• Äldre 28 nov 00:17
    13972 visningar
    28 svar
    28
    13972

    Hur blev du friad till/Hur friade du?!

    Min kärlek friade till mig i söndags och jag är strålande lycklig! Solig

    Jag skulle kunna tjata sönder omvärlden om frieriet men jag gissar på att alla inte finner det lika intressant som jag gör, haha.

    Men nu till rubrikfrågan. Eftersom jag är så otroligt lycklig så vill jag gärna höra om era frierier! Så jag skapade helt enkelt en frieritråd för det verkar inte finnas någon. Skrattande

    Har ni bilder från tillfället får ni gärna dela med er av dom också! Flört

    Jag passar på att säga Grattis till er alla redan nu! Skål

  • Svar på tråden Hur blev du friad till/Hur friade du?!
  • Äldre 29 nov 15:52
    #11
    +1

    Lite liknande som lalala. Satt och åt och diskuterade en bekant som väntade barn. Sa att jag inte vill skaffa barn om jag inte är gift. Då, i sladdriga hemmashorts och bar överkropp slängde han frågan över en tallrik pasta. Vi fick vänta en vecka med att handla ringarna för de var en vecka innan löning

  • Äldre 29 nov 18:55
    #12

    jag friade till min nu fästman, men inte var det en enkel resa dit :P men för att dra en längre historia kortare: 

    när vi varit förlovade i ca 2-2.5år gjorde jag en dag en fin fin middag, försökte i alla fall, blev lite segt kött om ja minns rätt :P tände ljus, lite vin tro ja vi hade etc. vi åt middagen, pratade om allt möjligt, sen gav jag honom det brev jag hade skrivit, jag har så svårt för att prata känslor utan att gråta, så det var enklast att skriva brev. 

    i detta brevet stod det hur mycket han betydde för mig och efter så många år tillsammans, vill jag fortfarande vara med honom. och i botten stod "vill du bli min man?"

    svaret blev nej... men det var då mitt frieri. 

    (efter lite samtal så kom det fram varför han sa nej, att mycket var kostnad, men när jag sa att jag täntke då inte ha nå dyrt bröllop så mjukna han^^)

  • Äldre 29 nov 19:35
    #13

    Han fria på en strand på Barbados. Han hade vart konstig, tyst och kort hela dagen så jag trodde att vi umgåtts för intensivt då det var sista dagarna på semestern. Vi hade vart tillsammans 9 månader den dagen och va på väg in till stan på kvällen och skulle gå på kvällsmarknad. Plötsligt fråga han om vi kunde gå över vägen och ta strandvägen, jag blev lite små irriterad för jag ville bara komma fram och hade ingen lust att bli sandig igen efter duschen. Men men jag gjorde det iaf för jag ÄLSKAR egentligen stränder. Han fortsatte vara tyst och i det här läget börja jag verkligen och undra varför han va så sur mot mig. Vad hade jag gjort? Efter en bit sa han: jag är nervös. Jag : eh VA!? vad menar du med det!? Då gick han ner på knä och fråga om jag ville förlova och gifta mig med honom! Självklart blev svaret! Han hade köpt provisoriska ringar hemma innan vi åkte. Jag hade hintat ett par gånger om att jag ville förlova och gifta mig men jag hade ingen aning om vad han planerade. Min underbara fina blivande man!

  • Äldre 29 nov 22:17
    #14

    Vi var på semester och ute på en båttur dagen till ära. Efter ett tag så kommer vi fram till en strand och kliver av båten. Jag föreslår då att vi ska fråga en turist om den inte kan ta en bild på oss två tillsammans. Han tycker det är en bra idé men tycker också att turisten kan filma oss lite. Jag fattar inte varför och tycker det låter jätteonödigt. Det räcker väl med en bild lixom. Men han insisterar och får som han vill.

    Så jag springer ned i vattnet och gör mig redo att posera, och han instruerar turisten om hur kameran fungerar. Då passar han också på att berätta för turisten att han ska fira och turisten blir tydligen väldigt nervös.

    När turisten sen börjar filma så tar han tag i mina båda händer och vänder mig emot honom och börjar med "Vi har två fantastiska barn ihop..." och jag säger "vad gööööör du?!" eftersom jag förstår vad som sker. Sen ställer han sig ned på knä och frågar om jag vill gifta mig med honom. Samtidigt blir han nästan omkullknuffad av en jättestor våg.

