vill du leka mamma mamma barn?

Jag tror också att det är så. Det är mycket lätt att med studier och rapporter bevisa i princip vad som helst!
Som tur är så har jag redan från barnsben fått lära mig att "kan någon annan så kan du". Det har aldrig handlat om kön eller klasstillhörighet osv.
Jag har studerat i mansdominerade ämnen och man får som tjej kämpa! Trots att jag hade absolut bäst resultat på alla prov, och 5:a på alla prov i ett ämne så fick jag (och alla andra tjejer i klassen) en trea i betyg. Detta var på gymnasiet och läraren var ganska ung. Av killarna fick flera 5:or...
Det är den sortens stöd tjejer får när de ger sig in i "fel" ämnen. Så det stämmer inte att killar är lite bättre på t ex teknik, bara att de får oändligt mycket mer uppmuntran.
(Jag klagade och fick till nästa termin en 5:a, men ingen av de andra tjejerna sa något utan fann sig i det hela.)

Ett stort problem är att tjejer har mycket sämre självförtroende. Kan det vara en biologisk skillnad eller är den inlärd?
Varför söker en kille glatt ett jobb han inte alls är kvalificerad för medan en tjej läser annonsen noga och låter bli att söka alls om det är någon detalj i beskrivningen som inte stämmer?
Exempel:
Språkkrav: Engelska, tyska och franska-
Tjejen tänker: "Oj, jag talar ju bara två av språken flytande, franskan är jag alldeles för knackig på, jag har ju bara läst det i 3 år." Hon söker inte jobbet.
Killen tänker: "Det går bra, engelska kan jag ju och jag har läst tyska på högstadiet i 3 år. Franska...tja, jag kan ju beställa in en flaska vin på semestern." Han söker jobbet.

Sverige är inte alls så jämställt på arbetsmarknaden som man kan tro. Kvinnor har oftast högre utbildning och lägre lön på samma position som en man.

Sök på Fk´s hemsida så hittar du tex:
Under maj månad 2002 erhöll 353.000 personer ersättning från sjukförsäkringen i form av sjukpenning eller rehabiliteringsersättning. Av dessa var 224.000, eller 63 procent, kvinnor och 129.000, eller 37 procent, män.

Sitter på jobbet o hinner inte googla efter mer men det är ingen statshemlighet att kvinnor är oftare sjukskrivna än män.

Kan inte det bero på att kvinnor i större utsträckning har lågavlönade, tunga och stressiga jobb? T ex vet jag att jag läste en rapport för 3-4 år sedan att högsta antalet sjukskrivna finns inom de vårdande yrkena (undersköterskor, sjuksköterskor, hemvårdare, förskollärare etc) vilka är typexempel på underbetalda kvinnoyrken.

Dessutom tror jag att en annan faktor är att kvinnr förväntas ta större ansvar för barn, hem och familj vilket gör att de inte bara jobbar på arbetet utan även hemma.

Ja, inte tror jag att kvinnor mår sämre för att de mer går emot sin biologi iallafall - tror som ovan att det finns helt andra och mer närliggande och sociala (i motsats till biologiska) förklaringar till att kvinnor är mer sjukskrivna.

För att få svar på det måste man undersöka hur ofta kvinnor som inte lönearbetar är sjukskrivna och jag vet inte om de är tillräckligt många för att ge bra statistik.

Jag är verkligen inte känd som biologist och brukar gå i taket när folk hävdar att kvinnor inte är lämpade till det ena och andra så hur hamande jag i det här facket??

Även inom arbeten där både kvinnor och män är verksamma är vanligtvis kvinnorna oftare sjukskrivna. Tex är utslitna axlar mycket vanligare hos kvinnliga tandläkare än hos manliga, trots att få kvinnliga tandläkare orkar arbeta heltid kliniskt.

Det räcker att vara inne på BT för att se att det finns skillnader mellan könen. Låt det vara så! Olika behöver inte innebära sämre eller bättre.

Poängen är väl den att i alla fall jag tror att vi inte har en aning om hur mycket socialt arv formar oss.

Läste om ett test som gjorts, en kraftig nyfödd bebis kläddes i rosa kläder och en liten, tunn nyfödd bebis kläddes i blå kläder. Sen fick olika personer gå in till bebisarna en och en, ingen av dem visste vilket kön vilken bebis hade. Bebisen klädd i blått lyftes högt och långt från kroppen och besökarna berömde "honom" för att vara stor och en riktig grabb. Den kraftiga bebisen i rosa kläder lyftes upp i famnen och gullades med. Hur formas nyfödda av denna typ av behandling?

Min väninna som har en son på 10 månader har kommit på sig själv med att kommentera med glad röst varje gång en lastbil/buss/mc kör förbi och nu vänder han sig med förväntan mot henne varje gång något av ovanstående passerar. Troligtvis för att hennes glada tillrop upplevs som en form av belöning av en så ung hjärna.

Jag har också läst om den studien och det är klart att vi behandlas olika beroende på kön, klädsel och social tillhörighet.

Olika engelska psykiatriker gav tex samma beteendebeskrivning olika diagnos beroende på om förövaren hette James eller Benny.

ALLT vi gör formar våra barn och det är väl inte mer rätt att prägla flickor på lastbilar än vad det är med pojkar?

Nej, vem sade det?

Det jag menade och min väninna kom på var att genom att bete sig på det sättet formar hon sin son till att gilla "manliga" grejer. På samma sätt formar vi flickor till att vara tysta och lämna plats och foga sig, vi formar killar till att ta plats och tro på sig själva, vårt sätt att bete oss och bara acceptera leder i förlängningen till att ingen skillnad görs! Om vi inte lär våra döttrar något annat kommer de finna sig i att tjäna 17 000 kr/mån efter 3 års universitetsstudier. Om vi inte lär våra söner annorlunda kommer de förvänta sig att kvinnan ska ta största ansvaret i hemmet och vara föräldralediga större delen av tiden så att de kan ägna sig åt karriären.

Är du nöjd med hur vårt samhälle ser ut idag?

Det tror jag också!

Det har sagts så mångs kloka saker här och jag tror att det är viktigt att när man för fram biologiska förklaringar så måste man försöka presentera varför dessa biologiska fakta är viktiga. Det är hittills ingen här som har kunnat göra det.

Just det! Vi kvinnor, som tar huvudansvaret för våra barn, påverkar våra döttrar att acceptera 17000 medan vi lär våra söner att göra karriär! Så VI (kvinnor som grupp) är med andra ord gravt medskyldiga! Vi accepterar löner på 17000, varför skulle arbetsgivaren var snäll och ge oss mer?

Min dotter (16) kan stå upp för sig själv o det hon tror på och jag kan garantera att hon har siktet inställt på universitetsstudier. Vi har mycket medvetet uppfostrat barnen på likartat sätt och visat att både mitt och blivande makens jobb är lika mycket värda.