• Peridot

    Otacksamma jag.....(långt)

    Känner mig som världens mest otacksamma människa...mina vänner hade ordnat möhippa för mig i lördags, något som jag alltid kännt en stor motvilja mot, avskyr verkligen att spökas ut och utsättas för saker som jag upplever som förnedrande. Nu har jag länge pratat med min blivande om detta att jag absolut inte vill gå och vara orolig för något sådant, han lovade därför att tala om för mig nnär hippan skulle bli.Han gjorde även så " i smyg" så jag visste att på lördagen skulle det bli men inte detaljer om vart vi skulle eller så. Han lovade mig även att han pratade med dom att det inte skulle bli några pinsamheter. På lördagen kommer dom 4 kompisar som åkt 25-30 mil samt min syster. Fjärilarna i magen lugnade jag med att det inte skulle vara någon fara. Gissa vad som händer! fram kommer skräpkläder, hemskt smink slöja och tiara i plast! Precis allt jag verkligen inte ville. Försöker fint avstyra men de vägrar och jag min idiot får så dåligt samvete att de gjort så mycket för min skull så jag sitter och försöker hindra tårarna att rinna när de spökar ut mig och fotar massa vidriga bilder. Sedan bär det iväg till ett spa, något som hade varit underbart om de inte prackat på mig en vidrigt seconhand baddräkt och slöjan. NU sitter jag och mår så fruktansvärt dåligt, har grinat stora delar av dagen för att jag känner mig så jäkla vek som inte hindade dom och är arg på alla som får mig att känna mig smutsig, förnedrad när dom vet att jag inte ville.
    Varför kan man inte ha en möhippa och bara träffas och har det roligt? Mår så skit att jag ska avboka konsultationstiden hos frissan imorgon som jag sett fram emot så länge. Känns som så mycket är förstört. Hur i hela friden ska jag få folk att ge fan i att visa bilderna från hippan på bröllopet? Det klarar jag bara inte? Att försöka på ett vänligt sätt säga " detta vill jag inte" verkar inte funka. Måste jag bli arg o kanske såra folk/ göra mig ovän?

  • Svar på tråden Otacksamma jag.....(långt)
  • lecaroline

    jag tror att lite beror på åldersskillnader

  • Annfis

    Kan bara hålla med!


    ascensionday skrev 2009-07-08 20:44:39 följande:
    Klokt talat, augustidröm!
  • JustMeAndMyLove

    Har inte läst de andras svar men blev så himla illa berörd när jag läste det här :(
    Jag tror inte de gjorde det för att vara elaka utan för att det är så man "ska göra" på möhippor.. Men du borde verkligen verkligen prata med dem.
    Och det är inte otacksamt att känna. Tycker du kunnat säga åt på skarpen men förstår själv att det är så himla svårt, speciellt om de rest långt och så.
    Men årata med dem om fotona, och förklara bara percis som du gjort här! Det är ju inte ditt fel att du kände dig kränkt, det är en kännsla du själv inte kan styra.
    Och de kommer äskert bli ledsen, för man kämms ju himla mycket när man inser att man dragit nått för långt.

    Men prata med dem och försök se det från den positiva sidan! De ville väl och menade väl och du kommer förmodligen få en ännu bättre vänskap med dem om du öppnar dig och förklarar hur fel det blev :)