    Efterråt ristade vi in våra namn och datum på en sten som vi lämnade på stranden. Vi tog även med oss en annan sten hem.

    Helt fantatastiskt och underbart var det!

  • Äldre 30 nov 22:21
    #15

    Jag blir helt varm i kroppen och sitter och ler förtjust för mig själv när jag läser era historier.

    Även om ni alla har olika berättelser tycker jag dom låter helt underbara! Solig

    Jag valde också min ring själv. Vi hade pratat en del hur vi båda såg på bröllop och förlovningar. Så jag visste att ett frieri fanns i framtiden men jag visste inte när.

    Ibland var jag säker på att han hade ändrat sig och inte alls tänkte fria och ibland var jag övertygad om att han skulle det. Men utan att min familj visste om det så hjälpte dom honom dagarna innan. För dom lyckades övertyga mig om att frieriet kommer nog vid jul, nyår eller i sommar.

    Och han gav så lustiga pikar och skämtade om förlovningsringar att det övertygade mig bara ännu mer om att han retades med mig och att det därför skulle ske längre fram.

    Så när det skedde blev jag så överraskad att jag inte förstod nånting först. Skrattande

  • Äldre 3 dec 22:21
    #16

    Det var min fästmans 25-årsfest.

    Jag har nog aldrig varit så panikad i hela mitt liv, men jag hade gett mig fan på att det skulle göras framför alla, då på kvällen. Alla våra vänner var där men några var sena, vilket gjorde att paniken steg. När alla slutligen hade kommit bad jag alla att vi skulle samlas i vardagsrummet. Väl där började alla tala om att det kanske var dags att sjunga "Ja må du leva", återigen steg paniken eftersom jag var rädd att folk skulle avbryta mig, börja sjunga och sen gå iväg. Som tur var började dock inte folk sjunga.
    Jag ställde mig framför min (då) sambo och hade planerat att jag skulle säga ett par ord, men jag var så nervös och pirrig att orden bara stockade sig och tårarna bara VÄLLDE fram, så jag sa bara att jag älskar honom så fruktansvärt mycket och undrade om han ville gifta sig med mig. Sedan öppnade jag asken (som min bästa vän hade fått hålla i) med den provisoriska ringen och höll fram den till honom. Då började mannen, som jag känt i sex år och som är allt annat än känslosam, gråta och svarade sedan ja. Efter det applåderade alla våra vänner och sedan hade vi den roligaste och bästa stämningen någonsin på festen som var!
    Jag är väldigt nöjd med hur det gick, även om jag hade velat gå ned på knä, något som inte var möjligt på grund av hur trångt det blev i vardagsrummet på grund av alla våra fina vänner! 

  • Äldre 3 dec 23:26
    #17
    +1

    Nu började jag att gråta. Fy tusan vilket vackert frieri med era tårar och grejer! <3

  • Äldre 1 jan 23:01
    #18
    +3

    Här kommer en som fortfarande är i totalt chocktillstånd! ;D
    Jag sitter här med en guldring på fingret och har snart varit förlovad i ett dygn Hjärta


    Vi blev bjudna till en parmiddag hos ett par vänner igår på nyårsafton, men vi bestämde oss för att äta själva hemma innan vi gick över till dom. Värdinnan för kvällen (en av mina närmsta tjejkopisar) ringde dagen innan och frågade om vi skulle förlova oss, att det var därför vi skulle komma sent. Jag gapskrattade åt hennes tanke och sa att så var absolut inte fallet. Jag berättade senare för sambon och vi skrattade båda åt vad hon sagt.


    Vi satt här hemma och åt underbart god trerätters som vi lagat tillsammans. Sedan promenerade vi hem till vännerna där värdinnan och de andra tjejerna genast granskade mitt finger. Hade vi förlovat oss? Jag skrattade igen och sa att dom var knäppa som trodde att vi förlovat oss bara för att vi valde en romantisk middag själva innan partyt.


