Hjälp! Äktenskapsförord och testamente LÅNGT

TS - Läs noga vad soomzy (eller rättare sagt hennes pojkvän) skrev!! Där har du en sund inställning från en man och jag kan lova dig att många fler män tycker precis som honom. Jag har berättat åt min man om din tråd och vad som du berättat om din blivande och vilka råd du fått. Min man tycker inte heller att du ska godta det ÄF som skrivits utan riva det och upprätta ett nytt där ALL egendom/inkomst som flyter in UNDER äktenskapet skall vara ER gemensamma egendom! Min man tycker att det man har när man går in i äktenskapet kan fortsättningsvis vara enskild egendom OM någon av parterna önskar det, MEN allt som tjänas och införskaffas under äktenskapet skall självklart vara gemensamt!

Jag får en obehaglig känsla i magen att din blivande inte riktigt är helt ärlig mot dig. Bara ta det där med snittarna... Först säger han att ni ska ha det och sedan tar han tillbaks det för att han måste lägga ut 2000 kr Jag skulle gissa att han inte skulle oponera sig mot snittarna om det var DU som betalade dom.

Sätt dig ner med honom och diskutera igenom allt ordentligt innan ni gifter er (ta en bandspelar med så att du kan bevisa era beslut om han återigen skulle ändra sig). Det ni ska göra klart är; 1. Att han ska bidra med extra pengar medan du studerar. 2. Att han ska ge dig "lön" och betala en privat pensionsförsäkring åt dig om du ska vara hemmafru i utlandet. 3. Att testamentet bör du få tillgång att läsa. 4. Att ni inte ska ha hemligheter för varandra. 5. Äktenskapsförordet bör skivas om med varsin jurist närvarande som tillvaratar bådas intressen. 6. Skillsmässoklausulen bör skivas om, du ska få ekonomisk ersättning oavsett vem av er som begär skillsmässa.

Om han bara ska prata och lyssna på sin mamma och inte dig, varför gifter han sig inte med henne då?? (ja, jag vet nu var jag elak). Ni ska ju bli ETT och dela era liv med varandra.. det är väl inte bara för att få ett oavlönat hembiträde som han gifter sig??

Om ni inte reder upp allt det här INNAN ni gifter er så kommer du en dag att få ångra dig rejält. Som någon sa tidigare.. Man skiljer sig inte från samma man som man gift sig med. Och om ni inte ordnat allt innan så kommer du en vacker dag att stå där på bar backe.. och vem vet.. eftersom han inte vill visa dig sitt testamente, utan bara sagt att han testamenterat tillräckligt för att betala bort ditt studielån, så skulle det inte förvåna mig om du står på bar backe om han dör också.

Snälla TS, ta till dig alla råd du fått här och fundera igenom om det här verkligen är vad du vill ha åt dig och dina framtida barn i framtiden, eller om du (som vi andra här tycker) förtjänar något bättre... Lycka till!! Du kommer att behöva det!

Jag undrar också hur gamla ni är?? *nyfiken*

Det verkar som att silvera är 34 och fyller 35 på bröllopsdagen, den 16. december. Går att läsa i tråden nedan..."Vem är du bakom ditt nick?"

www.brollopstorget.se/Forum-1-21/m1927028.html

Jag tycker att Yllo skrev ett bra inlägg här ovanför...

Jag tänkte bara skriva nu, att jag har sagt till min karl att jag INTE kommer att flytta utomlands med honom, utan att jag stannar i Sverige, med våra katter.

Jag får helt enkelt jobba mer än jag hade tänkt mig, så att jag får in till de fasta utgifterna, och lite extra till mat osv.
Förut, när jag har pluggat och jobbat, så har det inte gått så bra, men nu känner jag mig mer fokuserad att studera, så det måste fungera nu.

Om jag har tur, kommer han att betala mer än 4000 för våra utgifter här i Sverige, men det är inget jag kommer att räkna med. Däremot kan jag ju inte åka och hälsa på honom, på helgerna, utan att jag förlorar i inkomst. Så jag får se hur vi löser det...

