Hjälp! Äktenskapsförord och testamente LÅNGT

Har bara skummat tråden, men du ska definitivt inte skriva på ett förord som hans jurist har skrivit och som bara tillvaratar hans intressen. Även om du vill vara hemma så beskriver du alla ingredienser i en klassisk kvinnofälla och det vet du själv, det skriver du ju om, vilka nackdelar det har för dig.

Men jag tror att enda nyckeln är att ni måste prata. Du måste förstår hur han tänker och han måste förstå hur du resonerar och vad dina intressen är. Skaffa en egen jurist!

Att vara hemma är fö inte bara att "plocka" utan ger du upp karriär och annat för honom så bör du kompenseras för det, i levnadsstandard, pensionsförsäkring, etc etc etc.

Jag tror att du är på alldeles rätt väg att komma på den rätta lösningen för dig och ditt välbefinnande! Utbrändhet ska man inte leka med och det kan ta ett tag innan man är på banan igen. Men sån här negativ energi gör ju ingenting bättre heller. Sköt om dig och lycka till! Kram!

NU har det gått ett par dagar och jag har åkt ner till Haag, för att träffa min M2B som jobbar här för tillfället.

Jag har läst igenom förslagen som han har på äktenskapsord, och där det står att allt han tjänar, allt han kommer att ärva, all avkastning, alla saker han köper inom äktenskapet mm kommer att vara hans. Så då frågade jag hur blir det då med gåvor, kommer han vid en skilsmässa säga att det tex är hans halsband, eftersom han har köpt det? Eller måste vi då göra ett tillägg i efterhand, där det står att gåvan är min enskilda egendom? Men han sade att "det ordnar sig" , och att allt ordnar sig om vi skulle skiljas... och att han givetvis skulle hjälpa mig då lite ekonomiskt. Yeah, right. I sådant fall vill jag ha det svart på vitt, alltså skrivet i äktenskapsförordet.

Jag tog upp att jag ville ha en summa på mitt pensionskonto, om jag skulle bo utomlands med honom, men det ville han inte betala, för det var onödigt... Som jag känner nu, så vill jag verkligen inte bo utomlands med honom. Det kommer att bli för mycket bråk, om vad jag och han kallar fick-och matpengar...

Jag vill verkligen ha en baby, men inte innan jag vet hur det kommer att bli ekonomiskt. Men å andra sidan är jag 35 nu, så klockan tickar... Jag har sagt till honom att i fall han vill skilja sig, och vi har barn tillsammans, så kommer barnet att bo hos honom, ivarje fall i fall barnet är över 1-2 år. För jag kommer aldrig ha (som det ser ut nu) den ekonomiska möjligheten att ge ett barn den ekonomiska tryggheten som barnet bör ha, och där får han ta sitt ansvar. Men då tycker han att jag är känslokall, och borde inte ha barn, eftersom en kvinna bör vara med sitt barn... Men pappor bör ju också vara med sina barn, och vad är det som säger att jag automatiskt blir en sämre mamma, bara för att barnet inte bor med mig? Jag kanske tom blir en gladare mamma, om barnet bara bor hos mig på helgen typ...

Jag har medans jag har varit härnere, försökt framföra att jag vill att han ska betala procentuellt på vad han och jag tjänar, så att det blir mer rättvist. Men det säger han blankt nej till... för det han tjänar är hans, och om jag vill ha mer pengar, så får jag jobba mer...

Tack för era goda råd... jag får se hur det blir...
//Silvera

Ta inte illa upp nu, men är detta verkligen en person du borde gifta dig med över huvudtaget? Han verkar bara se till sitt eget bästa och inte tänka på dig alls.

Min m2b tjänar oxå mer än jag och betalar därför i stort sätt alla räkningar. Det innebär att vi får LIKA MKT pengar kvar till nöjen m.m. Han säger att det är lika kul när jag köper nåt nytt som när han gör det och det blir ju faktiskt lite konstigt om man i ett seriöst förhållande har olika levnadsstandard.

Vi tänkte oxå ha ett äktenskapsförord, men det ska bara gälla min sommarstuga (som jag aldrig skulle ha råd att köpa ut honom ifrån) och hans ärvda pengar. Det vi tjänar medan vi är tillsammans delar vi på.

Lycka till!