    Festen blev toppen. Sällskapsspel, skratt och stoj.
    23:45 går vi ut för att skåla in det nya året. Värden för kvällen förberedde fyrverkerierna och jag var den som höll koll på klockan. När klockan slagit midnatt ropade alla i vanlig ordning gott nytt år, jag och sambon pussades och sen sa han "Kom, vi går lite hitåt så vi inte står för nära fyverkerierna".
     Jag tittade lite åt andra hållet för att se när fyverkerierna lämnade backen och sedan vänder jag huvudet åt min sambo igen. Då säger han "2014 har varit ett jättebra år, men 2015 kommer bli ännu bättre" och tar med ett stort leende upp en guldring ur fickan. Jag blir helt ställd och det första som kommer ut ur munnen är "Skämtar du?" (kanske inte vad jag önskar nu att jag sagt ;)). Han skrattar och säger "Nej, jag älskar dig och jag vill leva resten av mitt liv med dig. Jag vill gifta mig med dig.". PANG sa det och jag börjar stooorgråta. Alltså, verkligen stooorgråta. Jag stod helt framåtböjd och kunde knappt andas och tårarna bara sprutar. Han frågar då lite skämtsamt "Är det ett ja eller?" och jag reser överkroppen så vi står ansikte mot ansikte igen. "JAAAA!" fick jag ur mig och sen kysstes vi.


    Resten av sällskapet står en bit bort och fattar inget. Min FÄSTMAN (hihihi) ropar då "Jag friade!" och ett stort jubel bryter ut. Mina tjejkompisar rusar fram och kramar oss och sen när deras pojkvänner/sambos hunnit fram blir det fler kramar. Vi går till värdparets lägenhet igen och vi lämnas ensamma i köket för att ringa till våra föräldrar. Nyheten om förlovningen blev succé. Det jag kommer minnas mest är hur min mamma skriker till sitt nyårssällskap (en del av min släkt) "HAN HAR FRIAT!" när jag är kvar i luren samt när jag ringde snyftandes till svärfar och sa "Din son har friat till mig..."


    Nu sitter jag här med min fästmans gammelfarmors förlovningsring från 1910 på fingret. Så otroligt romantiskt att han valde att fria med den. :) Men den är tyvärr en aning för stor, så imorgon ska vi åka och kolla på egna ringar. Jag har inte hjärta att förminska hans gammelfarmors ring och riskera att en del av graveringen förstörs.


    Jag har också skrattat gott idag när jag pratat i telefon med värdinnan/kompisen och hon berättade att de andra stått och diskuterat om varför jag plötsligt börjat gråta så hejdlöst. "Äh, hon satte väl skumpan i halsen" va det dom trodde. Hahaha :)


    Jag trodde verkligen inte att min sambo var redo för detta steg. Jag blev totalt överraskad! :) Min drömprins, han som jag var kär i i sjuan och åttan och som jag varit kompis med i 7 år innan han blev min!! Han som jag har skrivit om i min rosa-glittriga dagbok när jag var 12-13 :) Honom ska jag gifta mig med :)


     


    Ursäkta novellen, men ja.. Jag är fortfarande på rosa moln och planerar att stanna här ett tag :)

  • Äldre 2 jan 02:32
    #19
    +1

    Det här blir också en lång historia men vill ni läsa en sann saga så......

    Det var en gång!

    Min allra första pojkvän, killen med de vackraste ögonfransarna, året är 1972 o jag gick i 1a klass, vi var 7år gamla o han höll mig i handen när vi gick över skolgården till matbespisningen. Vi var nog ihop en hel vecka eller så, sen var vi kära minst en gång per termin. Skriver i min dagbok Den 8e oktober 1978 kl2010 , hela fem sidor kärleksförklaring till honom inbäddat i snirkliga hjärtan o massa love love love.

    Sen blev det ett "litet" uppehåll till 2013...livet hände.

    En helt vanlig dag på jobbet, en kund kommer in,

    Han vänder sig om och våra blickar möttes!!!

    Vi har inte setts sen vi slutade 9an för mer än 30 år sen,men på en microsekund såg jag vem det var, jag fick nån sorts chock o kunde inte ens prata, sa inte hej o kul att ses, ingenting! och "det där osynliga" som hände då var så tydligt att mina arbetskamrater såg det o undrade -herregud VAD var det där som just hände?? Efter 10-14 dagar fick jag ett medd.på Stayfriends att han lagt till mig som klasskamrat, och där började vår saga om igen, med många långa mail o slutligen vår första dejt.

