Välkomna till Tivoli Empatia!

Gah, det är I N T E skönt att vara ute och promenera i jeans utan långkallingar när det är -10. Dessutom var passenheten stängd när vi väl kom dit. Fast vi fick en väldigt trevlig middag på stan med Televinkens pappa. Nu blir det lussebulle och saffransglögg till dessert här hemma.

snaily, sextiofem minuter till avgång, du missar väl inte?!

Klockarbol - nääääe!! håll dig inte undan! hur ÄR det med dig?!? Kramar om!!

Ore - kära nån! Grattis i efterskott till sonens ettårsdag!

Ego - utmattad Vickan landar i en blöt hög hemma.... snark...

Å vad mysigt med er lussefika, jag vill också vara med men kan tänka mig att det passar mig lite dåligt kring de där datumen...

Muggles
Tycker också du resonerat väldigt logiskt och bra kring ert kub-test, siffrorna lät ju helt ok och det viktiga är ju att det ser fint ut på ultraljudet. Jag har också en bra magkänsla om Ada o Beda!

Jag har storstädat hela eftermiddagen och är helt slut i kroppen efter det - fasen så jobbigt det är att städa under sängar och soffor och flytta möbler hit och dit. Så nu har jag däckat i soffan och tänker inte resa mig upp härifrån i onödan!
Alltså missar jag inga tåg heller, Telis!

10 minus UTAN långkalsonger lät ruggigt kallt! Jag tyckte mina 13 minus + vind MED långkalsonger var alldeles för kallt... Måste komma ihåg att prova makens termobyxor imorgon, antagligen kommer jag inte i dem alls men värt att prova...

Oupsie: Fina bilder på Daisy!

Mugglan: Skönt att siffrorna blev så pass bra att ni inte behövde fundera på fvp! Mysigt med Ada och Beda-sparkar också... Tråkig situation med de två väninnorna som blivit osams.

snaily: Flytta möbler...? Har du ledsnat på att vara gravid, och vill få ut lillsnigeln snabbt...? (Jag höll mig till att rensa och städa i garderober, och lät någon annan hjälpa till med tunga saker ) Glöm inte att VILA och LADDA. Man vet aldrig när det sätter igång...

Telis: Du är inboxad! Huuu för långpromenad i kylan, utan tillräckligt med kläder. Jag är en fryslort av stora mått, så jag har strumpbyxor eller tights under jeansen redan när jag ska till jobbet, trots att det inte är några enorma avstånd mellan bilen och kontoret...

Idag skulle jag till AF. Det var något jag hade rejäl ångest inför, eftersom jag visste att jag skulle börja gråta osv. Samtidigt anade jag att det nog vore bra att masa sig dit oavsett tårar, därför att hon jag har där alltid varit väldigt bra att ha att göra med.
PRECIS när jag ska åka och har laddat med motorvärmare, kupevärmare och hela kittet för att säkert komma iväg med min lilla bil, ringer hon....

..va? har jag tagit fel på tiden?
-nej nej, men du, du skulle ju åka till mig nu.
-Ja?
-GÖR inte det!
-?
-Näääe! För FY för det här vädret och livsfarliga väglaget! Jag inser ju att du kommer om jag tvingar dig men herregud, det gäller ju inte livetdet här! Det är väl bättre att du kommer nästa vecka?
-Okej!
Och sedan sa jag att jag ändå ville berätta för henne redan nu hur allt ligger till, eftersom jag laddat som fan för att få fram det. så jag berättade, grät, babblade som fasen och grät lite mer.
Och så sa hon:
-jag tycker VERKLIGEN att du just nu ska lägga energin på att hitta en BRA läkare som FATTAR nå´nting, för du behöver få bry dig om DIG och ladda om och ta hand om din sorg, för det här är inte småsaker. Om de inte sjukskriver dig-vilket de borde-så får du och jag ta saker därifrån. jag är inte ett dugg oroliga för  att jobb och framtid ska ordna sig för dig, men nu får du faktiskt inse att man måste ta en sak i taget och sorgen har sin tid.

Min af-handläggare lyfte kvarnstenar och kedjor av mig idag. Det blev lättare att andas och jag återfick lite tro på att det finns guldklimpar till människor bland alla idioter.

Och så en sak till:

Min son har en bästis här. Han är hur gullig som helst och igår hade jag erbjudit hans mamma att pojken fick sova här, eftersom deras familjelogistik kört ihop sig.
När han kom hit igår eftermiddag sa han:
-När jag fick veta imorse att jag skulle få sova över här, började jag dansa.

när nioåriga pojkar dansar hemma i köket för att de ska få komma och sova här, så känns det lite som att NÅNTING rätt måste jag ju göra, ttrots min labila tillvaro, mitt ostädade hus och allt jag borde men inte gjort.

Så, det var något lite positivt och livsbejakande från PB mitt bland all gråt och trötthet.

PB, hoppas att en god natts sömn väntar på dig nu då! Tänk att lite medmänsklighet kan man klara sig långt på ibland.

Åh vad skönt att de finns goda människor runt dig PB!

Och vilken fin komplimang!

Sängen ropar här nu, alldeles för mycket jobb i veckan.

Åh, PB, vilken fin dag du hade igår, mitt i allt det jobbiga. Blev så varm i kroppen, tänk att det finns lika empatiska människor som du i din närhet, det behövs! Och vad fint med sonens kompis, hoppas ni hade en riktigt mysig kväll! Stor kram! Kramar också till klockarbol, önskar att din tillvaro kunde bli lite ljusare snart. Jag vill också luncha/fika den 15e! Barnen har blivit av med magsjukan, men lillebror verkar ha åkt på förkylning också, hög feber, hosta och snor... Idag verkar han dock äntligen må lite bättre. Puh! Muggles - Grattis till fina resultat och att du har börjat se fram emot det! Det gör jag också, hihihi!

PB: Vad skönt att din AF-handläggare är så bra och medmänsklig!!! (Istället för paragrafryttare...)

Och jag är helt övertygad att du gör det mesta rätt, och det är därför det är så orättvist att livet ändå ger dig så rejäla käftsmällar...

KRAM!