Hjälp! Äktenskapsförord och testamente LÅNGT

Nuärdetdags
Oj oj oj, jag är väldigt nyfiken av mig!!!!!!

Det kanske inte längre ar nagon som skriver i den här traden, jag provar..Det är verkligen inte lätt detta med ekonomin i ett äktenskap. Det Silvera beskriver ar kanske lite extremt men jag kanner anda igen mig lite.Min pojkvan vill skriva aktenskapsförord pa att allt som ar hans och allt han tjanar ar hans och mitt ar mitt, under aktenskapet och efter ev.skiljsmässa.Han har fatt pengar av sina foräldrar och har ett litet foretag som han startade med de pengarna . Jag har studieskulder och ett deltidjobb pa hans foretag.Varan deal är att han betalar alla räkningar, hyra, mat, ja , allt utom mina personliga grejer som kläder, smink, resor, fika etc.Och detta gar min lön till. Jag sköter allt hushallsarbete.Men den lilla lön jag tjänar (vi bor utomlands, jag tjänar sa lite sa att ni skulel tro att det var ett skämt om jag skrev det)har jag inte tillräckligt för att spara ocksa, vilket jag ju borde göra eftersom jag inte skulle ha rätt till nagot alls vid skiljsmässa. Han menar att han inte vill dela pa alla pengar for att företaget öppnats med han föräldrars gavopengar och saledes är inkomsterna därifran ocksa fran dem...Och att han inte vill vara med och betala min studieskuld. Vad tycker ni, later det helt tokigt, borde jag kräva rätt till hälften av det han tjänar pa företaget? Eller är det ok som det är kanske? Jag kan nog lyckas spara litelite varje manad ända, och han betalar ju trots allt nästan för allt. Dessutom är han väldigt generös mot mig i alla situationer, pa brollopsresa ak vi tex till andra sidan jordklotet.Jag skulle ju helst vilja dela pa allt, mest av känslomässiga själ, jag vill att vi ska vara solidariska i allt. Men man kanske inte kan fa allt, i övrigt har vi det mycket bra, detta är det enda som oroar.
Jag hör gärna asikter om min situation.Dock är jag inte intresserad av att veta om nagon tycker jag är naiv eller blast, sa om nagon hade tänkt skriva den typen av saker som Silvera fick läsa, sa bara lat bli tack...

hilda27,

Jag tycker inte din man är lika extrem som Silveras blivande. Det jag tycker är väldigt viktigt för din del eftersom ni bor utomlands och du därmed inte får in någon pansion är att din man även bekostar ett pansionssparande för dig. Det är ju ändå pga av honom ni befinner er utomlands och det är på hans företag du jobbar. Ni borde upprätta ett pansionssparande till dig om ni inte redan har det.

Hur bor ni utomlands, hyr eller äger bostad?

Hälften av hans inkomster är väl kanske att ta it. Men en uppgörelse som ger dig en trygghet även utanför hans generositet och som ger dig möjligheter att fortsätta klara dig och veta hur om ni skulle skiljas eller han skulle gå bort tycker jag du borde se till att ni har.

Jag ger dig samma råd som TS fått - se över er uppgörelse med hjälp av advokater som representerar er båda - inte bara en som anlitas av honom/hans företag/hans familj och som har sin lojalitet endast i hans intressen.

Och en pensionsförsäkring bör du absolut ha! Särskilt om du jobbar deltid och utomlands!

Argumentet med att startpengarna kommer från hans föräldrar osv. tycker jag låter lite märkligt, nu är det ju ändå hans och han får väl in pengar genom sitt egna företag (vart nu än startkapitalet kom från)...
Det är ju bra att han tjänar mer och därför tar alla utgifter (helt annat fall än Silveras) och även är generös annars men det ger ju inte dig någon säkerhet alls.

"Kräva hälften av vad han tjänar" är kanske att ta i men kanske han kan höja din lön (om du säger att den är pytteliten) eller ge dig mer arbete än ett deltidsjobb?

