• Peridot

    Otacksamma jag.....(långt)

    Känner mig som världens mest otacksamma människa...mina vänner hade ordnat möhippa för mig i lördags, något som jag alltid kännt en stor motvilja mot, avskyr verkligen att spökas ut och utsättas för saker som jag upplever som förnedrande. Nu har jag länge pratat med min blivande om detta att jag absolut inte vill gå och vara orolig för något sådant, han lovade därför att tala om för mig nnär hippan skulle bli.Han gjorde även så " i smyg" så jag visste att på lördagen skulle det bli men inte detaljer om vart vi skulle eller så. Han lovade mig även att han pratade med dom att det inte skulle bli några pinsamheter. På lördagen kommer dom 4 kompisar som åkt 25-30 mil samt min syster. Fjärilarna i magen lugnade jag med att det inte skulle vara någon fara. Gissa vad som händer! fram kommer skräpkläder, hemskt smink slöja och tiara i plast! Precis allt jag verkligen inte ville. Försöker fint avstyra men de vägrar och jag min idiot får så dåligt samvete att de gjort så mycket för min skull så jag sitter och försöker hindra tårarna att rinna när de spökar ut mig och fotar massa vidriga bilder. Sedan bär det iväg till ett spa, något som hade varit underbart om de inte prackat på mig en vidrigt seconhand baddräkt och slöjan. NU sitter jag och mår så fruktansvärt dåligt, har grinat stora delar av dagen för att jag känner mig så jäkla vek som inte hindade dom och är arg på alla som får mig att känna mig smutsig, förnedrad när dom vet att jag inte ville.
    Varför kan man inte ha en möhippa och bara träffas och har det roligt? Mår så skit att jag ska avboka konsultationstiden hos frissan imorgon som jag sett fram emot så länge. Känns som så mycket är förstört. Hur i hela friden ska jag få folk att ge fan i att visa bilderna från hippan på bröllopet? Det klarar jag bara inte? Att försöka på ett vänligt sätt säga " detta vill jag inte" verkar inte funka. Måste jag bli arg o kanske såra folk/ göra mig ovän?

  • Svar på tråden Otacksamma jag.....(långt)
  • Peridot

    Litet avslut på historien, försökte förklara för mina "vänner" att jag mår dåligt över korten och inte vill de ska visas och att jag tycker det är jättejobbigt att mina två döttrar sett mamma stå utspökad samtidigt som vuxna kvinnor skriker att jag ska hångla med lyktstolpen ( det hela utspelade sig i vår trädgård) samt att jag skulle slicka på stolpen, min 9 åring hejade på glatt och det har varit lite svårt att förklara för henne vad hånlga med lyktstolpen faktiskt innebär.....
    Och ja, ja sa uttryckligen nej , vägrade och gjorde det inte men skadan gentemot barnen var så att säga redan skedd.
    Nu har vännerna inte uppskattat min otacksamhet utan talat om att jag har faktiskt sluppit sälja både sex och kondomer och de har alla avbokat bröllopet.
    Det jag vill framföra är att hoppas verkligen att så många som ordnar möhippor gör det så att det inte kränker människor( små och stora) utan glädjer dom istället.

  • nennesjuttioåtta

    Jag kan inte tala för alla, men de gånger jag planerat möhippor så har vi tagit stor hänsyn till vad bruden gillar och inte gillar men nog fan ska det synas att det är möhippa om så bara med en plasttiara och slöja. Hallå, hur farligt kan det vara? Alla som såg dig på stan tänker ju inte att det är DU som gör bort dig, det är ju någon annan som spökat ut dig och bett dig göra tokiga saker.

    Så jag förstår dina "vänner" som inte vill gå på bröllopet längre.

  • valkyriana

    Jag tycker att lite får man allt bjuda på sig själv, men att hela dagen /kvällen ska gå ut på att förnedra är ju inte schysst.
    Visst ska man göra saker som bruden tycker är roligt, men en liten tiara och en ful outfit känns väl harmlöst. Inte skrattar väl du ÅT en möhipps brud utan snarare MED henne om du ser någon på stan?

