Bröstförstoring 10

Hej alla härliga tjejer!

Jag har ju skrivit här under en tid kring mina funderingar på en bröstförstoring och har nu varit på 2st konsultationer; Eriksbergskliniken och Sophiahemmet. Fick även en operationstid på båda ställena så nu hade jag bara tänkt bestämma mig för vilken klinik jag ska välja men ibland så tar livet en helomvändning...

Jag har precis fått veta att min mamma har fått bröstcancer.. Jag köpte rosa bandet för en tid sedan och nu är min egen mamma en av kvinnorna jag stödjer. Det trodde jag aldrig... Ungefär samtidigt som jag satt där och provade silikoninlägg hos kirurgen fick hon besked om bröstcancern och ska nu opereras. Behöver kanske inte säga att just nu så känns en bröstförstoring ganska oviktig för mig och OM jag tar upp tanken framöver kommer jag verkligen ta reda på ordentlig information så att jag kan känna mig trygg i att inte riskera att missa en tumör pga implantatet. Den risken vågar jag inte ta..Kirurgerna säger ju att man ska kunna upptäcka en förändring lika bra ändå men undrar om de är av samma åsikt på sjukhusen...Ni som gör mammografi idag och har implantat, vad säger de på undersökningen?

Jag önskar alla tjejer som har operera sig eller ska operera sig lycka till med era nya "kompisar" och vill samtidigt passa på att påminna om vikten av att undersöka sina bröst varje månad. Jag har varit lite slarvig med detta men tänker självklart börja från och med nu...

Många kramar!

Polstjärnan

Usch, vad hemskt! Förstår att tanken på operation känns avlägsen i detta läge. Jag vill/ska operera mina bröst. Men precis som du, så har jag en familjemedlem som fått cancer och just nu känns tanken på bröstoperation väldigt ytlig och oviktig.

Juni2008

Vad har du att säga om Dr Oya? Får man välja om man vill sova över eller inte? När det blir läge så har jag tänkt mig Strandkliniken.

Jag gjorde en bröstförminskning för några år sedan och det ångarar jag inte ett ögonblick. Nu harjag C-kupa och är supernöjd. Innan kunde jag inte springa, knäppa en skjorta, jag var bara ett par vandrade bröst. Jag är rätt kort (1.58) och hade DD kupa innan. Min 17-åriga dotter har "ärft" mina bröst och har redan börjat prata om en förminskning. Det är inte så roligt att ha stora bröst, precis som om det inte är att ha små.... "lagom" är bäst.

Så va jag opererad!
Kom hem idag, känns som jag blivit överkörd.

Kom in igår kl 10. Fick vänta en liten stund sedan kom en sköterska och pratade med mig och min kompis. Vi fick komma in i vårat rum, vi två och en tjej till. Den andra tjejen va först sedan skulle det bli min tur, och sist min kompis. Det va himla skönt att ha nån man kände med sig, vi va lite nervösa så vi blev lite fnittriga.
Vid 14.20 kom dom och hämtade mig, va lite nervös. Kirurgen tog kort på mig och ritade lite grann sedan kom narkosläkaren in och sövde mig.
Kommer inte ihåg hur dags jag vaknade men det va en obeskrivlig smärta.
Kunde inte röra mig, orkade inte prata. Dom gav mig mer smärtlindring, det va skönt men det började klia i hela kroppen. Dom körde tillbaka mig till rummet. Då känndes det bättre, jag fick hjälp och kunde gå på toaletten. Vi fick in lite vatten vid 6-tiden. Drack ett halvt glas, sedan blev jag kallsvettig och trodde jag skulle spy, fick mer smärtlindring och det började klia i kroppen igen.
Senare kunde jag äta två smörgåsar. Vid nio tiden kom kirurgen och växlade några ord med oss och kollade att allt va ok.
På natten behövde jag gå på toaletten ringde efter sköterskan som hjälpte mig in. När jag va färdig och skulle tvätta händerna kände jag hur det började snurra. Va tvungen att sätta mig på golvet och ringa sköterskan. Kände att det va blodtrycksfall och systern lyfte upp mina ben och kallade på hjälp. Dom försvann mer och mer för mig, men sen vände det igen och dom kunde hjälpa mig upp från golvet tillbaka till sängen.
Fick mer smärtlindring och klådan va tillbaka, fick nått emot klådan och inget mer av det sortens smärtlindring.
Tidigt på morgonen kom kirurgen igen och tittade på oss och pratade lite, fick tid för återbesök på måndag.
Vid 10 tiden kom min kompis man och hämtade oss, han skäntade med oss och lurade oss till att skratta, aj aj aj.
Nu är jag hemma och har stationerat mig i soffan. Det gör fortfarande ont och är svårt att röra sig. Brösten är svullna och ömma, precis som det ska vara...

