Ny tråd, ny månad och nya friska tag

Hej tjejer!

Jag har också haft distansförhållande men då var jag såååå ung...
Jag hatade det, men visst, vissa saker kan man ju sakna.

Jag kan sakna att få längta lite också. Just nu så ses min make och jag typ alltid. Vi är sällan ifrån varandra någon längre tid. Och det kan vara mysigt. Som i somras när han åkte till Sverige 10 dagar eller i höstas när jag var i Sverigeen vecka.
men detta är ju sååå annorlunda mot just distansförhållanden där man inte själv har kontrollen över när och hur ofta man kan ses.

Jag märkte att ju längre vi hade varit tillsammans, som över sommaren då jag stannade i Cannes i 6 veckor, desto värre var det att säga adjö. Snittet på två veckor hit eller dit kändes helt ok (förutom resandet). Jag har faktiskt fortfarande svårt att lämna maken på helgerna. Det sitter i så djupt att helgerna är den dyrbara tid vi har tillsammans. Gör ett undantag för er på söndag men jag lovar det händer inte ofta en helg att jag lämnar honom.

Ja det kan jag halla med om Sweet.. Det jag tyckte var värst var att man inte hade ett datum nâr man skulle ses nâsta gang.. bara att det var langt fram... Hu! Mycket lättare när man har ett datum.

Lappis - haha, jag tror jag döööör; glömde "mutter"! Du är ju bara för rolig! Fast du kanske också bara tänker på sex? När jag skrev skruv menade jag snarast twist (säkrast att skriva på engelska, kanske ); inte skruv i den meningen som du tänker på!

Japp, nu är det nästan lite skönt när maken åker iväg på jobb. I nästa vecka är han borta i hela 4 dagar! Då dansar kaninen på bordet!

Tinga - jag förstod men hängde på nenne i hennes snuskiga fantasi.

Allt handlar om hur ofta man kan ses och hur mycket av ett "vardagsliv" man kan upprätthålla på distans...

I mitt fall (då för lääänge sedan) så var det dryga 70 mil mellan oss och vi var studenter vilket gjorde att man inte hade så bra ekonomi och därför inte alltid hade råd att ses så ofta. Plus tentor som ofta tyvärr låg i obalans så att atnigne pluggade jag superintensivt eller så gjorde han det...
Det längsta vi var ifrån varandra då var uinder en termin då vi sågs enabrt en helg var 6:e vecka. Och det var jobbigt. Men det tätaste var två helger på en månad. Då var det kalas!

Men som sagt, ju äldre man blir ju mindre av detta känner jag att jag vill ha. Vi diskuterade detta för ett par år sedan maken och jag när jag hittade ett labb i Princeton som jag var intresserad av. Men vi insåg snart att det då skulle bli fråga om veckopendling, och ingen av oss kunde tänka oss det. Att flytta från ett "samboförhållande" till att börja veckopendla. Nej tack!

Ojdå, nu hamnade jag visst mitt i er seriösa distansdiskussion. Det kom ett telefonsamtal emellan.

Spännande att upplevelsen av distansförhållande är så olika. Själv tillbringar jag nog i snitt 1,5 helg i månaden utan maken - dvs jag är bortrest på diverse upptåg utan honom. Under många år, när jag var singel, var helgerna tiden då jag levde upp och då jag fick ägna mig åt allt möjligt skoj. Det sitter fortfarande kvar och jag lägger fortfarande många helger på mitt föreningsengagemang.

Haha!! ja du Tinga! Skruv på engelska är ju inte alltid så passande att säga...

Ett av mina uttryck för ortodoxa judar ("Chassidjudar") som man kan se här i stan är "skruvjudar". Detta enbart för att männen ju är superkortklippta förutom just de där korkSKRUVslockarna vid tinningarna. Min maken tycker detlåter jättehmskt att jag kallar dem så, men det ÄR verkligen INTE någon "värdering" i det uttrycket utan det var ett sätt för mig att skilja på dessa superortodoxa judar och andra som man ser springer runt med enbart kippa...

Men som sagt, jag har LOVAT att aldrigaldrigaldrig översätta ordet till engelksa! För då skulle jag nog kunna bli lynchad hrä..!