Fråga prästerna 7

090715: Jag vill inte vara någon olyckskorp, men jag tycker att det du beskriver låter ganska likt hur det kan se ut i destruktiva förhållanden som kan sluta i misshandel. Jag vet ingenting om ert förhållande eller din fästman och ska inte döma honom i förväg, men se till så du behåller kontakten med vänner och familj så du alltid har någon att prata med.
Om du någon gång skulle bli utsatt för psykisk eller fysisk misshandel kan du alltid vända dig till en lokal kvinnojour eller ringa kvinnofridslinjen på 020-50 50 50.

Fast detta tycker jag var lite starkt att skriva! Så mycket har du inte att gå på för att säga en sån stark sak.

Är väl MÅNGA som bråkar ofta och säger dumma saker i all ilska utan att vara en misshandlare!

Blivande mrs walker skrev 2009-03-20 11:25:25 följande:

Nej absolut, jag skriver också att jag inte vet något om dem, men jag kände ändå att det var bättre att skriva för säkerhets skull en gång för mycket än en gång för litet.

Jag tycker inte alls det är så dumt att fråga prästen måste jag säga, någon behöver ni ju alldeles uppenbart prata med. NU innan ni väl gift er. Det är väldigt snart som ni ska ställa till med bröllop och så säger han sådana saker...Jag förstår att du är ledsen.

Ni måste ju absolut få rätsida på detta så ni vet vart ni har varandra. Familjerådgivning är ett bra tips och ni ska nog skynda er, för tiden går fortre än man tror. Det kan ju hända att han bara bär en massa rädslor och nojjar, eller så borde han inte gifta sig alls. Detta måste ni reda ut tror jag.

Ja, vi måste verkligen prata ut!

Jag är helt förstörd

För det första, jättebra att du lyfter frågan. För er skull förstås, men varför inte för alla andra här också. KOmmunikation är viktigt och de flesta av oss kommunicerar faktiskt inte så bra med dem vi står närmast -särskilt inte när vi är arga.

Att hitta verktyg som funkar i en relation är viktigt. För en del kommer det lätt, för andra är det svårt. För en del blir det helt plötsligt ett problem utan att det tidigare varit det osv. Men när det är svårt att kommunicera kring det mest basala, när man gör illa varandra med ord, då är det inte helt fel med hjälp. Se det som friskvård att gå till en familjerådgivare -eller någon annan ni har förtronde för. Inför någon utomstående kan man inte förutsätta att den andre fattar vad man egentligen menar, inför en utomstående kan man få hjälp att lyssna mer aktivt, det finns enkla tekniker som hjälper en att inte koppla på reptilhjärnan på en gång osv.

Så våga ta hjälp! Det kanske räcker med några få, ett par kanske, gånger så har ni de där goda verktygen. Eller så har ni upptäckt vad som ligger bakom och vad som kan ligga framåt.

Lycka till!

Familjerådgivningen är definitivt ett bra råd, men först och främst behöver DU någon att ta hand om Dina egna känslor med.

Där är en präst ofta en bra samtalspartner. Och man kan "få fram" en präst med kortare varsel än en familjerådgivare. Ringer Du pastorsexp i dag borde Du kunna få ett samtal med präst nästa vecka.

Familjerådgivare är det i regel några veckors väntetid för att få träffa.

Till er präster!

Tack snälla för ert svar! Ni är så trygga på något sätt
Jag skall ta tag i detta!

Och tack till alla er andra!

En fråga till bara!

Är präster utbildade på något sätt för detta?

Och tänk om det är den prästen som skall viga oss sen, vad skall han7hon tänka då när dom vet hela vår historia!

Måste man vara ärlig mot sin sambo om att man har pratat med en präst om det eller kan man ha det som en egen hemlighet!

Klart du kan ha det som en hemlighet. Men - om du inte kan vara öppen mot din blivande man om att du behöver prata med någon utomstående, vad mer är det som ni håller inne för varandra?

Han har väl också förstått att ni har problem, eller? Det här, precis som äktenskapet, är något ni gör tillsammans. I nöd och lust heter det ju, och nu är nöd, i vilket fall för dig.