Själv tycker jag att gifter man sig är man "ett", man hjälper och stöttar varandra, även finansiellt och vad det gäller säkerheter.
Vårt äktenskapsförord kommer bara att handla om evtl. arv, det behåller var och en, resten delas resp. står till bådas förfogande.

Hilda27>>

Precis som till Silvera så blir mitt råd (lite mera kortfattat) att om han vill hålla alla sina pengar och förmögenhet för sig själv, så måste du ha en likvärdig möjlighet att tjäna pengar, så att du kan se om dig själv!

Detär ju inte äkteskapsförordet i sig som är hemskt, utan att ni båda får ett taskigt äfo PLUS att ni fråntagits möjligheten att försörja er själva.

Om du jobbar på hans företag så kräv heltidstjänst med vettig lön, och börja pensionsspara. DÅ kan jag tycka att det är ok med ert äfo.

Det borde räcka att företaget är hans enskilda egendom medan lönen han får från det är eran gemensamma egendom.

Jag blir faktiskt förvånad, vill inte era män att ni ska ha d bra? Ha ett bra liv o trygghet? Om ni ska åka på en resa, hur gör ni då? Om han vill åka på lyxresa o du har bara råd med sista minuten till grekland? Hur gör ni då? Åker han på sin resa o du på din? Min blivande tjänar lika mycket på en dag som jag tjänar på ett helt år. Han betalar allt, för att han vill d! Vet inte vad jag gör av mina egna pengar egentligen, blir nog mest så att jag köper presenter till honom, för att jag tycker att d e kul att skäma bort han, så egentligen delar vi på alla våra pengar, sen att mina räcker inte lika lång, d e en annan historia. Jag har frågat honom om han vill skriva äktenskapsförord, men hans svar var "Nej, vadå har du tänkt skilja dig eller"? Jag har arv som jag inte vill dela med mig o det har han oxå, men d e inte för att vi e snåla utan av känslomässiga värden i arvet. Jag skulle aldrig vilja ta hans sommarstuga som han har ärvt av sina föräldrar, de har haft stugan i flera generationer,massa barndomsminnen därifrån, så det skulle jag aldrig vilja ta ifrån han det o han säger samma sak om mina grejer. När vi gifter oss kommer jag bara att joba deltid, för att hålla mig sysselsat och kunna ha den tiden jag vill ha med våra framtida barn. Hur vi sköter ekonomin då vet jag inte, har inte ens tänkt på det, antar att vi fortsätter som vanligt. Men om vi skiljer oss vill jag inte ha hälften av hans pengar, utan en viss summa så jag kan påbörja mitt eget liv, med boende, mobler allt man behöver tills man får ordning på jobb o sånt o så självklart underhåll för barnen o att de ska ha samma standard som de hade under äktenskapet. Vi kommer förmodligen att ha barn i privatskola o de ska inte behöva ryckas bort från allt de känner för att vi inte kan leva ihop. Men helften av hans pengar skulle jag aldrig vilja ha,känner inte att jag har nogon behov av de.

Maria_F - i ert fall tycker jag det låter som att ni borde ha ett äktenskapsförord, först och främst för att reglera de där arven med känslomässiga värden i. Hör också med en advokat hur ni bäst gör för att garantera dig det engångsbelopp du talar om och barnens skolkostnader, om olyckan skulle vara framme.

