• silvera

    Hjälp! Äktenskapsförord och testamente LÅNGT

    Jag vet att det har diskuterats x antal gånger här, men jag blir inte klokare av det, just i mitt fall.

    Vi ska ha äktenskapsförord. Så långt allt väl.
    Men saken är den att han tjänar ca 10 gånger mer än mig i månaden. Och troligen kommer att han att tjäna så bra i åtminstone 10 år till. (kontraktsjobb utomlands)Men han betalar inte 10 gånger mer på våra gemensamma utgifter. Han kan alltså spara en massa, medans jag precis får det att gå runt, även om jag får en slant av honom till våra räkningar.

    Han vill gärna att jag är "hemma fru", efter vårt bröllop i december, och att jag inte ska behöva jobba, (om vi bor utomlands)och att han då ger mig lite fickpengar, och matpengar. Alltså betald städhjälp, typ...
    (vilka bråk vi kommer at ha om pengar...)

    Han har alltid varit SPARSAM. Han har säkert minst 1 miljon, om man räknar aktier mm. Men han vill aldrig riktigt berätta om sina pengar. Pengar i hans familj talar man tyst om. Det är verkligen hysch hysch, och det ses som något pinsamt. Låna pengar till villa och bil, det gör man INTE i hans familj. Det betalar man kontant, även om man får spara i 20 år...

    Nu vill han ha äktenskapsförord. Självklart ska han få det. Men så vill han veta hur mycket skulder jag har. (jag har skulder, skulder och skulder, känns det som.) Eftersom han skriver testamente. Och att han då betalar mitt studielån, så att jag kommer ner på noll, om han dör. Vart resten av pengarna ska gå, ja, det vill han inte berätta. Om vi får barn, så måste de ju få sin del. Men ska jag inte få något mera, om jag nu skulle överleva honom? Jag kommer ju inte att kunna bo kvar i vår (läs hans blivande bostad, om typ 10 år) bostad, om han inte testamenterar den till mig... Eller?

    Jag tror att jag har missförstått äktenskapsförord. Jag trodde att det bara gällde vid en skilsmässa. Och att jag ärver honom vid ev.dödsfall, rakt av.
    Nu säger han att jag ärver pengar till mina studieskulder eftersom han testamenterar det till mig, inget mer, om han går bort före mig.

    Nu pratade jag precis med honom, och han säger att jag inte kommer att gå lottlös, blabla om han dör, men att han måste skriva ett testamente, för juristen som han har talat med, säger det.

    Jag har ju då lust att testamentera bort allt jag äger, (äger halva vår lägenhet, har en del antika möbler och smycken bla)bara för att han inte ska få något när jag dör.
    Likaså har jag ju lust att ändra på mina pensionspapper, mm, där jag har angett honom som efterlevande ifall jag dör. Han har inte ändrat sina pensionspapper till min fördel, eftersom han ju får lägre utbetalningar, om han skulle ha efterlevandeskydd... Men jag som kvinna får ju ändå pytteliten pension, och nu känns det ju som om jag gör mig själv en otjänst, iom att jag inte tar ut en högre summa själv, istället för att ha efterlevande skydd. (har man efterlevande skydd på sina pengar, så betalas det ut en lägre summa till mig)

    Jag har lust att lägga till ett par rader i äktenskapsförordet. (Kan jag göra det?)Tex ifall HAN vill skilja sig, så vill jag ha en ersättning/underhåll, på säg 5000 SEK, i dagens penningvärde, i sex månader, eller ett år, så att jag har råd att ordna ett boende, och möbler mm. Kan man göra så? Jag måste ju ha någon chans att klara mig vid en skilsmässa. Framför allt om jag ska lämna mitt jobb här i Sverige, för att åka med honom utomlands, och vara hemmafru. Hur mycket pengar kan jag spara då? Noll. för har jag ingen inkomst, finns det inga pengar att spara. "Fickpengarna" jag kommer att få, kommer ju att gå till mina skulder som jag har, CSN, kreditkort och skuld till min pappa, som har lånat pengar åt mig, så att jag kunde köpa halva lägenheten. Andra halvan av lägenheten köpte ju min M2B kontant.
    Så då kommer han ju på sätt och vis att betala på mina skulder, i alla fall om vi bor utomlands, och jag inte har ett jobb...

