• Tokig

    Kattexperter/uppfödare titta hit! Jag behöver hjälp!!!!

    Hej,


    Vi har precis skaffat katt. Det är en liten hankattunge, blandning mellan perser och skogis. Vi bor på tredjevåningen i en fyrarumslägenhet på 104 kvm.När vädret tillåter kommer han ha tillgång till vår kattsäkrade balkong men annars kommer han att vara en innekatt.


    Vi hämtade han hos uppfödaren när han, enligt henne, var nästan 13 veckor gammal den 6 december, hans syskon hade flyttat veckan innan så han var ensam kvar. Nu har det kommit fram att han föddes den 24 september i år och alltså inte fyller 12 veckor förrän på julafton och alltså endast var 9-10 veckor när vi hämtade honom.


    Från vad vi kan se är han en glad och tuff katt. Han busar och leker där hemma. Han har fått ett stort kattträd så att han ska få utlopp för sin klätterinstinkt. Han äter mycket och går på lådan. Men han gillar också att mysa, högt upp nära ansiktet vill han ligga. Han suttar så mycket han kan och får på våra öronsnibbar.


    Våra frågor gäller dels det faktum att han fick lämna sin mamma för tidigt. Är det något särskilt vi ska tänka på för att han ändå ska bli en trygg och glad katt? Är det något vi kan göra för att minska eventuella "skador" som kan komma pga detta?


    Det andra gäller stimulans och sällskap.


    Jag och min sambo arbetar båda kontorstider och ofta har vi någon aktivitet på kvällen t ex träning. Hur länge kan katten vara ensam? Mår katten dåligt att att vara hemma hela dagarna ensam eller spelar det ingen roll för katten? Om det är så att katter inte mår bra av att vara ensamma så länge, vad kan vi göra för att motverka detta? Räcker det att gå hem på lunchen? Kan vi köpa fler kattträd? Låta TVn vara igång? etc. Hjälper det om vi skaffar en katt till så att de blir två kattungar som växer upp tillsammans? Interagerar katter med varandra eller kommer de ändå bara att sova? Ger de varandra trygghet?


    Vi är väldigt tacksamma för alla råd och svar ni kan ge. Vi vill att vår katt ska må så bra som möjligt.

  • Svar på tråden Kattexperter/uppfödare titta hit! Jag behöver hjälp!!!!
  • Tokig


    Jag måste bara få dela med mig av denna bilden. Tycker den är så fantastisk...


    Jag vill också återigen tacka alla för att ni tog er tid och gav mig råd, det var verkligen jättemycket värt!

  • Sara 120707

    Trevligt att få se några bilder på sötnosarna. De ser väldigt nöjda och belåtna ut =)

  • moonlightgirl
    Tokig skrev 2011-12-28 10:07:36 följande:
    Ja, jag tycker också han resonerar omoget. Och jag har minst sagt blivit besviken eftersom detta inte var något han berättade om innan vi skaffade katt. Men som sagt nu kämpar vi för att hitta den bästa lösningen på situationen.

    Han är i grunden ingen kattmänniska. Har tidigare sagt att han är rädd för katter, tycker de är ondsinta som bara ligger och stirrar på en etc. Men som sagt, jag har alltid varit tydlig med att jag inte kommer skaffa katt om han itne är med på det eftersom det är ett liv som vi måste ta ansvar för gemensamt. Och nu var han alltså redo.

    Anledningen till att han inte vill ha en till är lite samma sak. Han säger att det blir "för mycket katter". En katt kan han ändå ha koll på men med två katter kommer han känna att han inte vet var han har dom. Han känner att två katter skulle vara ett för stort intrång i hans hem.

    Jag har så svårt att förstå det, jag förstår de argumenten mot att skaffa katt överhuvudtaget men om man redan skaffat en katt så är ju intrånget redan gjort. Vi har pratat jättemycket om detta men han kan inte förklara det bättre än så.

    Vi har även varit i kontakt med vetrinärer och SVERAK om ingen kan säga att katten mår dåligt av att vara ensam så han känner ju att han har "rätten" på sin sida.

