Tantvarning 5

Hej igen, maken kom hem sent igårkväll efter att ha varit borta en HEL vecka mot i vanliga fall en halv. Jag vet inte vad som händer, men det är bara en massa rusande hit och dit konstigt nog.

Badrummet som aldrig blir klart (det blir ingen golvvärme, för dyrt tyvärr ), bil som måste till verkstaden, barn som ska skjutsas, överraskningsfest 20 mil bort med knytkalas, hästar om tre veckor som måste ha hagar.
Det är livet som går sin gilla gång helt enkelt.

Vad fasen, jag blev utslängd!
Nåväl...

Jaså Aleta, det är alltså bara till att gilla det gällande läget vad gillande gång beträffar.

Vet ni vad?
Man vet att man är i Småland när det i den lokala Ica-butiken finns SJU isterbanssorter att välja på!

Varför är det bara jag i min familj som gillar Isterband? :-8
Well, min son kan få äta uppvärmda stuvade makaroner om inte Såländsk husmanskost duger. Idag blir det Isterband. Så det så. Och med SPENAT, inte dillstuvad potatis dessutom.

åh isterband! Jag älskar isterband, min mamma gör världens godaste isterband. Hon delar dem på mitten och fyller dem med hackade rödbetor,rödlök och äpplen sen ugnssteker hon dem, serv med dillstuvad pot! Panzer äter inte heller isterband, undra om jag ska göra det i dag och ha som matlåda i helgen? Panzer kan ju få lax och dillstuvad pot i matlådan.

Åh Aleta, jag hör att du har fullt upp.
Jag känner likadant. Allt bara händer hela tiden.
Idag sa jag nej till en bekant som bjudit hem mig. Jag är verkligen inte den som säger nej till något annars. Men har känt mig så slut och matt, så jag sa ialla fall nej.
Kändes inget bra att göra henne besviken och jag undrar hur hon tog det där.Vi skulle ta en fika och plocka lite plommon på hennes tomt. Vi träffas väldigt sällan och hon har varit sjukskriven länge. Hon har inte så många kompisar och är väldigt mycket ensam. Det är därför jag tror att hon tog det hårt.

När man bara rusar på ibland så är det så himla lätt att man sätter sig själv i sista hand. Nu provade jag att känna efter vad jag ville själv egentligen, men det känns inget bra om man på köpet gör någon besviken.

Sonja, det är inget roligt med såna där morgnar. Man mår inget vidare att skiljas efter ett bråk. Det ligger där och gnager.
Men jag tror att om barnen är fulltankade med kärlek och har alla sina grundläggande behov tillgodosedda så klarar dom att se sin mamma eller pappa riktigt arg också.
Dom är ju små experter på att reta gallfeber på en. Det är väl också en lära för vuxenlivet att visa om man går över gränsen så kan en trött mamma explodera. Vad bra att du visar dina barn att du också bara är en människa med känslor och ingen robot.

Jag tappar mitt tålamod väldigt sällan och jag vill oftast prata mig ur konflikter. Men så enkelt är det ju inte.
Så när jag väl blir arg och får ett sånt där utbrott så mår jag skit efteråt, jag känner mig som en skurk.
Det det kan nog ändå vara "hälsosamt" att barnen även kan se att mamma och pappa kan göra fel och säga förlåt för att jag skrek på dig. Eller vad tror du?

Nu skäms jag lite, för jag fick spel i prästtråden...

Japp, mata inte trollen!

Men jag blir ju så arg att jag hoppar upp och ner!
*Andas djupt*

Aleta. Åh! Jag som just skulle säga "idag händer det som händer i Prästtråden"
*rusar och kollar ditt spel*

Förlåt Aleta, nu verkade det kanske som att jag inte tyckte att ditt utbrott var bra. Det var det, och du har självklart rätt! Men jag vet inte, om den där mänskan verkligen står för de värderingar han uttrycker så vill jag inte gå in i en diskussion med honom... Får känslan av att han är en sån person som säger saker enkom för att såra.

Nå, han kan starta en egen kräk-tråd och inte sabotera kjells trevliga och informativa tråd om han nu vill tjabba.