Yngre man / äldre kvinna - inte kul!

Ostbågen, personer som inte intresserar sig för åldern vid val av partner lär inte göra det i val av vänner heller. Och vi som var med på 80-talet har varit med på 90-talet också! Jag skulle tro att en person med öppet sinnelag inte lutar sig tillbaka i stolen vid 25 och då slutar hänga med i mode, musik, filmer e t c

Vänskap, liksom kärlek, är oavhängigt individernas ålder. Och visst, jag har inte exakt samma liv som de vänner jag har som är ca 20 år yngre men vi har gemensamma grunder som vi bygger vänskapen på.

Till syvende och sist handlar det om personen bakom siffran. Jag har inte automatiskt mer utbyte av någon person som är född 1961 bara för att jag själv är det.

Ettolrach: Det handlar inte om öppet sinnelag eller inte, men ofta slutar man faktiskt "hänga med" när man blir lite "äldre", av olika skäl. Min sambo t ex hänger inte alls med i den "ungdomskultur" som finns nu och det beror b la på att han har barn och ett ansvarsfullt, intressant jobb. Ofta har man inte det när man är yngre, då har man mer tid att vara "up-to-date"

Och min sambo t ex har full koll på 80-talet medan jag var pytteliten då och knappast hängde med alls, hur ska det då inte kunna vara om man låt säga är 20-30 år äldre än sin partner? Man sitter och diskuterar presidentkandidater och världshändelser den andre aldrig hört tals om etc, jo, självklart kan det bli problem.

Jag läser på universitetet och även där ser jag en tydlig gruppering, att de i 50-års åldern t om bildat en förening för att hitta varandra och kunna umgås. Säger inte att det är bra eller önskvärt, men det är så och kanske av en orsak?

jag läser också på universitetet, och just nu går jag i en klass där vi inte ses så ofta, men på en anan kurs jag gick så var gruppen väldigt blandad, från 18-59 år gamla och ALLA umgicks med varandra, vi var ute och åt tillsammans bland annat och alla tyckte att det gav oss jättemycket att vi inte var i samma ålder. Och just för att vi inte hade samma erfarenheter så hade vi alltid jättemycket att prata om och seminareierna blev alltid väldigt intressanta och lärorika för alla.Läraren hade även en annan frupp där alla vara i samma ålder, men hon berättade att de inte alls fick till lika givande disskussioner som vi och ett lika tillåtande klimat för olika åsikter.

Forsfors:

Jag läser på högskolan och där är vi en väldigt åldersblandad gupp. Dock blir det alltid så att vi grupperar oss efter ålder. 18-25 åringar i en grupp, 25-35 i en grupp och äldre i en annan (nu drog jag bara generella gränser men det är ungefär så det ser ut.
Visst får man häftiga disskusioner som kan vara väldigt givande men också ganska trista för oss yngre. Vi har inte den erfarenheten som de äldre har. Vissa äldre är ganska så snabba på att påpeka just detta...
Visst, vi funkar ihop som grupp i skolan men så fort det är rast så väljer man att gå med dem som man är i någorlunda samma ålder som. Just för att vi har mest att prata om. Vi har samma minnen från världshändelser och ofta samma synsätt på saker och ting.

I ett förhållande är det annorlunda. Där är det inte åldern som gör att man vill var ihop utan just det att man tycker om varandra. Man passar ihop. Men bara för att man passar ihop, trots en åldersskillnad, så innebär inte det att man stöter på probelm pga just åldersskillnaden.

Hej!
Jag vill säga att åldern spelar verkligen ingen roll om det finns kärlek, respekt och omtanke i förhållandet. Jag pratar av erfarenhet. Jag ska gifta mig med en 29 år äldre man och jag verkligen ÄLSKAR honom. Jag ser inte honom som en gubbsjuk man som stötade på mig och jag äcklades definitivt inte av honom första gången jag såg honom!!!
Ei saa peitää...du har all rätt i världen att känna som du gör, men jag måste dock erkänna att jag tycker lite synd om dig som är så begränsad i din syn på förhållanden där mannen är mycket äldre och att du uttrycker dig så starkt och negativt om sådanna parförhållanden. Nåväl...alla är vi olika. Jag har aldrig känt mig mer älskad, respekterad, kvinnlig och sexig som i mitt nuvarande förhållande. Trots vår stora ålderskillnad är vi på samma nivå och vi delar samma intressen och sitter inte och tänker på våra generationer. Vi blev kära i varandra och inte i åldern.
Peter 68...du har stora problem min vän... Problemet ligger inte i din partner utan i dig själv som har hamnat i en identitetskris (enligt amatörpsykologen) Var ärlig mot din kvinna, men framför allt mot dig själv. Det går inte att bygga ett förhållande på det förflutna. Man ska sikta på morgondagen och satsa på förhållandet här och nu för att komma vidare och hamna tryggt i framtiden. Funkar inte ditt hjärta och ditt huvud känslomässigt till henne på grund av det hon gjorde förr, finns det inte mening att du ska vara tillsammans med henne. Att du säger att du fått de 46-åriga resterna visar att du verkligen hamnat i en konflikt med dig själv och du kanske ska söka hjälp eller helt enkelt prata med din kvinna!!! Du verkar vara en mycket omogen person eller så försöker du bara att hitta en ursäkt för att avsluta ert förhållande. Väx upp och var ärlig mot den kvinnan som tror sig vara älskad av dig!!!

