Man man tjatar om vikt

Du behöver väl ingen alndelning att vänta på att han ska trycka upp skilsmöässopapperna under din näsa? Tryck upp dom - SIGNERADE under hans istället så ska du se att det blir liv i loppelådan.

Stå på dig, du förtjänar riktig kärlek. Riktig kärlek hänger inte på kilon och centimetrar, den är villkorslös.

Usch vad jobbigt!!!
Tycker det är oacceptabelt av din m2b!!
En sak om du verkligen hade varit överviktig.
Men han verkar ju riktigt kropssfixerad! Det är HANS problem
som han får lösa. Inte du! Hans fixering ska inte behöva gå ut över ditt självförtroende (vilket det självklart gör med hans ständiga kommentarer!)

Kan du inte börja kommentera hans lilla snopp!?

Ja jag garabterar att den är pytteliten! Nåt måste han ju kompensera för ;)

Inget illa menat mot någon som har en muskulös kropp eller dyl,... men jag har haft en kille som var väldigt kroppsfixerat m m .. och jag sa till honom när han höll på att hacka på mig så svara jag bara " Ja men jag bytte ivarje fall inte ut min hjärna mot muskler.. för varje kilo muskler du bygger desto mer krymper hjärnan på dig. För kroppen måste ju kompensera på något sätt!"..

kanske inte världens bästa komentar men tyvärr är det många som är utseende fixerade som inte tänker..

jag har turen att ha en m2b som älskar mig precis så som jag är.. han reagerar inte om jag går upp eller ner..
Men jag förstår att du är trött på situationen ts.. och ger dig all styrka i världen att skilja dig ifrån honom för du FÖRTJÄNAR Bättre!!! Du är en tjej som verkligen verkar må bra i dig själv och ska inte behöva ta sk*t ifrån en person som är sååå osäker på sig själv så han måste vara "perfekt" till utseende.. För tyvärr verkar det som om han är så otroligt osäker.

Tänker på dig och hoppas verkligen på att detta skall lösa sig till det bästa för DIG! Är ju jätte lätt för oss att skriva att du ska fixa skillsmässopapper , att du ska tracka honom tillbaka och att vara stark, förstår att det inte är så lätt. Man vill ju inte sjunka ner till hans nivå...Att hålla på o bråka, utmana varandra och komma med hårda ord hjälper nog tyvärr inte och löser nog inte era/HANS problem...Ush...Stackars dig. Man vill ju liksom att allt ska vara bra...Rensaka dig själv! Bara du vet ju svaret. Bara du vet om du kan leva så här. Håller mina tummar för att du kan finna lyckan.

...mister du en så står det dig tusen åter...Kram!

Jenster: Jag tycker att du är otroligt stark som har stått ut så här länge...
Hade det varit jag så hade jag lämnat honom för länge sen. Att hota med skilsmässa är FRUKTANSVÄRT barnsligt, att fly från sina problem istället för att ta tag i dem, för det är tydligt att det är HAN som har problem. Och eftersom han vill fly så kanske han är medveten om dem oxå, iaf på en viss nivå.
Hade min man tryckt ut skilsmässopapper för en sån här sak, som han har startat, så hade jag skrivit på dem. För antagligen tror han att det är det bästa hotet och att du ska ge med dig då. Nä, jag håller med föregående talare om att själv trycka ut papperna och skriva på dem, för det är nog hans rädsla.

Dessutom att du äter mycket beror garanterat på att du tränar så mycket. Att träna 3-4 gånger i veckan är väldigt mycket. Du kan informera honom om att det har man inte tid med när man har barn, hus, heltidsjobb och förhoppningsvis ett socialt liv...
Du skrev att du har tjock benstomme, det kan du omöjligt ha. Jag har inga problem att gå upp 5 kg på kort tid, det beror på gener och inget annat. Dessutom har kroppen vant sig vid vissa vikter, det är därför man kommer till platåer när man bantar. Du är väldigt smal, så som nån skrev tidigare, så kanske din kropp VILL ligga på 65 istället.

Stå på dig. Om någon borde gå i terapi så är det din man och antagligen hans föräldrar som troligtvis har präntat in det här smalhetsidealet i huvet på honom. Min sambo skulle ALDRIG i sitt liv ens tänka tanken på att säga de sakerna till mig, som din man kläckt ur sig. Särskilt inte när han vet hur jag kämpar.
Jag tycker du är stark! Stå på dig! Ursäkta att mitt inlägg blev så långt, hoppas du orkar läsa det Men det är bara för att sånt här gör en mörkrädd. Hoppas det löser sig till det bästa för dig.

Hej jenster, hur går det för dig?

Är det så här du vill leva? Vad händer om 20 år när åldrandet har haft sin naturliga gång? När rynkorna har börjat visa sig och brösten tittar på dina fötter istället för den personen du talar med? Vad händer när du har fött barn och magen är som en stor degklump (för det är den precis efter en förlossning på majoriteten av kvinnor)? När du fäller hår som en katt i maj p g a amningen? När rynkorna på halsen börjar visa sig? När de första gråa håren kommer på huvudet? Vad vill han att du skall göra då? Lyfta dig? Lyfta brösten och peta in silikon? Slänga dig direkt ut i spåret så fort barnet är lagt på ditt bröst?
NÄR ska det ta slut? NÄR är han nöjd?