    Men som sagt... han fick lite andrum att tänka nu över julen och det verkar som han har landat lite. Vi pratade senast igår om vad följerna blir av att inte skaffa en kattkompis. Då måste vi ge den katt vi har mycket mer uppmärksamhet när vi är hemma, vi måste aktivt leka med den minst en halvtimme varje dag och vi måste gå hem till den. Och inte bara nu när den är liten utan hela livet... känns som han fick sig en tankeställare då. Men som sagt... diskussionen fortsätter.

    Vill bara poängtera att min sambo älskar djur. Han har bara en medfödd skepsis mot katter. Hela hans familj är typ rädd för katter, detta fick jag reda på innan jul när vi var på besök. Tydligen hade en elak vildkatt hoppat på deras farmor och sedan dess är alla rädda för katter...
    Men detta att katter bara är ondsinta och ligger och tittar på en o väntar på att hoppa på en. Fattar inte att folk tror och tycker så fortfarande. Katter är inte ondsintare än något annat djur. Tror och tycker snarare att han behöver hjälp med att komma över sin rädsla och det behöver hela hans familj, jag kan förstå att hans farmor tycker att det är obehagligt med katter som blev påhoppad av en vildkatt men att hela familjen blir så otroligt rädda tycker jag inte är sunt.

    Många som är rädda för katter tror också att katter kommer och ska vara vid dem just för att de är rädda men det är inte sant. Katter som kommer in i ett rum och det sitter 10 personer där och 9 av dem lockar på katten medan en inte gör det så går katten oftast fram till den som inte lockar på katten för katten tycker att den personen är artig och den vill katten lära känna.

    Fick lära mig en sak också att har man innekatter så måste katterna få möjlighet att se ut annars blir katten deprimerad. Sen fick jag lära mig förra våren att det är olagligt att lämna katten ensam mer än 24 timmar, jag såg att någon skrev att man kan lämna den ensam i en och en halv dag. Jag vet inte vilket som stämmer men iallafall.

    Jag har två st kattsystrar som jag tog när de var 12 veckor. Det går inte att bevisa att de exakt var 12 veckor då för kattmamman var hittekatt och hittades i en gammal lada med sina 8 st kattungar. Men min ena katt var den minsta i hela kullen så dom gjorde som så att de vägde katterna för att få koll på hur gamla de är ungefär.
    Mina små flickor är nu 11 år gamla och har haft mycke glädje av varandra i alla år. De springer fortfarande omkring och busar med varandra.
  • moonlightgirl
    Tokig skrev 2011-12-30 12:38:42 följande:
    Jag tycker absolut inte att det bara ligger på mig att ta hand om katten. Vi har tagit ett gemensamt beslut. På samma sätt som han kanske inte skaffat katt på eget bevåg så hade ju jag aldrig skaffat katt om han inte var med på det. Det är vårt gemensamma ansvar.

    Men jag har däremot jätteglada nyheter. Efter att få tänka över allt över julhelgen har min sambo ändrat sig. Så vi är på kattjakt. Tyvärr är det inte så många kullar ute just nu. Och jag hoppas ju att vår lillkille ska få sig en kompis så snart som möjligt. Men som sagt, vi letar för fullt. Så förhoppningsvis löser detta sig snart...

    Återigen tack för alla råd!
    Tänkte bara säga det att du fick ett råd förut av någon att köpa kattböcker och läsa, annars kan man låna på biblioteket om man vill. Men jag tycker att du verkar ha bra koll på det här med katter, men du kan ju låna hem och kika lite i dem så kanske din kille läser och lär sig lite mer om katter.

    Vad kul o läsa att han ändrat sig och att ni letar katt. Jätte roligt.  =)
  • moonlightgirl
    camillalm skrev 2011-12-30 13:33:08 följande:
    Om du ger din katt torrfoder, vilket är att rekommendera ( köp på djuraffär ett foder för kattungar som du sen byter ut mot ett foder för innekatt, dyrare men såååå mycket bättre) ska du blötlägga maten i lite vatten innan katten får den för tarmarna på en sån liten katt är inte tillräckligt starka för att bryta ner torr mat. Om han skall vara innekatt så klipp klorna ibland på honom och snälla, ta inte ut honom i koppel! Många som har innekatter tror katten mår bra av det men i själva verket är det tvärtom. Om katten aldrig får nys på världen utanför så saknar katten den heller inte. Men om du tar ut honom så startar du kattens jaktinstinkter och då kommer den börja skrika att den vill ut.

