs tack
-
Det där med att det är si och så lång tid innan bröllopet är behöver inte betyda att det är lättare att skaffa barnvakt. Det beror helt på hur ens sociala nätverk ser ut.Tinndra skrev 2010-04-20 08:23:10 följande:Förstår hur båda parter tänker och man måste recpektera de.Vi har valt att ha ett barnfritt bröllop av lite olika skäl:1.Våra mor- och farföräldrar ( de som finns kvar i livet) kommer på vårt bröllop och de orkar inte med ett bröllop om de är för mycke liv och rörelse omkring dem.Säger inte att alla barn är bullriga, men ju fler barn destå mera ljud och liv (vilket är de härliga med barn)2.Barnen får nästan alltid annars följa.Så att komma i väg och umgås med bara vuxna en kväll kanske kan vara skönt också? Självklart är de ju upp till var och en.Men om man säger till brudparet att, Om vi inte får ta med barnen så kommer vi inte, för vi har ingen barnvakt.(trotts att de kanske är två månader kvar?)Så kanske brudparet känner de som att de ända sättet att få dela sin dag med sina vänner, är att göra de på deras vilkor.Och de är väl kanske där de skär sig.Brudparet känner sig besvikna för att de är deras dag och då ska deras önskan recpekteras.(De är ju trotts allt bara en dag i hela sitt liv de handlar om)Tycker att de är tråkigt att en vänskapförstörs av ett sånt "gnabb"
Barnvakt till ett lite mindre barn är inget man bara skaffar. Det förutsätter att det finns en trygghet i relationen och det är inte säker att man kan tvinga fram en sån bara för att man har 2 månader på sig.
Vi har en barnvakt. Hon bor 20 mil bort. Om hon kan så är det lungt, men hon är reumatiker och sjukdommen kan alltid blossa upp och då får vi förhålla oss till det.
Säger hon nej, ja då har vi ingen barnvakt oavsett hur lång tid det är till tillställningen i fråga. (Fast, hon är ofta rätt angelägen om att kunna sitta barnvakt vid bröllop för även hon inser ju att det är viktigt för oss). -
Katja det håller jag med om
Ett grattis är aldrig fel.
Själva vill vi ha både ock på vårt bröllop så barn är välkomna på middagen då det antingen kommer vara minimalt med alkohol, Välkomstdricka och 1-2 glas vin till maten, eller alkoholfritt. Inte bestämt än. Sen kommer vi festa i lokalen Alkoholfri fest fram till mellan 20:00-22:00 Någon stans sen kommer ett stort gäng inklusive oss (vi har inte bråttom till bröllopsnatten) gå ut och festa vidare då utan barn. Dom som inte har barnvakt eller inte har lust att följa med åker helt enkelt hem istället -
jag önskade också att vi kunde ha barnfritt eftersom en av föräldern blir lidande.
Vi har själv en 2 åring som ska vara med och sen delar av släkten har barn och inga de kan lämna barnen till eftersom dem också är bjudna på bröllopet. Jag hoppas att de inser att de är ett bröllop och inget barnkalas.
En kompis till oss lämna en barnet hemma och den ny födda följer med. De ska få bo hos oss. Sen är festlokalen nära så det blir jätte bra.
-
Nu tror jag på människan igen!! Kommetarerna på denna sida (4) är de sundaste i hela tråden. Kändes som jag kämpade i motvind innan.
-
Och för de som har fått barn så är förmodligen det, det största som har hänt dem. Och på samma sätt måste de acceptera att deras barn inte är lika viktiga för mig. Men OM det nu är så att jag blir inbjuden på namnkalas/dop så ser jag ju naturligtvis att komma eftersom jag blir tacksam för en inbjudan och jag vet att det är viktigt för dem. Men då menar ni att det skulle vara helt okej att tacka nej eftersom man inte kan få exempelvis hundvakt etc. eller har mycket på jobbet?Skuggan skrev 2010-04-20 09:34:51 följande:Fast det är ju det som är skillnaden. Bröllopet är den största händelsen FÖR BRUDPARET och ingen annan. Även om det är superroligt när ens vänner gifter sig så är det inte livsomvändande att gå på någon annans bröllop.Av den anledningen kan man inte vänta sig att gästerna ska vara beredd att göra samma uppoffringar som brudparet gör. Det har inget med vänskap att göra utan är ett rent praktiskt faktum.