    Och som PS din 9 åriga dotter vet antagligen med all säkerhet vad hångla betyder. Min 8 åriga son är väldigt öppen om vad de pratar om i skolan. Och det är shyssta lökar och kyssar, hångel och "sexa" osv....

  • passionsblomman

    Du och de här vännerna verkar komma från vitt skilda planeter. Hur i all världen blev de dina vänner in the first place?

  • Imma

    Ja, hur kan personer som uppenbarligen inte känner dig alls vara så nära att de ordnar en möhippa?


    passionsblomman skrev 2009-07-08 15:53:05 följande:
    Du och de här vännerna verkar komma från vitt skilda planeter. Hur i all världen blev de dina vänner in the first place?
  • Peridot

    Börjar känne mig som världens grinigaste och elakaste bitch som förstört allt för folk och som dessutom har en konstig syn på mina barn. Som svar på passionsblommans fråga så gick vi en högskoleutbildning ihop och de har ett sätt att vara på som är mycket mer belevat än mitt, detta var en ganska oväntad situation..........Sitter nu bara och önskar att vi åkt iväg o gift oss " i smyg" i kretsen av de närmaste......trist är det

  • passionsblomman

    Usch vilken tråkig utveckling av det hela!


    Peridot skrev 2009-07-08 16:01:47 följande:
    Börjar känne mig som världens grinigaste och elakaste bitch som förstört allt för folk och som dessutom har en konstig syn på mina barn. Som svar på passionsblommans fråga så gick vi en högskoleutbildning ihop och de har ett sätt att vara på som är mycket mer belevat än mitt, detta var en ganska oväntad situation..........Sitter nu bara och önskar att vi åkt iväg o gift oss " i smyg" i kretsen av de närmaste......trist är det
  • Hemlig2009

    What?! Har de avbokat för att du inte vill att bilderna från möhippan ska visas på bröllopet? Det var det värsta jag har hört!

    Fy, vilka "vänner"!

    Jag hade också sagt att jag inte vill ha en möhippa som gick ut på en massa pinsamheter (har varit gift förut och tyckte det kändes fånigt om inte annat). Fick ändå klä ut mig, men gulligt nog var det en kombination av lite fult men mest att jag ändå skulle se "fabulous" ut. Söt rosa klänning med guldpaljettskärp och liten guldkrona, fint lite 80-talssmink. Och det kunde jag verkligen bjuda på. Men jag hade blivit ledsen om de hade gått längre än så.

  • Bride in the city

    Det hela påminner om hur oerhört viktigt det är att verkligen tala om hur man vill ha det, men ibland har folk svårt att avvika från mönstret när de hamnar i flock och mönstret tycks många gånger vara att man ska spökas ut. Att man då ska behöva markera hårt är tråkigt. En del tycker att deras idéer ska genomföras till varje pris, minns en viss persons ilska när jag jag vägrade att göra vissa saker i samband med min blivande makes födelsedag förra året. Folk kan verkligen reagera irrationellt när de tycker att deras idé bara är bäst och reagera starkt på ett nej.

    Jag vet inte hur det känns så här i efterskott. Har dessa vänner ändå varit goda vänner annars och vill du ändå, trots allt, att de kommer? Kanske ska du i så fall överväga att sända ett kort till dem var och en? Jag skulle inte vilja den typen av möhippa som du beskriver, jag sympatiserar med dig, men utifrån hur dumma fok kan bli i grupp och de kanske var helt inställda på att det är så här det "ska" gå till OCH om du fortfarande värdesätter dem och de varit snälla mot dig utom denna gång- tja varför inte sträcka ut en hand? Kanske känner du då att du gjort vad du kan, i alla fall? Sedan får det bli upp till dem om de kommer.

    Eller så struntar du i dem. Men ibland är det ändå bättre att få ett sorts avslut och känna att man vara generös.

Svar på tråden Otacksamma jag.....(långt)