    Några veckor efter vår dejt, satt jag o visade honom min Facebooksida(han var inte med i FB)

    Och han kommenterar min status "singel" -är du verkligen det då? Näe sa jag o så fick han äran att trycka på markeringen " i ett förhållande"

    Därefter säger han: Sen får du trycka i den där o den där också, o pekar på markeringarna för förlovad och gift....

    Överhuvudtaget inte nåt som skulle kunna likna det romantiska nerpåknä frieri man drömt om men herregud vad överraskad rörd o tårögd jag blev. Och fast det gått rätt fort så är det så underbart självklart att det är VI nu. Äntligen-som det står i våra ringar också)

    4e januari firar vi ettårig förlovningsdag och den 11/7 2015 (på samma datum som den dagen våra blickar möttes) gifter vi oss ???

  • Äldre 2 jan 02:38
    #20

    * oj så fel det ser ut! frågetecken i slutet är HJÄRTAN (jäkla smartphone)

  • Äldre 9 jun 23:36
    #21

    Vilka härliga frierier! :)


    I lördags var det våran 1-årsdag som ett par och vi var på en weekend i Stockholm. Vi hade ätit en god hotellfrukost och gått tillbaka upp på rummet för att göra oss iordning för dagen. Jag hade slagit mig ner i sängen och han satte sig med mig. Där och då höll han ett så vackert tal till mig, ett frieri som fick tårarna att rinna nerför mina kinder och lyckan rusa genom min kropp.
    Han plockade fram en ask och i den låg våra ringar. Två klassiska guldringar, dom va helt perfekta. 


    Ett år tidigare, efter att vi hade träffats en tid frågade han mig om jag ville bli hans. Han flickvän. Det ville jag. Och då sa han också att om ett år så kommer jag att fria till dig, och om två år kommer vi att gifta oss. 

    Vi har båda samma syn på förlovning, att det ska leda till ett bröllop inom en snar framtid. Så nu har jag just börjat leta lokal och spana efter kyrka. Det känns helt fantastiskt och så rätt!!! Hjärta


     

  • Äldre 17 jun 16:36
    #22

    Min blivande man friade förra året 29 maj. Och vi kommer gifta oss nu 15 aug. 

    Vi va på resa i Florida med mitt cheerleadinglag som skulle tävla. 1 vecka spenderade vi med laget och 1 vecka skulle vi göra saker själva jag och min kille.
    Han "tjatade" flertal gånger att vi skulle åka till en paradisö utanför Bahamas. ( det va egentligen för dyrt )
    Det va en liten smal ö med ungefär 10 turister på. Vi hyrde en lägenhet som låg precis intill det korallfärgade havet. Allt va helt magiskt, vi hade stränderna helt för oss själva, ingen människa så långt ögat kunde nå. 
    Vi har absolut pratat  tidigare om att vi vill gifta oss, men att vi aldrig kommer ens ha råd med ringarna. ( Min man är väldigt kinkig med ringar och ville ha en som kostade minst 30.000!!!, jag kunde likaväl ta en billig, tanken som räknas =) )

    Men han hade fifflat och grejjat och sålt grejor och det ena med det tredje och i hemlighet köpt en ring. 
    Han hade varit nervös hela resan då vi behövde gå igenom så många säkerhetskontroller och han hade gömt ringen i en sko så jag inte skulle kunna hitta den ( usa är ju alltid så misstänksamma så han va rädd att de skulle undra va som låg i skon). Jag fattade eller märkte absolut ingenting. Hans plan B va helt enkelt att i paniken fria på flygplatsen haha! =) 

    Men iaf... redan dag nr 1 på denna paradisö så går vi längs en strand helt ensamma... ( minns inte helt va han sa) han började säga att vi har ju varit ihop nu ett tag och bla bla bla... sen gick han ner på knä i sanden! Jag blev alldeles överlycklig, började gråta och kastade mig runt hans hals, sa JA SJälvklart, och pussade honom. Chockad och helt överraskad! 
    Den ön va så fin som på vykort, helt magiskt. resterande dagar va som i en dröm. 