Det handlar om PRIORITERINGAR. -
Vi skrev namnet på de inbjudna in kortet, ingen har hittils klagat eller frågat om barn, alla verkar ha förstått..
-
Rufsas en hund går faktiskt inte att gämföra med ett barn en hund kan utan problem klara sig själv i flera timmar tillräckligt för att man som gäst i alla fall ska kunna gå på cermonin och en del av middagen och festen efter i alla fall om man bor i närheten. Bor man i Skåne & ska på bröllop i stockholm och inte får hundvakt är det förstås en annan sak och det är då ett giltigt skäl att inte kunna komma.
Måste man jobba är även detta ett giltigt skäl. Du menar alltså som det låter i ditt inlägg att du skulle prioritera att gå på bröllop och riskera att få sparken från jobbet?
Och du har rätt det handlar om Prioriteringar för mig kommer alltid att mina barn (hoppas på flera) gå först. Blir jag bjuden på barnfritt bröllop så bråkar jag inte om det jag försöker skaffa barnvakt. Får jag ingen barnvakt stannar jag hemma med mitt/mina barn jag prioriterar inte ett bröllop och lämnar mina barn ensamma hemma som det låter på dig som att föräldrar bör göra. Samma sak gäller om mitt barn eller barnvakten i sista sekund blir sjuk & barnpassningen därför går i stöpet.
Som du tänker och prioriterar tycker jag verkligen synd om dina framtida barn... -
Nu har du förstått principen, här har du ett exempel, vårt äldsta barn är i sverigeeliten i sin idrott och INGET bröllop i världen kan få mig att missa ett SM, EM eller för den delen en mindre tävling, det är prioritering på hög nivå! Detta är svårt att inse när man inte är i det men mitt och min familjs väl och ve är så mycket mer värt. Har du inte hundvakt så accepterar jag det rakt av, jobbar du helg eller jobbar över så accepterar jag det också. Så är livet!Rufsas skrev 2010-04-20 16:31:03 följande:Och för de som har fått barn så är förmodligen det, det största som har hänt dem. Och på samma sätt måste de acceptera att deras barn inte är lika viktiga för mig. Men OM det nu är så att jag blir inbjuden på namnkalas/dop så ser jag ju naturligtvis att komma eftersom jag blir tacksam för en inbjudan och jag vet att det är viktigt för dem. Men då menar ni att det skulle vara helt okej att tacka nej eftersom man inte kan få exempelvis hundvakt etc. eller har mycket på jobbet?Det handlar om PRIORITERINGAR.
-
Läste TS's blogg inlägg och håller med helt om att bröllopet handlar om brudparet! Stå på dig!
Jag förstår inte hur folk kommer med krav vid någon annans bröllop?????
Tyvärr har inte all förstått något så enkelt.
Min mormor hotade med att hon och min morfar inte skulle komma på vårt bröllop om jag inte bjöd in fler av kusinerna, dvs de barnbarnen som hon står närmst till (kusiner jag inte har ens pratat med på 11 år!!!). Hon sa att om de inte var välkommna fanns det ingen anledning för henne och morfar att komma.
Min och deras relation betydde tydligen inget för henne!!
Sen ringde dessa kusiners pappa och skällde på min mamma över varför hans döttrar inte skulle vara mina tärnor!!!
Jag sa vad jag tyckte och tänkte om mormors beteende och sa att hon då kunde gott stanna hemma med hennes älsklingsbarnbarn (i 28års åldern).
Därefter har många av släktingarna tagit illa vid sig att jag "käftade" emot min gamla mormor och de ringer mig och säger att jag måste be om ursäkt.
Ingen som tycker att det är hon som har gjort fel!!!
Nä tack! Nu efter allt detta har jag valt att inte ens skicka morföräldrarna, eller morbrorn en inbjudan.
Jag vill inte ens slösa ett frimärke på människor som inte kan sätta min lycka i centrum ens på min bröllpsdag. -
Gnistra mera: det är så klar rätt det du säger att man inte ska ställa krav på brudparet när det gäller deras dag. Men diskussionen gäller inte bara det utan även att brudparet måste ha försåelse för att vissa inte kan komma på grund av yttre omständingheter, som att dom inte kan få barnvakt. Brudparet bör inte tycka att föräldrarna prioriterar fel för att dom sätter sina barn först vilket alla bra föräldrar gör.