Jag håller helt med! Jag vill ha barn någon gång och jag och min blivande man diskuterar ofta hur vi ska få ihop jämställdheten. Ett barn är ett barn och det viktigaste i ens liv (om man skaffar det). INGET får vara viktigare (doktorandtjänst, utlandsjobb eller cheftjänst). Att man fått ett nytt och jobb och en ny chans är väl knappast att jämföra med att bli pappa? Nej, det som inte är ok för mamman är inte ok för pappan heller, det borde vara självklar för alla pappor (och mammor också för den delen).
Och det du skrev i ett annat inlägg om att kvinnor VILL vara hemma bla bla, är ju också så jäkla irriterande. Det är inte bara hennes barn! Viktigt att komma ihåg är också att pappan lika bra som mamman kan ta hand om barnet. Pappan sittr aldrig barnvakt åt sitt eget barn (ja, sånt har jag hört av mammor).
Och jag har markerat genom att inte ta min blivande mans namn, för mitt är finare (tycker jag!). Barnen kommer att få bådas eftersom vi inte är överens där. Jag tror att vi kvinnor redan från födseln är medvetna om att vi någon gång ska byta namn, därför gör vi det så lättvindigt. Män däremot är inte det. Så till alla kvinnor: tänk på det innan du ger upp ditt fina namn!
Tooticki skrev 2008-08-07 11:17:26 följande:
Problemet är ju egentligen inte de enskilda fallen, om vi hade en 100% jämställd värld skulle vissa kvinnor välja att vara hemmafruar just för att de vill det. Problemet är när vi inte är medvetna utav vilken anledning vi väljer som vi gör. Min kollega kom till jobbet för ett par veckor sedan och berättade att han och hans sambo hade pratat om att hon skulle ansöka om att få gå ner till 80% på sitt nya jobb för de har en 1,5-åring hemma. Några dagar senare hade hon haft ett samtal med sin chef som då hade frågat henne om inte hon ville jobba 80% istället för 100% eftersom sonen är så liten. Min kollega med sambo var jättenöjda över att hon inte ens behövde be om det, och jag tänkte med en gång "hade de erbjudit en man samma sak?"?Eller som när brudarna här på BT väljer att ta sin mans namn, även om det är vanligare och inte lika fint som deras eget, för att de VILL det! Det har inget med normer att göra...