    Peridot skrev 2009-07-05 19:24:23 följande:
    Känner mig som världens mest otacksamma människa...mina vänner hade ordnat möhippa för mig i lördags, något som jag alltid kännt en stor motvilja mot, avskyr verkligen att spökas ut och utsättas för saker som jag upplever som förnedrande. Nu har jag länge pratat med min blivande om detta att jag absolut inte vill gå och vara orolig för något sådant, han lovade därför att tala om för mig nnär hippan skulle bli.Han gjorde även så " i smyg" så jag visste att på lördagen skulle det bli men inte detaljer om vart vi skulle eller så. Han lovade mig även att han pratade med dom att det inte skulle bli några pinsamheter. På lördagen kommer dom 4 kompisar som åkt 25-30 mil samt min syster. Fjärilarna i magen lugnade jag med att det inte skulle vara någon fara. Gissa vad som händer! fram kommer skräpkläder, hemskt smink slöja och tiara i plast! Precis allt jag verkligen inte ville. Försöker fint avstyra men de vägrar och jag min idiot får så dåligt samvete att de gjort så mycket för min skull så jag sitter och försöker hindra tårarna att rinna när de spökar ut mig och fotar massa vidriga bilder. Sedan bär det iväg till ett spa, något som hade varit underbart om de inte prackat på mig en vidrigt seconhand baddräkt och slöjan. NU sitter jag och mår så fruktansvärt dåligt, har grinat stora delar av dagen för att jag känner mig så jäkla vek som inte hindade dom och är arg på alla som får mig att känna mig smutsig, förnedrad när dom vet att jag inte ville.Varför kan man inte ha en möhippa och bara träffas och har det roligt? Mår så skit att jag ska avboka konsultationstiden hos frissan imorgon som jag sett fram emot så länge. Känns som så mycket är förstört. Hur i hela friden ska jag få folk att ge fan i att visa bilderna från hippan på bröllopet? Det klarar jag bara inte? Att försöka på ett vänligt sätt säga " detta vill jag inte" verkar inte funka. Måste jag bli arg o kanske såra folk/ göra mig ovän?
  • JustMeAndMyLove

    "även social fobi, en form av självvalt tillstånd"

    Ursäkta men vilken examen har du i biokemi om jag får fråga?
    Det där är den absolut mest taktlösa kommentaren jag läst på BT.

    Jisses...


    Ore skrev 2009-07-09 15:33:01 följande:
    Kan även tillägga, att förutom stoltheten man känner när man klarat något som på förhand känts litet jobbigt, så brukar man även vara stärkt inför liknande känslor. Det är även så man jobbar bort en fobi, genom att utmana sig själv, och gradvis höja svårigheten. En fobi är nämligen inget permanent tillstånd, det är en fix idé som har fått rota in sig djupt i ens huvud. Men jobbar man med den så kan den försvinna. Alltså är fobier, även social fobi, en form av självvalt tillstånd. Även om jag har full förståelse för att det inte är lätt att komma över en fobi, och att det INTE är något man gör bara pang bom under en möhippa. Men som sagt, att sitta i parken "utspökad" och picknicka kanske är en "lagom" utmaning för vissa blivande brudar?
  • Bride in the city
    Ore skrev 2009-07-09 14:25:46 följande:
    " Och om bruden inte tycker det är pinsamt, skulle möhippeanordnarna tycka att det vore lika kul då? Nej, de väljer ju momenten som de tror kan uppfattas som pinsamma av bruden."Ja, det kan jag erkänna att jag varit med och gjort när jag planerat möhippor, valt moment som jag tror kommer uppfattas som pinsamma av bruden. Men "lagom" pinsamma. Jag vet nämligen att även om en sak känns litet pinsam, så brukar det bästa vara att bara ge sig på det, göra det, och oavsett resultat så är man i regel STOLT att man vågade. Ingen har dött av pinsamhet. Sedan bör man ju veta såpass om sin kompis, att man lägger pinsamheterna på rätt nivå. För vissa kanske en fika på stan iklädd en möhippeoutfit är tillräckligt, medan andra glatt ger sig på försäljning av vadsomhelst utan att gnälla eller se plågade ut... Sedan har jag och mina vänner ALDRIG stått och haft kul på brudens bekostnad, vi har funnits i närheten som stöd och visat att vi står bakom henne. Inte på ett negativt sätt. På en möhippa jag var på nyligen kastade sig bruden verkligen iväg och fixade sina uppdrag. Och vi sa både då, och iaf jag har sagt det senare, att hon var grymt duktig på sina uppdrag. "Apropå att släppa på sin egen betydelse; det är kanske snarare de som planerat möhippan som ska släppa på sin egen betydelse? De får väl acceptera att det inte är deras idéer som ska sitta i högsätet, utan fokus bör väl ändå vara på att umgås och ha trevligt helt enkelt." Angående att släppa på sin egen betydelse, så menar jag att man inte ska ta så allvarligt på pinsamheter. Inse att det går att göra pinsamma grejer, och överleva. Många människor idag tycker det är hemskt och pinsamt att t.ex. ringa telefonsamtal när någon de inte känner svarar. Även om det gäller biljettbokning, boka samtal med bank eller någon form av kundsupport eller dylikt. Man måste lära sig att ta tag i pinsamma situationer, och lära sig att man alltid överlever. Är väl jättebra om man får träna på det under en möhippa, då det är allmänt accepterat att man gör "pinsamheter". Jag har för övrigt inte varit med om en enda möhippa som ENBART varit pinsam, utan med eller utan pinsamheter så har det mest bara varit roligt! Det ena utesluter inte det andra. Detta gäller även den möhippa där bruden muttrade att "jag hatar sånt här, tycker inte om det, ni vet att jag avskyr sånt här" i början. Första aktiviteten fick responsen "F*n vad kul". Andra aktiviteten gillade hon också, hejade glatt på alla som då såg henne litet lätt utspökad. Och vid tredje och sista aktiviteten så tyckte hon att hon hade fått en perfekt möhippa
    Jag förstår vad du säger och förstår din argumentation, men du,
    ärligt talat- är det en möhippa där man har trevligt eller en personlighetsutvecklingskurs av typen "möt dina rädslor"?