Alltså.. jag kan inte låta bli att ställa frågan.... Är han verkligen mannen i ditt liv?!?!? Är han verkligen den du vill ska bli pappa till dina barn? Är han verkligen den du vill dela vardagen med?
Vill du verkligen bli "lyxhustru" med just honom som make?

jag tycker att det låter som att han har allvarliga attitydproblem; som inte vill sörja för din försörjning ordentligt (pensionsfond och liknande), som inte kan se med klarsyn på en ev situation där ni skiljer er och barn är inblandade, som inte kan tänka sig att upprätta system för dina fickpengar...

....näe... i mina ögon verkar han vara en smårik, hagalen, missunnsam typ som vill ha en medgörlig hemmafru som inte protesterar för mycket..

...VISST! Jag har hårddragit väldigt, men jag har gjort det för att du ska fundera över om jag HELT är ute och cyklar eller inte.

Önskar dig ett GOTT liv med en partner som älskar dig för den du är, som är mån om dig och som respekterar dig för den du är och den du förtjänar att vara. - du okända medsyster nånstans i cybern!!! *kramar om*

Du har ju vetorätt - ett äktenskapsförord blir det ju bara om du skriver på det. Jag skulle aktivt avråda dig från att skriva på nånting alls i det här läget. Det minsta du kan göra är att ta in ett juridiskt ombud som ser efter situationen på dina villkor och enligt dina intressen. Kom ihåg - han kan bara driva igenom sina krav om du går med på dem - GÖR INTE DET!

Sen kan jag undra om du verkligen alls borde gifta dig med honom... men det beslutet måste vara ditt.

Man blir ju helt mållös... Ursäkta, men min första tanke var "jösses, vilken skittyp"...

Som Viktualia och Saffranin säger: vill du verkligen detta? Hur går kärlek, gemenskap och allt ihop med ett sådant beteende?

Som sagt, mållös, men, naturligtvis, om det är du vill...

Skickar dig lite styrka och jävlaranamma, så att du kan läsa lusen av fanskapet!

Hade det varit min M2B hade han nog inte haft några framtänder kvar efter att han sagt sitt!

Förlåt det kreativa inlägget...

Som ett litet inpass: jag tjänar mer än min man men vi har helt gemensam ekonomi, dvs alla våra pengar går in på ett gemensamt konto och vi betalar allt därifrån. Detta betyder att vi eg inte "mina" och "dina" pengar utan "våra". Jag bryr mig inte om att jag tjänar mer och ser inte detta som att jag förlorar några pengar. Vi är ju gifta och delar allt annat - varför inte då pengarna också???
Jag håller helt med ovan inlägg om att definitivt INTE skriva på ngt äktenskapsförord, åtminstone inte utan att anlita en egen advokat. Det kanske kostar dig några tusen men kan i längden löna sig.

Ojsan, håller med alla ovanstående inlägg, skriv inte på något!!
Om du ska vara hemma fru, vilket jag inte säger något om - det är upp till var och en- ska du se till att du får så mycket pengar att du kan handla det du vill ha varje månad, precis som om du hade haft en egen lön. Dessutom ska han betala din pensionsförsäkring, alt ge dig en större summa varje månad så att du kan betala den själv.
Att gå in i rollen som hemmafru men vetskapen om at allt han tjänar, ärver, köper, får osv är hans ensk egendom är helt vettlöst! Det betyder att om ni separerar står du utan allt + att du är helt utan det sociala skyddsnätet som a-kassa, pensionspoäng, sjukförsäkringar osv och du har förmodligen inte ett öre på banken.
En miljon är inte jätte mycket i dagens penningvärde, men har han därtill egendommar tex mark, skog och ett par hus blir det en ordentlig summa.

Prata med en advokat - en egen - det finns flera som har kostnadsfri rådgivning, kolla gula sidorna.

Gåvor mellan makar måste registreras för att bli giltiga om det är större saker.
Klart man kan skriva in i äkt förord att du har rätt till underhåll, se då till att det motsvarar vad du skulle ha haft i lön om du hade jobbat, man klarar sig inte på 5000 kr i månaden när man står utan hus, möbler och allt.

Sist men inte minst verkar han inkonsekvent, då han säger att om du vill ha mer pengar får du se till att tjäna mer, hur hade han tänkt att det skulle funka sen om du blir hemmafru?

Stå på dig och som sagt - skriv absolut inte under den smörjan!