• jenster

    Man man tjatar om vikt

    Min man är väldigt hälsomedveten och kroppsfixerad. Han och jag bråkar väldigt mycket om detta. Jag är en "normal" tjej, 175 cm och pendlar mellan 59-65 kg, tränar ca 3-4 ggr i veckan. Jag äter rätt mycket (faktiskt mest bland alla mina vänner och är inte helt nöjd med det), mestadels nyttigt men tyvärr har jag ett "sug" efter sött. När min man tar upp vikt med mig blir det alltid bråk. Han vill veta hur jag tänker om min kropp, vad min idealvikt är mm. Jag tar detta som att han inte litar på min egen bedömning, känner att jag måste "stå till vars" och indirekt att han faktiskt har panik för min vikt. Jag blir så himla förbannad, men det är svårt att säga för exakt VAD.

    Dessutom har vi ett förflutet med att han uttrycker detta väldigt klumpigt och riktigt elakt, så redan när han börjar ta upp det har jag taggarna utåt.
    Häromdagen kom vi hem från semestern, med mina viktsvängningar och aptit har jag gått upp 5 kg. Då frågar han mig när jag har tänkt mig att börja ta tag i mig o gå ner. Jag blev skitarg. (JAG har min egen plan, men vill inte behöva förklara den för honom, och varför sådan PANIK?! ) Varpå han säger att jag har fläskig mage, min mage står ut, utanför mina bröst etc etc.

    Han säger själv att när han inte kan prata om sådana saker med mig, så när han ändå gör det så pyser det över och han blir elak.
    Själva vikten har inget med hans kärlek till mig att göra säger han, att han älskar mig och tycker jag är väldigt vacker oavsett 5 kg upp eller ner. Men det verkar som han är livrädd för att "jag förslappar mig" och från en dag till en annan blivit jättestor (obs INGET ont om det, men det är HAN som är rädd för det).
    Hur attans löser man detta?? Och varför blir både jag och han så arga?

  • Svar på tråden Man man tjatar om vikt
  • Ankan80

    Oj..trodde först han var på dig för att du vägde för lite.
    Vilken dumsnut.

    Jag väger 76 och är 177. Tränar också 2-3 ggr i veckan.
    Orsaken till din aptit är ju för att du tränar och behöver energin.
    Trivs du med din kropp så skall du inte bry dig om din kille.

  • Hammerman

    jenster skrev 2008-05-29 14:42:21 följande:


    Hammerman1, det är just så jag tar det som, att han tycker jag är kraftigt överviktig. Och därför blir jag så arg.Sweetsun, I know, skitdåligt. Visst han ber om ursäkt efteråt men skadan är liksom redan skedd. Snart kan vi ju inte umgås med vänner längre, eftersom det brukar vara i samband med middagar eller fikor, och har inte större lust att känna mig "kontrollerad" eller "testad" av honom då.
    Känner du att du inte kan umgås med vänner längre är det ett väldigt stort varningstecken. Du borde allvarligt fundera över om du vill vara i det här förhållandet längre, man beter sig verkligen inte som han gör. Det han säger är direkt elakt och han uppvisar dessutom prov på kontrollbeteende när han gör så här, och det kan bli riktigt illa om det får fortgå.
  • SweetSun
    jenster skrev 2008-05-29 14:42:21 följande:
    .Sweetsun, I know, skitdåligt. Visst han ber om ursäkt efteråt men skadan är liksom redan skedd. Snart kan vi ju inte umgås med vänner längre, eftersom det brukar vara i samband med middagar eller fikor, och har inte större lust att känna mig "kontrollerad" eller "testad" av honom då.
    JAg tycker det här låter som ett kontrollbehov som du säger. det handlar nog inte om dig personligen, det är han som har ett problem med att kontrollera sin omgivning.

    Se så tycker inte jag att man får säga vad som hellst till sin älskade ÄVEN om man ber om ursäkt, för då kan man ju säga vad som hellst om en ursäkt ska bota det? Nä usch..

    Du ska nog försöka att få hjälp till din man..
  • Tooticki

    Din man respekterar inte dig och din integritet, han har en sjuklig inställning till mat och träning och en total kroppsfixering. Han behöver hjälp!