Lycka till
//Señorita

Ostbågen. Då tycker jag att du ska säga tilld e som är äldre att ni yngre också har erfarenheter som de äldre INTE har. Uppväxten ser ju annorlunda ut mot hur de äldre har växt upp, skolan har sett annorlunda ut, när krisen kom på nittiotalet så påverkade ju det också skolgången...såna saker. Kravet på ungdomar skiljer sig genom åren, när jag gick i högstadiet så var det bråk, men inte lika stora bråk som skedde i högstadiet bara några år efteråt när jag själv gick i gymnasiet, då fick securitas komma och vakta, det hade varit otänkbart när jag gick i högstadiet. Så saker förändras och allas erfarenheter är lika mycket värda oavsett om man är ung eller gammal, de äldre kan inte ta monopol på erfarenhet eftersom världen ständigt förändras för alla och alla åldersgrupper.

Peter, sager det har i basta valmening:

Jag tror du skulle behova ga och prata med nagon professionell, terapeut eller psykolog. Jag tror namligen inte att problemet sitter i hennes alder utan i din hjarna, det ar nagot i dig som letar fel hos henne och till slut kommer du att ha hittat tillrackligt med fel for att gora slut. Sen kommer du att sitta dar och tycka synd om dig sjalv for att det inte fungerade med denna vackra, underbara manniska...

Ledsen om jag sager det, men 36 ar inte ungt heller. I de flestas ogon ar du lika mycket 'gubbe' som hon ar 'tant'. Tyvarr. Och du lar inte bli yngre, sa risken blir mindre for varje dag att du kommer att hitta en 20-aring som vill ha dig, som du ar pa samma vaglangd som och som har den livserfarenhet som du sager dig uppskatta hos din nuvarande kvinna.

Du sager att du ar svartsjuk for att hon har 'kn*llat runt' och haft en massa losa forhallanden. Varfor skulle inte hon kunna vara svartsjuk pa dig, for att du har haft tva langa forhallanden?

Vand pa steken Peter, och se det absurda i situationen: du ar svartsjuk for att du tror att hon har varit med manga man, men om hon hade haft ett eller tva langa forhallanden, hade du inte varit svartsjuk da? "De var tillsammans i 8 ar, hon alskade sakert honom mer an hon nansin kommer att alska mer, s*xet maste ha varit jattebra for annars hade det aldrig hallit sa lange..."

Tror du inte att det handlar om en radsla for att binda dig, det definitiva att valja en livspartner (det betyder ju att man aldrig kommer att vara med nagon annan, bland annat), och sa letar du fel hos henne som overtygar dig om att det har inte ar riktigt ratt sa att du kan gora slut *ifall* det finns nagot annu battre dar ute?

God Morgon!

Jag är VÄLDIGT glad för de svar jag fått från er, speciellt från Ostbågen och Leone som i alla fall "lyssnar" på vad jag skrivit och inte svarar utifrån rädsla att deras egna partner skall ha samma tankar som jag innerst inne.

Jag inser att jag inte kommer så mycket längre med mina grubblerier. Visst - jag kan avsluta förhållandet men sannolikheten att jag hamnar i en relation som trots allt är så KUL! (för vi har j-ligt roligt tillsammans) är kanske inte så stor.

Skall fundera på att prata med något proffs, ev. Kognitiv beteendeterapi eller nåt.

EYMDBEST - Du funderar på i fall du vågar "ta steget" med en yngre man. Låt inte den här tråden avskräcka dig. Om det inte funkar hur förkrossad blir du då? Kand du inte överleva? Det tror jag säkert att du kan!

I regel ångrar man ju oftast det jag INTE gjort.

Men var beredd på ett bakslag där han kanske börjar tvivla lite över åldersskillnaden. Jag visste ju om vår ålderskillnad från början, men i sanningens namn var jag bara ute efter ett äventyr och kunde aldrig föreställa mig att hon skulle vilja diskutera äktenskap...

Jag tror inte folk är rädda för att deras respektive ska tänka som du. Däremot känns det underligt att du p g a hennes ålder tvivlar på henne som livspartner. Hon går väl inte med rullator heller?!
Du nämner själv att du bara var ute efter ett äventyr. Avsluta det om du känner att du inte vill leva tillsammans med henne på det äktenskapliga vis, som hon finner naturligt i ert förhållande. Du är ju ingen ungdom själv precis som måste leka av dig innan du fördjupar och bygger vidare på en relation. Är man däremot 20 och träffar en äldre partner som vill gifta sig och kanske skaffa barn ganska så snart, kan man ju börja fundera på om man verkligen ligger på samma nivå(avslutade själv ett förhållande där den tio år äldre mannen var redo för äktenskap och barn, men inte jag). Föreslå att ni tar en paus eftersom du inte är säker på vad du vill. Men förvänta dig inte att hon sitter och väntar på dig.

Peter:

Komiskt att du från början bara var ute efter ett litet äventyr. D va jag me!
Var inte meningen att vårt förhållande skulle gå längre än en liten kul tillfällig grej. Något som jag i efterhand fått reda på var bådas tanke...

Men så mitt i allt ihop inser man att man faktiskt tycker betydligt mycket mer om den här personenn än vad man trott!

Jag tror att just det att om man går in i förhållandet med tanken att det enbart skall vara ett litet äventyr gör att man lättar funderar på om man verkligen vill det här.

Jag har kommit fram till vad jag vill nu iaf och det känns som om du gjort det oxå! Lycka till isf!!!