    Varför på denna Ö? Det va tydligen hans dröm sedan länge, han hade sett bilder och sagt att den dagen jag hittar min dröm tjej och jag ska fria så ska det vara där! =) Kärlek! <3

  • Äldre 17 jun 17:03
    #23

    Ååååh, vilka fina berättelser.

    Min vackre T gick ner på knä på stranden i Kap Verde den 28/1 i år och hade lurat mig med att vi skulle ta en photosession så hela början på filmen står jag och posar som en glad modell, innan han kommer upp till mig och man ser ringarna bakom hans rygg och min reaktion och... det var helt underbart.
    Tyvärr kom inte ljudet med, men man hör havet och brisen och reaktionerna från mig behövs inga ord för att förstå! :)

    Han hade gömt ringarna i fotoväskan av alla ställen för jag skulle aldrig drömma om att ta fram kameran spontant då jag är livrädd att ha sönder hans leksak. 

    Resten av resan gick åt att planerna bröllopet, boka kyrkan gjorde jag morgonen efter och sedan låg vi på en bädd i solen och pratade om hur vi ville ha det de följande 12 dagarna. :)

    Vi gifter oss om 11 veckor, de 5/9. <3

  • Äldre 18 jun 01:47
    #24

    Min älskade friade till mig under en resa till London. Jag var trött, arg och ledsen! Hade åkt dit med kärleken och mina föräldrar (en resa med föräldrarna för första gången på över 20 år!). Alla andra skulle vila (läs sova) och jag kom inte ens in på hotellrummet (skithotell där man endast hade en "nyckel" per rum). Kommer ihåg att jag vid ett tillfälle satt i trappen på hotellet och grät (jag gråter alltid när jag är trött).

    Efter mycket om och men hade jag fått alla samlade i lobbyn på kvällen.
    Helt plötsligt började min blivande hålla ett tal för mig, berättade hur mycket han älskar mig och varför. Efter det kom en ring fram samt frågan... Kan faktiskt inte komma ihåg en enda gång som jag har blivit så överrumplad. 

  • Äldre 18 jun 14:32
    #25

    Gud vilka fina historier. En och annan tår här i soffan. Jag älskar sånt här!!


    Vår historia då... Ja det var ju lite kaos. Jocke (Min sambo) skulle på julbordskryssning med jobbet på vår ettårsdag. Jag var lite bitter över det, inte över kryssningen men över att vi inte skulle få vara tillsammans på vår dag. Men han var nog lika bitter även han för helt plötsligt skulle jag också åka med.


    Dagen kom och vi tog en lång sovmorgon, jag duschade och sedan lurade jag på honom att vi skulle hinna se min favoritfilm (The notebook) innan vi gjorde oss klara för att åka in till city (Stockholm). Vi satt och snyftade i kapp till filmen och sedan blev det PANIK. 


    Jag sprang omkring hemma som en yr höna. Jocke nämnde något om att han ville säga en sak, men jag viftade bort det och svarade något i stil med "du får ta det senare"


    När allt hade lugnat ner sig och jag hade packat och gjort allt klart och satte mig i soffan så säger han återigen "Jag har en sak jag vill säga till dig". Jag svarade typ "Ja just ja, ja vad var det du ville?"


    Han klev upp startade tvn och fipplade med några kablar. Och vips så kom det upp en bild på oss och jag hör att vår låt började spelas. Jag märker ganska fort att det är ett filmklipp med en massa olika bilder på mig och oss. Från resor, kanotturer, vandringar osv. Ibland kom det upp en fin text där han förklarade hur mycket han älskade mig, vad jag betydde för honom osv. Jag blev alldeles tårögd.


    Sista bilden kom och det var en text. Jag kommer inte ihåg exakt vad det stod men texten avslutades med att han ville att jag skulle vända mig mot honom.


    Så jag gjorde det och där satt han, skakandes som ett asplöv, han gick ner på knä och räckte fram en ask med en ring i och frågade om jag ville gifta mig med honom. 
    Med tårar i ögonen sa jag självklart JA!!