Tack för era tips och funderingar kring min situation! Kanske aer detta med pensionssparande ingen dum ide, det skulle ju verkligen kaennas tryggare att veta att om vi skulle skiljas sa skulle det finnas en saekerhet for mig. Visserligen aer företaget litet och gör inte speciellt mycket pengar, min blivande man far ut ungefaer vad en sjuksköterska tjaenar i Sverige, per manad. Nu aer allt lite billigare haer och vi lever vaeldigt sparsamt, sa vi klarar oss. Men summan vi skulle kunna laegga undan till pensionspengar till mig skulle inte kunna vara saerskilt stor, och om jag tog med mig den till Sverige (jag skulle formodligen flytta hem vid ev. skiljsmaessa)skulle den inte vara vaert mycket. Men baettre med nagot aen ingenting!Jag ska föresla detta. Nu aer det ocksa sa haer att min blivande man inte pratar speciellt mycket om detta med äktenskapsförordet, han glömmer av det och jag vet inte om det blir av att vi skriver det i slutaendan. Vi gifter oss om 8 veckor...
Nu aer det dags- jag haller med dig om att det aer ett lite konstigt resonemang detta med att allt aer gavor fran hans foraeldrar, dte aer ju hans (och nu vart) arbete som gor att foretaget fungerar, aeven om deras pengar öppnade det.
Maria F- hur sköter ni ekonomin?Bestaemmer ni tillsammans over pengarna, fattar ni alla beslut om vad som ska köpas och göras för pengarna tillsammans, har ni hans pengar pa ett gemensamt konto som ni bada kontrollerar?
En annan sak; far man inte automatiskt en minimi pension i sverige? Jag har arbetat nagra ar i sverige.
Tillsist, vi gifter oss i sverige men registerar sedan aektenskapet i landet daer vi bor, vilket lands lag skulle gaella vid skiljsmaessa, nagon som vet?

kanske ska saega att min pojkvaen inte aer svensk

Om ni bosätter er där där ni bor nu och bor kvar där ett antal år så gäller det landets lag. Även om ni gifter er i Sverige. För att svensk lag ska gälla måste ni antingen sen bo ett antal år i Sverige - man "väljer" s a s vilken lag som ska gälla efter hur man bor. Man kan också skriva in det i ett äktenskapsförord eller i ett separat avtal - om man absolut vill att t ex svenska lag ska gälla.

Ett förord kan faktiskt gagna dig också - beroende på hur det är formulerat såklart. Det är i sig ingen dum ide att ha ett - bara det ger båda parter skydd och om båda har möjlighet att tjäna egna pengar.

Usch!

Min man har ett toppjobb och tjänar massor av pengar. Under en tid (nästan 1 år) när jag inte arbetat har jag givetvis använt pengarna från vårat gemensamma konto. Det har känts lite märkligt att leva på någon annan men det har hela tiden varit HAN som har uppmuntrat mig att göra saker köpa fina saker och resa för pengarna. Passa på att njut när du är ledig och unna dig saker tycker han. Det är också HAN som föreslagit att jag inte bara ska använda vårt gemensamma kort hela tiden utan föra över pengar till mitt eget konto istället. För att HAN är mån om att jag ska ha lite privatliv. Annars syns det ju på vårt kontoutdrag som han får precis var jag har ätit lunch eller var jag har handlat kläder. Inte för att det spelar någon roll men en omtänksam människa tänker på att det kanske känns lite genant för mig när jag använder hans pengar till "flärd" och vill vara mån om att det ska kännas ok för mig.

Eftersom han är sån mot mig är jag sån tillbaka. GENERÖS är en egenskap som jag värderar högt. Har inget med pengar att göra egentligen, det är hur man vill behandla dom man älskar. Laga middag när den andra är trött och vill ligga på soffan eller unna sin partner en god lunch i solen när man själv sliter på jobbet. Nyckeln är att NJUTA av att se att den andra har det bra.

hilda27, det är en dum ide om man inte pansionssparar. ÄN så länge får man en minimipansion i sverige men det är inte mycket pengar. Det är ju inte kul att vara både gamal, fattig och kanske sjuk. Jag tycker absolut att du ska ha en pansionsfond om du inte jobbar själv och tjänar ihop till egen pansion. Pansionssystemet i sverige har dessutom genomgått en hel del förändringar och kommer troligtvis att fortsätta göra det. Jag tror att man i framtiden kommer vara tvungen att gå över till mer och mer egen pansionsbesparingar och att man inte kommer att kunna förlita sig på att staten ska ta hand om en.