oki
Jag sitter och pluggar kretslopp och flöden. Inte det roligaste, men inte heller det tråkigaste jag gjort. Svårt bara för jag är ganska nollställd så länge jag har barnen omkring mig.
Sitter och surar också.... min oömma moder har just ringt. Jag blir så förbaskat trött på mig själv över att jag aldrig kommer på att säga rätt sak , eller för den delen säga vad jag egentligen tycker om saker och ting. Jag är så förbaskat sårad så jag håller inne med saker som jag borde säga. Hon frågade om vi är hemma nästa helg, jag inser att hon antagligen menar om vi är hemma på söndag kväll när hon kommer insvischandes med bilen och sitter i vårt kök högst en timme och sedan åker vidare hemåt igen. Oftast säger hon att hon ska komma på eftermiddagen, att hon ska komma förbi på vägen hem från min mormor. Sedan kommer hon inte förränn barnen precis hunnit gå och lägga sig, eller strax ska lägga sig. Svårt och jag tycker det är mer och mer tungt med en mamma som inte finns mer än på hennes villkor, eller andra människors... för hon är väldigt mån om att vara alla till lags, mer än mig. Min kusins barn har hon bättre kontakt med än med mina. Hon träffar dem ungefär dubbelt så ofta fastän hon inte bor i närheten av dem. Överlag är jag ganska bitter på henne och det förvärrades i somras... och ibland känns det som om det gnager inom mig.