Då fortsätter vi vårt umgänge o stöttning genom livets alla bra o dåliga dagar!
Tillsammans är vi starka!
...förra tråden:
www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3516167.html
Du som läser här gör det på egen risk, ty här räds vi icke sjukhus, kroppsvätskor eller prat om sexlivet.
Gemensam faktor har varit längtan efter barn. Såhär flera långa trådar senare är det vänskap som förenar, minst lika mycket!
För övrigt känns det något lite bättre just nu än för en stund sedan. Det händer då och då att man stöter på en människa som lyckas sätta ord på vaga tankar och känslor man har. I det här fallet var det en vän jag chattade med som lyckades formulera Vad Gott Som Skulle Kunna Komma Ur Det Här Oavsett Vad Som Händer. En kanske ganska klen tröst, men ändå en tröst.
*flummar på*
Fruktsallad *slickar mig runt munnen och funderar på att skicka maken på fruktinköp*
Trist, Lanovia. *kramar om*
lanovia 08 skrev 2010-01-30 12:38:31 följande:
Daa, flummigt eller inte underbart om det hjälper på ditt humör.
Jag har verkligen inte mkt klokt att säga så du får nöja dig med att du får hur många kramar du vill av mig.
Lanovia, nu tar du och GLÖMMER allt som är för någon annans skull! Hör du det!
Det är typ de här dagarna i ditt liv som det är DU och hur i form du är ochvad du vill /orkar som kommer först.
Om bara några dagar är det vad Spillevinken vill som går för allt annat.
nu tar du vara på dig, låter din make pyssla om dig och gör INGENTING som inte är helt nödvändigt.
Du håller på att ladda upp för en förlossning kvinna!!!
*pekar med hela handen och låter jättesträng*
Humöret har som för oss alla, med allting att göra. Jag är ganska slut efter sonen/skolan veckorna som mosats igenom, sovr inget vidare just nu, misströstar inför ivf, jobb etc och har PMS. Dessutom blev jag så besviken på min sambo i förrgår när han inte ens kunde säga ordentligt hejdå inför att han skulle åka iväg i tre dagar, utan bara muttrade "godnatt" när jhan gick uppför trappen. Han hade haft en skitdag på sitt jobb.
Jag kände mig typ som familjens sophink.
Så jag satt uppe och surade och sov halva natten på den röda soffan.
Nu är han ju inte hemma så när jag vaknade trött igår så hade jag ju bara mig själv och tystnaden tills sonen och hans kompis kom hem.
Egentligen hade jag tänkt skriva ihop ett underlag för tjejen som ska hjälpa mig med ansökan, men jag var helt off, så jag försökte inte ens.
Ja, det är gott med kramar i mängder.
*kramar en hel massa*
lanovia 08 skrev 2010-01-30 12:41:25 följande:
Usch då, Blommis.
Så mycket tyngre det blir när allt gaddar ihop sig mot en på det där viset. Det har varit mycket för dig och familjen på sistone och mycket att grubbla över. Önskar att jag kunde ta över en del av dina grubblerier ett tag.
*kramar om*
Jo, vissa dagar är det ju ganska kasst allting , men så är det ju för ossalla. Livet går ifaser och jag visste mycket väl när vi fattade det här beslutet och bröt upp, att det var en tuff tid vi skulle gå till mötes. Det är inte bara hejsan svejsan och tjofaderittan att börja om på het ny kula.
Fast idag är jag inte på så uselt humör! OBS!!!