    Är verkligen ett äktenskaps förord så här ensidigt? Han vinner allt på det, medans jag knappt får något? Jag får ju knappt behålla mina egna möbler, eftersom han har rätt till hälften...

    För några år sedan så hörde jag något program, på radion, där de pratade med någon advokat eller jurist, om sådana här saker. Advokaten eller juristen, sade att den som har pengarna tjänar på att skriva ett, och den som inget har, bör inte skriva på äktenskapaförordet...

    Hur ska jag göra?

    Å hur ska jag få honom att betala procentuellt på våra gemensamma utgifter? Det borde vara det mest rättvisa, eftersom vi båda då får någorlunda jämn disponibel inkomst.
    Som det är nu, går jag knappt runt, och kan aldrig spara till något, för det kommer alltid en räkning till, som ska betalas. Jag får ett "bidrag" av honom varje månad, som är 4000:- men våra utgifter är ibland större än 8000 totalt... Det är därför jag vill att han ska betala procentuellt på sin lön.

    Vad rörigt detta blev...
    Snälla hjälp mig med goda råd!

  • Svar på tråden Hjälp! Äktenskapsförord och testamente LÅNGT
  • Lagom

    Ja, att bli försörjd vid skilsmässa verkar lite konstigt men om hon är hemmafru så kan jag tycka att han betalar in "pensionspengar" som hon får även om det blir skilsmässa. Sedan är det klart att det blir underhåll om det kommer barn med i bilden.

    För jag skulle aldrig "gifta mig till pengar" men det är kanske det hennes blivande man är rädd för. Det verkar vara en hel del att diskutera i deras fall!

  • Petite73

    Kan tycka att det kan vara rimligt att det man går in med i äktenskapet är enskild egendom, samt att arv och gåva är enskild egendom. Däremot känns det naturligt att det man tjänar under äktenskapet är gemensam egendom. Så har vi kommit överens med min man. Han har visserligen studielån som är svåra att hantera i äktenskapsförordet, men eftersom det rör sig om begränsade summor så är det en risk jag är villig att ta.
    Vi har fortfarande egna konton och "egna pengar" till nöjen m.m., men hushållsutgifterna delar vi på. Jag som tjänar mer betalar in en större andel till hushållskontot.
    Ska du vara hemmafru för att det är bekvämt för honom, så borde ni ha ett avtal om att han ge dig en summa som motsvarar det du skulle ha tjänat om du jobbat + pengar till pension, eventuell extra sjukförsäkring etc.
    Om ni har ett äktenskapsförord där gåvor är enskild egendom, så är ju även gåvor från honom enskild egendom.

  • bröllopsängeln

    om du ska vara hemam fru ska ju du ändå få inbetalat pensionssparande av hans pengar. Gör inte misstaget och serva honom och sen stå där bitter och fattig om 40år.

    Det han skriver behöver ju inte vara hemligt, så fråga varför han inte vill berätta. har han barn du inte vet om elelr vad vill han dölja???

    Eller är han rädd att du tar livet av honom om du vet hur mycket du får ärva??

    Bäst tycker jag nog det är om du jobbar några år själv och drar in pengar som du lägger undan och har i reserv om något händer..men alla gör som de vill:)

  • BlackRoses

    Tjänar mannen/kvinnan mycket mer än den andre så ska man väl naturligtvis göra så att bägge har lika mycket att röra sig med.

    Man lever i ett förhållande där man är lika mycket värd.
    Att skriva äktenskapsförord är en bra idé, man säkrar sina tillgånggar vid ex. kommande arv etc.

    Att han ber dig vara hemmafru är din ensak att acceptera eller inte, men då skall du ha skrivet på papper Att du skall ha en summa varje månad att röra dig med.
    Samt att du vill ha pensionspar varje månad, annars förlorar du grymt på det.
    Du står utanför arbetsmarknaden och chans till pensionsspar där.
    Ska du bli hemmafru är det mycket viktigt att du har din del säkrad vid ev. dödsfall samt skilsmässa.