    Hoppas mitt svar varit till någon hjälp och hör gärna av dig om du har fler frågor.
    Njut av eran lilla mysiga kattunge =)
    Måste bara få starta med att säga att jag tycker det är fruktansvärt med folk som kastar ut sina katter både kattungar och vaxna katter för att man helt plötsligt tröttnat. Vilken tur för eran lillankatt att någon hittade denna lilla underbara varelse och räddade den till ett katthem.

    Nu funderar jag (inget påhopp) på det där med att man måste blötlägga kattmaten, det har jag aldrig gjort till mina katter varken när de var små eller nu. De har alltid tillgång till vatten som de ska ha. Men jag hade aldrig hört det där med att blötlägga maten så därför vart jag förvånad. Mina katter får torr foder och får ibland burkmat/blötmat men de är inte så förtjusta i det utan de gillar torrfodret bäst.

    Jag håller inte med om att katterna står och skriker om de har fått vara ute ibland. Med mina katter är det så här att när vi är hemma är de innekatter och lider inte av det. Men när vi är hos min mamma får de gå ut, de har en egen kattlucka där så de kan gå in och ut som de vill och då är de ute ganska mycket. När vi kommer hem igen ligger de och vilar och tar igen sig i två dagar och sen är de som vanligt igen. De springer inte runt och skriker och vill ut. Så är det med mina katter iallafall.  =)
  • moonlightgirl
    Tokig skrev 2012-01-03 15:18:40 följande:


    Vår lillkille just nu... helt omedveten om att hans liv snart kommer förändras :)
    Vilken söööötis. Jag vill också ha.  =) Men ska inte för mina damer är gamla och vi vill inte skaffa fler som det ser ut nu då vi tycker att det inte är rätt förrens vi bor större.  =)
  • moonlightgirl
    Tokig skrev 2012-01-03 20:39:35 följande:


    Nu har vi blivit fyra - och hittintills går det jättebra. Vår första lillkille jämrar sig lite men det låter med som ett kort kurr än som han fräser... låter nästan som om han går och kallar på vår nykomling.


    Är glad att jag har semester så jag kan bekanta oss med vår nykomling och ge vår första all uppmärksamhet han behöver också. Men det är helt underbart att se dom.


    Ååååååååååååå, vad sugen jag blir nu.  =)
  • moonlightgirl

    Jösses vad söta dom är tilsammans era katter. De ser verkligen ut att trivas jätte bra tillsammans. Jag är helt övertygead om att ni tagit rätt beslut. Grattis till eran lilla familj.  =)

  • Dejli
    moonlightgirl skrev 2012-01-04 20:17:45 följande:
    Nu funderar jag (inget påhopp) på det där med att man måste blötlägga kattmaten, det har jag aldrig gjort till mina katter varken när de var små eller nu. De har alltid tillgång till vatten som de ska ha. Men jag hade aldrig hört det där med att blötlägga maten så därför vart jag förvånad. Mina katter får torr foder och får ibland burkmat/blötmat men de är inte så förtjusta i det utan de gillar torrfodret bäst.
    Jag tycker inte camillaalm verkar särskilt kunnig på katter, för hon ger flera råd som är helt åt skogen om man pratar med folk som verkligen kan katt. Torrfoder är definitivt inte att rekommendera om man har möjlighet att ge blötmat (varken för magen, vätskebalansen eller näringsvärdet), och tvärt om så har jag hört att man inte ska blötlägga torrfodret om man ger sådant.
  • Sara 120707

    Det är vanligt att man blöter torrfoder till kattungar när man håller på att vänja in dem vid fast föda man brukar inte behöva göra det efter att man får hem sin kattunge eftersom den då är så gammal att den kan äta torrfodret som det är. Om man får hem en kattunge som är för ung så kan det vara en bra ide att ge blötat torrfoder ett litet tag till men det var inte särskilt aktuellt för tokig här.


    Att blöta torrfoder till vuxna katter kan man göra om de dricker för dåligt.

