Summan av kardemumman - livets väsentligheter

På tal om träningsabstinens så har jag anmält mig (fått i julklapp av maken) till Nike Convention i slutet av januari. Ska träna 4 pass samt gå på en föreläsning per dag. Det blir dans för Karl Dyall, känd fransman, amerikanare etc. Mina träningskompisar brukar gå men de senaste åren har jag inte varit hemma, åkt skidor.

AM - grymt cool skål!!! och huuu så lockande att shoppa loss.. fniss... min variant av vinglas fanns till schyssta priser.. Capri heter modellen om nån är nyfiken

Lappis - man kan inte ta ställning till hur andra ska leva sina liv. Jag kan bara unna dig att fortsätta må bra och att tycka att maken och du kommer att göra en god insats för ett barn som behöver er genom att adoptera. För egen del blir jag matt av att flytta fram gränsen för när beslut ska fattas, jag hör till dem som vill fatta beslut och helst inte ändra mig alltför mycket. Men å andra sidan - som Cicci menar så fattar man ju olika beslut i olika situationer. Samtidigt är det ju inte som att forskarvärlden upptäckt nån helt ny metod för befruktning - det handlar ju om hjälp från homeopati.. något som inte går att hoppas så där våldsamt mycket på... även om under kan ske..

Mitt krångel: Plan B innebär alltså att makens jobb flyttar till Lkpg. Och plan C - innebär Västerås som bostadsort och att maken får pendla därifrån. Och minsta motståndets lag är givetvis plan A dvs bo kvar här i vår nuvarande håla..... med följden att jag kommer att fortsätta drömma om att få bo i nån större metropol... fniss

Dödstrött msw vinkar förbi som allra hastigast, innan jag intar sängläge igen!

Operationen har gått bra och jag är hemma sedan igår! Känns jäkligt jobbigt bara att jag orkar ingenting (vilket inte är så konstigt, men det hade jag inte räknat med)..

Blodplättarna har stigt, så det ska vara bra nu (svårt att tänka det när jag är så trött, och egentligen inte märkt ngt av sjukdomen)..

Har inte läst ifatt mer någon sida, och kommer inte göra det heller, åtminstone inte på ett tag.. Skymtade förbi några nya smygläsare?

Kram kram

Skönt att vara hemma, MSW - hoppas tillfrisknandet sker snabbt!

Lappis: givetvis tungt att vara ensam "ogravid" kvar bland vännerna. Men om du inte kan låta bli familjeliv så kan du nog ändå hitta medsystrar även i detta. Stor bamsekram.

AM - vi är inte alls tajta på den tråden men har allihop gått igenom IVFer dvs ingen av oss har blivit gravid så där hoppsan.

Sen är det så att FL-tjejen blev gravid efter sin andra IVF och fick missfall i vecka 7. Kompisen på träningen har också lyckats bli gravid (naturlig väg) i våras och då gick det till vecka 8. Det jag menar är att de faktiskt har lyckats förut vilket jag aldrig har gjort. Vet inte men jag tycker det är lite skillnad.

Vickan - spontant vilken plan känner du mest för? A stanna kvar i hålan B Linköping eller C Västerås?

Lappis - du har ju haft utomkveds ... Kram igen!

Håller på och springer skytteltafik våningen-porten, ska dekorera vårt lilla portvaktsskåp (eg fd portvaktsluckan) men jag hittar inte guldfärgen jag ska måla insidan med! Mystiskt! BAra borta! Sedan blir det en skål (eller två skålar) med fejkorkidéer - eventuellt ska skåpet få "golvet" täckt av beige fuskpäls också. More is more!

Lappis - tjaaa det vet jag inte... alla tre planerna har sina för- och nackdelar. På sätt och vis känns det lite mycket att verkligen ta ställning så här mitt i tokrenovering och mer än halvvägs genom graviditeten. Och så trivs jag ju med jobbet jag har... bara inte med pendlingen... Så på nåt sätt känns det hemskt omständigt att ta ställning - när maken får besked om sitt jobb och dess framtid blir ju en hel del av förutsättningarna givna. Jag tror att alla tre planerna går att leva med och är nog nästan lite lättad över att jag verkligen MÅSTE välja....

MSW - *många krya på dig-kramar*

För att vara on topic en stund:

Har ni tecknat gravidförsäkringar?!?

MSW - skönt att operationen har gått bra!

AM - glömmer/förtränger den där utomkvedshistorien. Kändes ju knappast som jag var gravid och i princip så var jag ju bara det i något dygn innan jag började blöda.