    Om ni vill leva ihop resten av livet, varför myglar han ?.. Svart på vitt ang. ekonomin och testament. mm.
    Anlita en egen advokat som Inte har med din man att göra.

    Älskar du din kommande man, så kan ingen få dig att ändra på det.
    MEN, få ett riktigt äktenskapsförord som han, hans advokat, du och en egen advokat tillsammans skrivit ihop.

    kram

  •  Miss Cee

    Men det här handlar ju inte om en familj där mannen och kvinnan ska jobba och ha varsin inkomst!!! Han vill ju att hon ska vara hemmafru, dvs ta bort hela hennes inkomst. Med er logik så skulle hon då alltså inte få ha en enda räkning!!

    Givetvis ska man inte förvänta sig att bli försörjd, men här är det HANS vilja att hon är hemma och då får han givetvis betala henn och bekosta hennes räkningar.

    För övrigt, att undanhålla allt han tjänar under äktenskapet kommer att innebära att medan hon inte tillåts tjänar ett öre (utan tar hand om hus och barn) så kan han tjäna massor och tex köpa möbler till hemmet, möbler som då uteslutande är hans när de skiljer sig! Om 10 år kanske hon står där, han har köpt nya möbler undan för undan, hennes är kastade för att de var lite sämre och hon fick ju inte ha räkningar så hon kunde ju inte förvara dem i något magasin heller... När han går har hon inte ens en pinnstol!!!

    (I den här familjen "försörjer" vi varandra efter bästa förmåga. Ena dagen är han arbetslös och jag tjänar pengar, nästa kan det vara tvärtom. Så länge ingen av oss sätter sig på rumpan och bara är lat så är det väl självklart att man drar in pengar til familjen efter nästa förmåga och sedan delar på resten, tycker jag.. Jag förväntar mig inte att han ska försörja mig, det gör jag gärna själv. Men hade min sambo tyckt att jag skulle ge upp mitt yrkesliv och bli hemmafru så får han fan betala för det!)

  • anne på grönkulla

    Nu vore det ju intressant om TS återkom här men jag förstår att hon behöver fudnera också.

    Iallafall, jag vill också understryka att det inte tycks handla om att vilja bli försörjd, utan om en realtion där han vare sig tycks anse att hon bör ha en inkomst själv (för att istället kunna gå hemma och plocka efter honom) eller tycks unna henne något av den höga inkomst han tänker dra in under tiden. Iallafall mitt äktenskap bygger på principen att vi både dra in pengar och lägger ner tid och bägge är lika värda. Om den ena av oss bara gjorde det ena eller det andra (som i detta fall, han tjänar pengar och hon lägger ner tid) då skulle det också vara lika mycket värt - men han tycks ju vilja att hon vare sig sak tjäna pengar eller vara värd något för tiden... och det reagerar jag emot.

    Sen kan jag bara åter uppmana TS att använda den makt hon har att säga nej och ta in en till juridisk expert som ser efter också hennes intressen!

  • Mycket långt kvar

    Silvera: jag såg att du gifter dig ganska snart. Det bästa kanske är att skjuta upp bröllopet ett halvår eller så, tills ni rett ut detta ordentligt. Det går säkert att ordna bara du också har ett juridiskt ombud som ser till att båda får fördelar av äktenskapsförordet, men det känns lite tveksamt att det- och kanske även andra saker kring ert gemensamma liv- blir uppordnat på två månader.

    LYCKA TILL! Vilken jobbig sits du hamnat i, men vad SKÖNT att du är en tjej med skinn på näsan som tar tag i problemet och inte bara ler och går med på vad som helst.

  • marie 06

    Silvera, hur har det gått. Löste det sig?

  • jag ska bli en fru...läängtar-nu gift

    Silvera:Det verkar vara den mest snålaste
    gubbe jag någonsin hört talas om;)Förlåt men vad ska DU ha HONOM till;)*undrar seriöst*.I ett äktensakp HJÄLPER man varandra INTE Stjälper!!