  • Vi2alltid

    Men ÅÅÅÅH vilka söta! Mtt hjärta smälter!

  • Tokig


    Hur lång tid brukar det ta innan katter lyssnar till sitt namn?

    Det gick väldigt fort och enkelt med vår första men vår lillkille bryr sig inte över huvudtaget.
  • Dejli
    Tokig skrev 2012-01-17 08:44:51 följande:
    Hur lång tid brukar det ta innan katter lyssnar till sitt namn?

    Det gick väldigt fort och enkelt med vår första men vår lillkille bryr sig inte över huvudtaget.
    Vi har en som är 5 och som alltid lyssnat på sitt namn. Sen har vi 8-åringen som har väldigt selektiv hörsel och inte bryr sig om särskilt mkt mer än mat :P Öppnar man kylskåpsdörren eller en konservburk kommer han som skjuten ur en kanon även om han låg och sov på övervåningen, men pratar man med honom när han ligger och tittar ut genom fönstret så låtsas han som att du inte existerar och beter sig som om han vore döv.

    Lyssnar han på andra saker? Och vad är det för sorts namn? Det kan ju vara så att han inte förstått vad han heter helt enkelt. En del namn "fastnar" ju lättare än andra...
  • Tokig

    Nja... när han sitter hos oss och vi pratar med honom så reagerar han inte alls. Men han reagerar på leksaker med bjällra i och så. Och han gillar inte när man öppnar flaskor med kolsyra i, av någon anledning är båda våra katter typ rädda för det där pysande ljudet.

    Vi försöker säga hans namn så mycket som möjligt när vi gosar med honom och när vi leker med honom. Får väl se om det ger sig. Det är ju olika personligheter.

    Vår första är nästan som en hund, han kan vara mitt upp i något men om vi kallar så kommer han direkt.

  • Lilique

    Du får godisträna honom lite. Jag har två katter, Ninja och Samurai. Sammi lyssnar alltid efter sitt namn och kommer tultandes när jag  ropar på henne, men Ninja verkade inte förstå att det var hans namn. Så jag godistränade i någon vecka och nu hinner jag knappt säga hans namn innan han kommer flygandes.

    Håll dig nära lillkillen och säg hans namn många gånger, mjukt och med ett lockande tonfall. Och ge godis (men alternera med att bara gosa lite). Ta paus och gör sedan om samma sak. Pausa igen. Flytta dig längre och längre bort. Till slut är du i ett annat rum och ropar och din lilla prins kan komma galopperandes när du ropar. Funkar ju såklart inte på precis alla, men iallafall på majoriteten.

  • Lilique

    *mitt inlägg klipptes av...

    Det är nämligen så att katter har väldigt lätt för att lära sig saker som gynnar dem själva. Och vad är väl bättre än godis och gos? Förutom kanske en andra middag, eller en tredje. ;)

  • Dejli
    Lilique skrev 2012-01-17 09:31:19 följande:
    *mitt inlägg klipptes av...

    Det är nämligen så att katter har väldigt lätt för att lära sig saker som gynnar dem själva. Och vad är väl bättre än godis och gos? Förutom kanske en andra middag, eller en tredje. ;)
    Fast av våra katter så är äldre extremt matglad och går att muta med vad som helst, och han skriker sig hes om han tror att han ska få något. Det är hans om inte bryr sig om något annat än ljudet av matburkar/-påsar.

    Den andra, som nog är hälften hund, går att göra konster med och kommer kutande genom hela huset när man ropar hennes namn är helt ointresserad av mat. Ger man henne favoritmaten tar hon två bitar max och sparar resten...

    Men har man en matglad kisses så funkar det säkert bättre, men det måste inte ha ett samband :P
  • Lilique
    Dejli skrev 2012-01-17 09:35:56 följande:
    Men har man en matglad kisses så funkar det säkert bättre, men det måste inte ha ett samband :P
    Nej såklart inte! (: Har man en superlekfull kisse så är en stunds lek alltid bättre än mat  såklart. Kanske är kissens svaga punkt att bli kliad på magen istället för en godis. Det vet man ju bäst själv som matte/husse. :)
Svar på tråden Kattexperter/uppfödare titta hit! Jag behöver hjälp!!!!