Vi får väl träffas som vi har gjort det sista halvåret, en till två gånger i månaden, för jag känner inte för att bo med honom jämt, i alla fall inte just nu. Barn lär ju inte bli aktuellt, de närmaste åren i alla fall.

Så med detta avslutar jag mina inlägg i denna tråden, och tackar för allas åsikter och synpukter.

PS.
Jag är 35 och han är 32.

Det finns många fiskar i vattnet Silvera, Men Lycka till med allt!

Får jag bara inflika lite här...varför i hela friden vill man inte bo ihop med människan man ska gifta sig med? Citat "...känner inte för att bo med honom jämt, i alla fall inte just nu" slut citat. Jag kan förstå att du vill plugga och att det inte går ihop med att ni bor utomlands, men jag trodde att det mer hade med själva situationen att göra. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att bo utan min man, men det är ju visserligen olika från person till person.

Jag tycker att allt du skriver i ditt senaste inlägg skriker "Gift dig inte med honom!" Ja, om du har tur kanske du får mer än 4000:- i månaden till räkningar, men om du har otur då? Ska du äta nudlar då resten av månaden medan han äter ute på restaurang varje dag?

Jag kan nog inte säga mer än alla andra här har sagt, tänk dig för innan!

Nä, man blir bara mer och mer förb*nnad när man läser denna tråden. Jag började läsa med förhoppningarna att TS skulle ta sitt förnuft tillfånga men ack nej. "om jag har tur betalar han mer på våra gemensamma räkningar....."

Samtidigt vet man ju inte, TS är kanske en -oholic, -man eller liknande som gör att hennes man inte vill förse henne med pengar. För att hon inte ska lyxshoppa, knarka, supa eller köpa s*x för pengarna.

Eller TS kanske egentligen är prinsessan Madeleine och har redan en enorm förmögenhet som redan är skyddad och som inte kommer blir hans hur mycket de än skiljer sig och därför vill maken åtminstone att hans surt förvärvade inkomster ska gå till att bygga upp hans bankkonto. Förutom att han betalar hennes flygbiljett hem från Saint Tropez när de skiljer sig så att hon säkert kommer iväg...
det kan ju vara så...

Fast det känns inte så troligt... TS är nog INTE prinsessan Madeleine och hon är förmodligen ingen gammal missbrukare heller.
Jag måste sluta läsa jag blir så arg.
Over and out.

Har läst de flesta svaren här i tråden och kan inte låta bli att undra:
VARFÖR gifter ni er? Det låter inte sunt vännen...

silvera:

får jag fråga om ni fortfarande ska gifta er??

Nu kände jag mig lite träffad här, eftersom jag inte heller bor ihop med min man (vi har dock gemensam ekonomi ändå och inget äktenskapsförord ). Man kan faktiskt vara gifta, leva lyckliga och inte bo ihop. I vårt fall beror det på att jag jobbar utomlands och han skulle ha svårt att få jobb där jag finns. Så att man väljer en sån lösning har jag inte i sig svårt att förstå.

jag tycker att ni är lite hårda mot Silvera. Vissa tar en resonlig diskussion (ni vet vilka ni är) men andra skriver ju nästan personliga påhopp mot henne (ni borde också vet vilka ni är). Det enda hon egentligen ville från början var jurididka råd och inte höra hur svinig hennes man är och att hon är så dum som gifter sig med honom. Ni tolkar in och läser saker mellan raderna. Varför är det så konstigt t ex att hon pratar om skilsmässa och dödsfall, när de juriska grejerna berör just de sakerna? Varför skulle hon vara en golddigger som "bländas av stora ringar"?

Jag tycker att man ska vara mer solidarik och stötta varandra. Att hon vill gifta sig med honom tyder bara på att kärleken och livet är mycket mer komplicerade än svart/vitt. Och människor kan vara svin på mer subtila sätt än att de är snåla. Jag håller med om att hon borde prata med en jurist. Jag håller inte med om att vi på denna tråd ska sitta och döma för att hon vill vara med honom, om det är det hon vill.

Silvera - jag hoppas att du lyckas reda ut den här röran och att ni kan få det bra.

Peace.