Det är en sak att han är hård mot sig SJÄLV, det är en enorm skillnad att, mot andras vilja, lägga det på andra. Mina varningsklockor klämtar på högsta volym, han tar inte ens åt sig av tråden utan bortförklarar oss övriga skribenter som kompletta jubelidioter då vi är "under eller överviktiga"!!! Och att han inte diskuterat din vikt utan MÅTT - skulle det vara bättre menar han? Allvarligt talat?

Är det verkligen så här du vill leva?? Tänker du verkligen NÖJA dig med detta? Om det var din dotter - skulle du vilja att hon levde med en sån här man? Om det var en vän till dig - vad för råd skulle du ge henne? Tänk om en vanlig, normal man väntar runt hörnet på dig och du inte ger honom en chans för att du väljer DETTA istället?

Jag har en släkting som bor i Marbella, där ALLT handlar om utseende och pengar, och hon tror, på fullaste allvar att jag är avundsjuk på hennes liv *skakar på huvudet*
Jag har stått brevid och sett hennes oro när hon fortfarande bara var 27, ung, rynkfri och snygg när hennes man talar med en annan snygg, ung tjej. Jag har sett på de senaste bilderna att hon svält och tränat ner sig till "size zero" och defintivt lyft sig - nya bröst fick hon ju av mamma och pappa i 30 års present..... Det börjar nog blir dags att byta ut dem nu och "det var ju tur att hon la in silikonet nu, för att de HADE ju börjat hänga lite efter att ha ammat två barn och hade de hängt mer hade hon behövt lyfta dem också och det behövde hon ju inte nu" (citat från hennes mamma!)
Behöver jag säga att jag inte är ett dugg avundsjuk? Att inga Dior, Prada, Chanel produkter i världen skulle få mig att vilja byta liv med henne? Tänk att allt behöva oroa sig för att man skall bli utbytt mot en yngre, snyggare, rynkfriare modell....

Tänk dig noga för, är detta verkligen det bästa du kan få? Är detta verkligen mannen som du vill skall vara far till dina barn? Jag vet vad mitt svar hade varit....

kram till dig

Kunde inte sagt det bättre själv! :)
Kanonbra inlägg! Precis så är det!
Han är inte värd dig! Du är inte värd honom! För du är
värd ngn som verkligen står vid din sida! Inte ngn som står där över och hackar neråt! Kämpa på och lämna honom så kan han stå o spegla sig själv (eller med ngn annan ytlig person).

Åh TS, din man är exakt som min pappa! Visst kan man välja att bryta osv. men han är ju ändå min far och det vill jag absolut inte.

På samma sätt förstår jag ju om du inte vill skiljas på grund av detta ifall du fortfarande älskar din man och han på andra sätt är bra. De som inte själva måste ta konsekvenserna brukar vara ganska snabba med att kommendera uppbrott här på BT...

Jag tycker det är synd att Juni2009 fick så mycket skit. Hon uttryckte sig klumpigt, o ja, men hennes tanke var ju bara att de skulle prata med varandra. Det är väl ändå ganska självklart? Vad är det för snack om att det är hans problem som han får lösa? Är man gifta så har man problem ihop. Hennes problem är att få honom att förstå att han har problem och se till att han får rätt hjälp.

Sedan är det, som jag ser det, ytterligare ett problem detta med skilsmässohoten. Så där kan han ju inte hålla på! Kanske bottnar båda sakerna i samma problem hos honom men han behöver helt klart hjälp. Om TS inte vill stanna hos honom är det en sak, men det är viktigt att hon pratar med honom i vilket fall om han ska få en chans att kunna ha en normal relation med någon i framtiden och få vara lycklig.

Och slutligen: SJÄLVKLART är hon värd att behandlas bättre än så!

Nu har jag inte läst något nån annan skrivit så vet inte om jag bara upprepar. Men.

Är du 175 cm, och väger 65 kg så är ditt bmi 21. 20-25 är normalvikt.. så du väger ju egentligen för lite även vid 65 kg.. rent Bmi-tänkande.

Förövrigt, ta inte sånt skitsnack, jag är helt övertygad om att din man har fel. Han kan knappast hitta massa fläsk på en kropp med 21 i bmi!

Står du verkligen ut?

För risk att åka på skit. Så vill ja ändå säga att jag är 160 å väger 55. kurvor d har ja. har en bred rumpa, den kan ja inte göra något åt eftersom jag har vad man kallar "hockeyrumpa" jag har breda höfter å därmed kan ja inte göra nått åt rumpan. Trots att rumpan e mitt största komplex.
Oavsett om du har kurvor eller ej så ska du ju inte ta nån skit. Kurvor e vackra! (Jag vet ju inte om du har d nu) Å tycker inte din man om dom så finns det JAG LOVAR dom som gör det!!!!
Men sen så har ni nog lovad att stötta varandra i nöd å lust, man vill ju inte slänga allt i sjön. Det e inte du som har felet utan han. Du säger att han varit träningsnarkoman det e ju en sjukdom, han lever nog fortfarande med dom tankarna. Liksom en anorektiker som fortfarande å för alltid kommer leva me dom hemska tankarna om mat.
Du älskar honom när han inte kommer med spydigheter, du kan ju komma med förslaget att träffa en par-psykolog. Säger han nej e d bara att komma med skillsmässopapprena, då vill han inte ens försöka!

Men jag hoppas du gör vad som är rätt å vi alla här stöttar dej till 100% oavsett va du väljer!!!!