    Nej, att vänner skulle uppfostra mig och tvinga mig att göra pinsamma saker under parollen att det är nyttigt för mig är inte mina vänner. Nyttiga saker som utvecklar mig får jag ALLA andra dagar; i jobbet, privat osv. De möhippor jag varit med om har bara varit ren trivsel, känne rinte igen de aktiviteter som beskrivs här. Det är onekligen fint av den bruden du talar om att inta den attityden hon gjorde, vilket säkert hjälpte henne. Det talar väl om henne,hon va en "good sport" som de säger i utlandet. Men alla av oss är inte den bruden eller vill inte ens vara den, än mindre genomgå någon sorts möt-dina-rädslor-kurs.

    Du- alla här har överlvet pinsamma saker i sitt liv. men vi tar dem när de kommer för att de inte kan undvikas. Ibland kan pinsamheter faktiskt undvikas och jag fårstår fortfarande inte varför det börjar bli standard med pinsamheter på möhippor. Inte heller har jag fått något svar av någon här varför det skall anses ingå som regel numera.

    Önskar alla en trevlig helg, trots regn.
  • delirious

    alltså...jag har skumläst igenom denna tråd...och fastnat på saker som "social fobi är ett självvalt tillstånd" och " att man ska bjuda på sig själv"...jag blir nästan stum...vad f-n säger ni eller den som påstår det? ok att vi alla har olika åsikter om det mesta och det ska man ha, men jag som har social fobi har alltså valt det?!!! och om jag blir hippad ska jag då alltså "bjuda på mig själv" och göra massa pinsamma grejer lr vad?...visst visst, vad som är pinsamt för mig är inte pinsamt för dig...men personen som skrivit tråden vad jag förstår tycker sånt är jobbigt och ville verkligen inte vara med om sånt då tycker jag absolut att man ska respektera det fullt ut...jag förstår inte hur man kan tycka att hon i ett såmt läge ska ställa upp för att henes kompisar minsann ordnat så fint och bra...nä jag blir riktigt riktigt illa berörd...