Hej tjejer!
Jag tänkte fråga er som redan gjort förstoring, några saker. Jag gjorde min på VK för två veckor sedan (MM 360 cc) och nu mår jag ok, men känner fortfarande en del obehag när jag promenerar, inte att det direkt gör ont, men det känns stramt och lite obehagligt. Springa efter bussen tex, är inte att tänka på.
Har lite problem att ligga skönt och sova, kan tex inte ligga på sida som jag alltid gör annars. Brösten har mjuknat lite men är fortfarande ganska hårda. Jag hoppas att de ska komma ner lite så det blir ett mer naturligt fall på dem. Jag är jättenöjd med storlek och form, hade 75a innan och är 170 lång, väger 58 kg. Har inte hunnit handla nått nytt än, så jag vet inte vilken storlek jag har nu.

Mina frågor till er:
-När blev brösten helt mjuka?
-Hur mådde ni efter två veckor (om ni kommer ihåg..)
-När kunde ni sova på sida?
-Förändrades brösten mycket efter att det gått två veckor?

Kramar från Mimselisa

Hej!
Jag opererade mej för tre år sen snart.Jag började jobba efter två v. Jag hade mycket lyft på mitt arbete då (arbetade med barn som satt i rullstol) ,jag kommer ihåg att det drog och spände i brösten .Ville gå med armarna i kors för att ingen skulle råka stöta till mej.
Jag tror det tog ca en månad tills jag kunde sova på sidan (vilken lycka!!)jag hade en kudde som jag "kramade"så jag fick stöd liksom det kändes bättre då.
Det tar lång tid tills det blir helt som vanligt igen upp till ett år .Jag kan känna fortfarande vid vissa rörelser att det känns lite skumt.
Ja de ändrar sig blir mjukare mycket mjukare.Mina blev större efter att bröstmuskeln släppte efter.
Fråga på bara om det är mer du vill veta.

Hej Mimselisa,

efter 2 veckor kunde jag sova på sidan om jag gjorde som Gottfrid och "kramade" en kudde som stöd. Jag liksom petade in den liiite under nedersta bröstet och sen in mellan dem, då gick det jättebra med sidoläge.

Jag kunde inte heller springa efter 2 veckor, men annars mådde jag bra och hade inte ont, förutom att alltför yviga rörelser kändes stramt och obehagligt. Jag kände mig så gott som vanligt igen efter 2 veckor, förutom att det spände och stramade när jag var för yvig i mina rörelser, samt att det tog emot om jag lyfte för tungt. Det känns fortfarande när jag lyfter för tungt förresten, eller snarare om jag lyfter med armarna för långt ut från kroppen.

Mina bröst är nu 6 månader, jag är också op:ad på VK förresten, och inte förrän nu tycker jag att de känns rätt okej vad gäller mjukhet. Skillnaden mot efter 2 veckor är mycket stor. Jag gick och väntade och väntade på att de skulle mjukna, och visst gjorde de det, men det gick så sakta. Vid 4 månader slutade jag vänta och tänkte inte mera på det, och nu är de mjuka igen, inte som ett par normala 40-årsbröst som har ammat en hög barn, utan mera som ett par fasta tonårsbröst.

Ska på 6-månaders återbesök på måndag, så får vi se vad Charles tycker om resultatet.

Men lugn du, de kommer att mjukna mycket mera än vad de gjort nu, de är bara 2 veckor än, du får ha tålamod...

Jag hade en 70AAAAA innan op:en, lade in 310cc i varje och har nu en 70D.

Kram på dig