gift sig ungt?

Skaffa barn är mycket större än giftermål anser jag.

Gifter du dig kan du skilja dig. Skaffar du barn har du barnet hela livet,mer ansvar också. Är kanske inte såkul för barnet att ha sina föräldrar skilda heller. Man ska tänka efter stort innan man skaffar barn anser jag!!!

Skaffa barn är absolut störst, om jag får lägga mig i lite!

Där blandar man ju helt klart in en liten oskyldig person som inte har så mycket att säga till om! Hellre gifta sig för tidigt än att skaffa barn för tidigt... skilja sig kan man ju alltid och blandar inte in oskyldiga i det, utan det drabbar ju bara en själv mest...

Skaffar man barn så blr det ju en tredje oskyldig part drabbad om man gör slut! Så man ska nog tänka en och två gånger när innan man skaffar barn...

Tutik och Prasart skrev 2008-04-09 17:39:41 följande:

Håller med! Att skaffa barn är större än att gifta sig, även om det säkert finns de som tycker det motsatta..

Man kan aldrig ta tillbaka ett barn eller ångra ett barn.
Det kan man med ett äktenskap.

ett barn är ju miljarders miljoner gånger större än giftemål!det är ju ett nytt liv som man har vart med och skapat och som man skall ta hand om resten av livet!

som man kommer att älska och bry sig om skall det stå

Sen kan man fråga sig om man ska gifta sig och skaffa barn ungt. Vilken ålder är okej?
Folk har mycket fördommar mot unga föräldrar eller som är i ett äktenskap.
Jag kan ta mig själv som exempel. Har dock inga barn men köpte ett hus för ett halvår sen med min sambo vid 21 års ålder.
Ohhhj, vilka blandade reaktioner.

Men tänk på det. Förr i tiden skaffade man hus, gifte sig tidigt. Många av de äktenskapen höll. Alltså är inte åldern problemet?
Att skaffa barn tidigt= biologisk sett så ska man skaffa barn tidigt. Kroppen är inställd att skaffa barn i övre tonåren- upp i tjuoårsåldern.

Vad är då problemet? Att ta hand om ett barn när man är ung, modersinstinkten tar över och man klarar det.
Sen pratar inte jag om att skaffa barn när man är tolv år men ialf.

Finns så mycket fördommar mot folk som skaffar barn, gifter sig mm tidigt. Hmmm, kan inte fatta varför...

Det som jag tror har förändrats mycket är ju samhället! Det är inte alls lika lätt att få jobb nu som för 20 år sedan. Då hade man jobb efter gymnasiet som betalade hyffsat! Utbildning tar ett tag och många vill inte skaffa barn förren dom är ekonomisk stabila. Det var mycket tidigare för 20 år sedan!

Sen var det inte lika viktigt att "förverkliga sig själv"! Det var inte så många måsten som det finns i dag kan jag känna! Man "måste" resa, tydligen "leka" av sig, köpa alla matrelalistiska saker så som dyra datorer, bilar, bio hemma system m.m dagens samhälle kan vara väldigt ytligt. Svindyra design barnvagnar m.m

Min mamma och pappa som är födda ca 1961... gick ut gymnasiet, skaffade jobb, skaffade mig och min syster, gifte sig, träffade ständigt alla kompisar som oxå hade barn i samma ålder som oss och som var i samma sits! Alla åkte till skarasommarland tillsammans, tältade på öland, hyrde sytugor i småland på somrarna! Inga svindyra utlandssemestrar med oss inte, och vi har klarat oss galant!:) Har många fina minnen i tälten vid brasan och trinett köket! :)

jo, det är väl så.
Men tycker att den här frågan med om man är "mogen" att skaffa barn eller att gifta sig osv är onödig.
En 18 åring kan vara lika mogen som en 40 åring.
Det är så individuellt så jag tycker bara det är onödigt att prata om sådant..

Grattis ska jag först säga... underbart att få bli "ett" med den man älskar.
Jag gifter mig i "mogen" ålder som det heter men ska ändå säga att man kan hålla ihop livet ut även om man gift sig ung.
Mina föräldrar gifter sig redan då de var 18... de fick skriva till kungen o be om det. Myndig blev man då vid 21.
Jag var ca 7 månader då. Nu är de 65 och fortfarande tillsammans o lyckliga. Tre syskon har jag och i januari 2009 har de varit tillsammans i 50 år.

Jag tycker att det är en fördel att gifta sig ung. Visst kan man vara tillsammans men om man känner att det är "den rätta" så vill man ju bekräfta det.
Hoppas ni får ett långt o lyckligt liv tillsammans.
Kram/ Susanne