    Är han verkligen han med stort H??
    Undrar bara,TA INTE ILLA UPP.
    Min tanke är god;)

  • silvera

    Hej tjejer...
    Ja, det har varit en omtumlande tid, och nu är det mindre än sex veckor kvar...
    Han kommer hem till Sverige i helgen och vi kommer då att skriva ett äktenskapsförord. Ett där hans är hans och mitt är mitt...

    Men jag ville ha in att jag vill ha ett prisbasbelopp, ifall HAN vill skilja sig. (Tänk om vi bor utomlands då, och jag inte ens kan ta mig hem till Sverige, helt enkelt för att jag inte har några pengar... och där sitter han, ev. med en ny kvinna... )
    Men det går inte att lägga till det i ett äktenskapsförord, utan det är något som vi ska skriva på ett eget papper, mellan oss två.

    Hans försäkringar och pension mm. ska han ordna så att det är efterlevandeskydd på, så det känns bra. Det har jag redan ordnat för flera år sedan...men han är lite långsam i starten...

    Som läget är nu, kommer jag att vara tjänstledig från mitt jobb, från 1 januari, och kommer att börja läsa på distans på universitet, och även ev. söka en kurs på Komvux. Jag har då möjlighet att åka och hälsa på honom, när tillfälle ges. Han kommer(hoppas jag...man vet aldrig när dt gäller honom.. ) att se till att jag får en högre summa, än de vanliga 4000 som han sätter in till hyra och räkningar mm, så att jag slipper CSN.

    Jag kommer alltså inte att flytta utomlands nu, utan möjligen senare. Hans kontrakt på hans jobb, går ut 31 december, men troligtvis får han inte förlängt kontrakt, just på detta jobb, utan han kommer nog att få ett nytt kontrakt, på ett annat företag.

    Eftersom det verkar som om kontraktsjobben ligger på runt sex månader, känns det lite jobbigt att flytta utomlands för så kort tid. I hans bransch (IT) har de ingen uppsägningstid, och om de har det är det typ 1 vecka... Så även det är ju osäkert.

    Sedan har vi ju 7 katter också... varav 4 har fått rabiesvaccin, ifall vi ska flytta. (de andra tre bor hos svärmor)Men då måste ju även lägenheten där han bor, fungera att ha katterna i.

    Så då känns det bäst än så länge, (innan det blir bebisar) att jag bor i Sverige, och studerar, och han jobbar utomlands, så ses vi då och då... Fördelen med det, är ju att man blir nykär ett par gånger i månaden..., och att han tjänar väldigt bra med pengar!
    Men nackdelarna med att vara i från varandra är många...

    Men jag hoppas ju att han stöttar mig ekonomiskt, om jag ska studera nu. Vi har talat om att han ska ge mig mer pengar, men ibland säger han ja till det, och ibland nej... Han är ganska velig, och väldigt ekonomisk....

    Hur som helst, jag har läst igenom alla inlägg ett par gånger, och tänkt över det här noga.
    Jag älskar honom, och vill dela mitt liv med honom. Jag är en obotlig romantiker, som faktiskt tror att vi kommer att vara gifta med varandra tills livet tar slut. Vi passar så bra i hop.

    Men samtidigt, om man ser statistiken, så är det många som skiljer sig, så det är ju därför vi ska ha äktenskapsförordet. Men jag hoppas verkligen inte att det kommer att behövas...
    Och jag hoppas att han inser att det kostar att leva...

    Jag har lugnat ner mig när det gäller upprördheten över äktenskapsförordet.
    För trots allt är han ju skyldig att sörja för mig, under vårt äktenskap, och det känns ju bra.
    Så det där att det han tjänar är hans egendom, det stämmer alltså inte riktigt i ett äktenskap, oavsett om man har äktenskapsförord, om jag har förstått saken rätt.
    Utan som makar, ska man leva på en likvärdig nivå, inom äktenskapet.

    Eller?

Svar på tråden Hjälp! Äktenskapsförord och testamente LÅNGT