  • grabbarna

    oj vad han ska tycka att jag är fläskig då som bara är 161 och ligger mellan 57-59 kg...

    seriöst allstå så skulle jag inte palla att vara tillsammans med någon som sa sådana saker jag skulle aldrig acceptera det, en spark i arslet är vad han verkar behöva

  • FruRålin080808

    Om din man inte kan respektera dig och älska dig för den du är är han inte värd din kärlek. Förstår han inte hur mycket det kan såra dig att han kommer med elaka kommentarer? Vad är det som ligger bakom hans beteende? Om min sambo hade sagt så till mig när jag gick upp 20 kg pga mediciner hade jag nog slängt ut honom. I ett förhållande ska man respektera, stötta och älska varandra...Om han säger att det inte handlar om vikten VAD handlar det om då? Handlar det om att han vill kontrollera dig? Tycker inte att du ska acceptera att han behandlar dig så här! Prata med honom om hur du känner...Säg att du ber honom om stöd och råd m din vikt och kost när DU vill ha det...Lycka till! Kram

  • tolonta

    Med din längd och 59 kg så har då ett BMI på knappt 19,3 - det är inte mycket. Jag är smal (smalare än normal-smal enligt mina vänner) och ligger på BMI 20. (Min mor blir hysterisk och vill typ tvångsmata mig med grädde om jag går under BMI 20).

    Å andra sidan är jag också träningsnarkoman, och när man tränar mycket själv så är det lätt att fastna i det tänkandet och den kroppsfixeringen.... Jag försvarar inte din kille, för jag tycker verkligen att din vikt låter helt normal och att det absolut räcker att du tränar 3-4 gånger i veckan! (min sambo tränar i bästa fall 3-4 gånger om året, vilket är litet synd när jag tränar 4-5 gånger i veckan...)

    Jag förstår att du blir arg. Men jag tror att du behöver ta en diskussion med honom, och att du ska fundera över varför du inte vill berätta om dina mål för honom. Även om min sambo inte tränar själv så stöttar han mig, och om jag vill fuska från träningen så påminner han mig vänligt att det inte gynnar mitt mål... Inget kritiserande, jag får gärna skippa träningen för hans del men han vet att jag mår bättre med mig själv om jag inte fuskar...

    Kanske ni kan hitta en kompromiss. Du berättar om din målvikt, och så länge du inte avviker mer än kanske +/- 3 kg från den så får inte han kommentera. Men blir det mer än så kanske du inte har något emot att få litet extra push-hjälp... Se till att du även vet hans mål, och att du då tycker de är rimliga. Så kan ni hjälpas åt. Men han måste verkligen förstå att han inte kan kommentera vad du äter, vad du väger m.m. Herregud, man kan ju svänga 2 kg bara när man har mens...

  • Juni2009

    TS.
    Jag kan tänka mig vad din man menar med viktsvängning.
    Att pendela 6 kg är ganska mycket.
    Det syns mycket på dig, det kan jag tänka mig.

    Du berättade att du gick 5kg efter semester? stämmer det?
    Det är mycket, även om man är på semster ska man ju njuta av miljön o landets mat osv men att gå 5kg upp???
    Jag kan tänka mig att din man reagerar på det.

    Jag är 162 o väger 63-65 kg nu efter 2 graviditer.
    Så några kg upp eller ner syns mycket på mig.

    Min sambo är som din man (dsv är rädd att jag ska bli stor pga hans mamma ÄR stor efter 2 graviditer) men jag gör inte stor sak av det.

    Jag förstår honom fullständigt!
    Jag vill inte blir som hon heller.

    Så min tips: gör inte stor sak av det.
    LYSSNA istället på honom så han kan förklara på bättre sätt på varför han reagerar det.
    Så du kanske förstår vad han menar om han är klumpig av sig att försöka förklara vad han menar?

  • 20080301

    Jag hade blivit rasande...
    Jag anser att han borde älska dig för din skull som du ser ut oavsett hur du ser ut.

  • Tooticki
    Kärlek08 skrev 2008-05-29 14:40:14 följande:
    ursäkta men du är ju nästintill underviktig iaf när du ligger ner mot 59 kg! Jag är både kostrådgivare och hälsopedagog och jag skulle aldrig råda dig att gå ner i vikt. det låter som om han har problem. om han nu tycker att du är vacker som du är behöver han väl inte tjafsa om "när du ska ta tagi dej". du tränar ju 3-4 ggr i veckan. Det är ju precis som man ska...
    Fast jag tycker att man ska vara lika restriktiv med att kalla någon underviktig som man är med att kalla någon överviktig. Jag är 181 cm och väger 60 kg. En vikt jag haft de senaste åren. Jag har ett sunt förhållande till mat (älskar mat, att laga, äta, hemma, med vänner, på restaurang etc) och rör på mig lagom mycket (långpromenader i skogen med hunden och cykel fram och tillbaka till jobbet). Jag har hela mitt liv fått frågan om jag har anorexia!?!?! Det är lika tärande att höra som för en kraftig person, bara det att det inte är lika tabubelagt i vårt samhälle där alla vill vara smala.
Svar på tråden Man man tjatar om vikt