  • JustMeAndMyLove

    Håller med, skrev också just för den kommentaren... ush


    delirious skrev 2009-07-09 18:18:31 följande:
    alltså...jag har skumläst igenom denna tråd...och fastnat på saker som "social fobi är ett självvalt tillstånd" och " att man ska bjuda på sig själv"...jag blir nästan stum...vad f-n säger ni eller den som påstår det? ok att vi alla har olika åsikter om det mesta och det ska man ha, men jag som har social fobi har alltså valt det?!!! och om jag blir hippad ska jag då alltså "bjuda på mig själv" och göra massa pinsamma grejer lr vad?...visst visst, vad som är pinsamt för mig är inte pinsamt för dig...men personen som skrivit tråden vad jag förstår tycker sånt är jobbigt och ville verkligen inte vara med om sånt då tycker jag absolut att man ska respektera det fullt ut...jag förstår inte hur man kan tycka att hon i ett såmt läge ska ställa upp för att henes kompisar minsann ordnat så fint och bra...nä jag blir riktigt riktigt illa berörd...
  • Peridot

    Det är otroligt vad mycket olika åsikter det finns om vad som är trevligt och inte, vad man förväntas göra mm. Det är väl åxå det som ställer till problemen. Det som gör mig mest illa är att inte min åsikt respekteras, jag kan väl bita ihop o utstå dumheterna men när jag uttryckligen ber om att det inte ska bli och dessutom lovas det blir jag faktiskt förbannad så gör man inte mot en vän! Att man sen inte ska ha" rätt att bestämma över sin egen hippa" gör mig även det rejält arg! Nog måste jag väl ha rätt att säga nej? Det är just känlsan att tvingas göra något mot min vilja som är riktigt jobbig. Har kört lite undersökning på fikat på jobbet utan att få svar på frågor som även andra ställt här: vart kommer traditionen att utsätta folk för "prövningar" på hippan ifrån? När började det bli populärt? Mina äldre kollegor har inte upplevt detta utan trevliga hippor som jag förespråkat. Kan nämnas att jag är snart 40 mina fd vänner plus minus 5 år och att jag i ganska ofta utsätts för prövningar i mitt yrke även offentligt men det har jag själv valt att göra genom att välja mitt arbete.

  • Peridot

    Sen har jag även försökt prata med mina hippare för att förklara hur jag känner men det bara viftas bort med lite får man tåla alt att jag ska dra åt skogen, inga förklaringar hjälper från min sida. Anledningen till att dom tackade nej till bröllopet var att jag bad att de inte ska visa kort och då reagerar alla med att bli fruktansvärt förnärmade över att jag kan tro att de skulle vilja förnedra mig???? genom att visa kort på mitt bröllop? Som alla nog märker vid det här laget har jag gått från ledsen till irriterad vilket är mycket mer hälsosamt. Nu ämnar jag lägga detta kapitel bakom mig och sikta in mig på ett bröllop med folk som gillar mig och accepterar mig för den jag är.

  • lillabruden

    ilska bottnar i sårbarhet....

    Jag anser inte att det är vänner Peridot. Det är jättekonstiga reaktioner dem har! Om du säger att det känns förnedrande hur svårt är det för dem att svara 'Förlåt, det var inte så det skulle bli!' Nä, låt dem sitta hemma på din bröllopsdag och låt dem fortsätta vara svin! (det anser jag att dem är, det är svinigt att behandla en vän så som uttryckligen bett dem låta bli!)

    Att styra sin egen hippa, ursäkta men vad är problemet med det? Jag hade gärna gjort det, för då vet jag att jag har en rolig stund och jag blir inte besviken på saker o ting. Som t.ex att min tärna ville flytta min möhippa till september för att hon var ute för sent med att boka grejer (jag gifter mig 25juli) Jag vill inte ha min hippa i september, det sa jag till henne. Jag vet inte vad som händer och sagt att jag blir så nöjd av att spendera dagen med mina vänner så det behöver liksom inte bokas mer än ett bord på en restaurang.
    Men dem flesta på min korta lista över tjejvänner kommer inte, för det var lite tätt inpå och dem hade redan bokat upp annat.

    Jag kommer ha det super ändå, det vet jag för min bästa vän har verkligen inte kunnat göra mer, jag känner henne! Men klart, jag hade kunnat ordnat nått själv oxå....men det betyder inte att ja haft mer skoj för det! Så allt är relativt

Svar på tråden Otacksamma jag.....(långt)