    Det visade sig också att vi inte alls skulle på någon kryssning. Han hade däremot bokat ett bord på SkyBar i Stockholm. När vi kom dit var det fullsatt. Jag sa att vi aldrig kommer kunna få ett bord där inne. Men han envisades med att han hade bokat bord. Ok tyckte jag. 
    Vi gick fram till baren och Jocke pratade med tjejen som sken upp som en sol och visade oss sedan in till ett privat rum. Där hade han samlat våra närmaste vänner och min bästa vän med sambo. Det stod champagneglas och en flaska champagne på kylning och alla applåderade när vi kom in. Då bröt jag ihop på riktigt, tårarna bara sprutade.  


    Vi satt där i några timmar innan vi gick ut och åt tillsammans. 


    Det är en kväll jag alltid kommer bära med mig. Han hade verkligen engagerat sig. Vi hade aldrig pratat om varken förlovning eller bröllop. Men tydligen hade han snappat upp saker när jag och min bästa vän Linda hade pratat så han hade lite koll ändå ;)


    Kan man lägga upp filmklipp här? Jag hade gärna delat med mig utav hans klipp från frieriet :)

  • mst.mr­sj82
    Äldre 20 sep 22:51
    #26

    Min blivande man och jag har varit tillsammans i 15,5 år. Förlovade i 13 år denna julen. Han har innan när vi hade varit förlovade i 5 år att han inte ville gifta sig. Men nu dom senare åren började han ändra sig lite. Så förra året varför vet jag inte så friade jag och han sa direkt ja! Men jag trodde inte på honom. Så jag sa menar du allvar får du fria tillbaka. Vet låter knäppt men sant. Så på julaftons morgon 2014 så öppnade vi varsin julklapp med vår son. Jag ville ha en isskrapa som är så att säga insydd i en cerise rosa vante. Jag fick en. Min son frågade mamma e det?(han var inte tre år fyllda då) så jag stack in handen för att visa. Men upptäckte att det var något inne i denna vante. Tog ut detta något. En ask?! Tänkte kanske halsband eller armband? Andlöst öppnade jag asken och där låg en ring med flera diamanter på! Han friade! Menar du allvar frågade jag säkert 100 gånger. Jag menar allvar och jag sa jag medan tårarna rann på mig! Den 12/12 2015 blir vi man och hustru! Precis efter kommer vårt andra barn döpas som kan födas vilken dag som helst???? Att tilläggas att vi bara är 33 år och varit tillsammans sen vi var 17 utan att någonsin gjort slut

  • Äldre 9 nov 06:30
    #27

    Vi hade nyligen köpt ch flyttat in på vår drömgård. Vi hade aldrig pratat om äktenskap eller förlovning förut så jag misstänkte inget.

    Jag kom hem efter en lång arbetsdag och möter en uppklädd sambo i dörren. På bordet står tio av de största rosor jag någonsin sett, choklad, en flaska moet o chandon och ett litet, litet paket. När jag ser rosorna så börjar jag tänka några extra varv. Romantiska överraskningar från sambon är inget ovanligt, men han är högst medveten om blomsterspråk och brukar kommunicera med blommor..

    När jag börjar öppna paketet med ringen så sätter han sig ner på knä och friar. Jag grät och sa så klart ja! Vi myste en massa och spenderade kvällen tillsammans i badkaret med champagne och planerade bröllopet. Senare så ringde vi runt till alla och berättade att vi skulle gifta oss i maj året därpå.

    Dagen efter bröllopet så blev jag gravid med vår son och nu när han är 9 månader gammal så är vi nygravida igen :) Lika lyckliga och med lika mycket romatik i livet :)

    Han är min drömman. Han är otroligt snäll, romantisk och snygg :) Han överraskar mig ofta med små preßenter och upplevelser, precis som jag gör för honom

  • Äldre 9 nov 13:22
    #28

    Jag hade jobbat till 19, det var min födelsedag och när jag kommer hem så har han fixat mat (dealen är att jobbar jag till 19 så fixar han mat)
    Jag vet att han inte är så mycket för presenter, och tänkte väl att middagen var presenten. typ. och jag var nöjd med det
    så dukar vi av, jag sitter halvliggande över bordet (trött efter 12h på jobbet) iklädd mjukisar och tjocktröja. han går in i vår klädkammare/inneförråd och hämtar nånting. han knackar mig på axeln, eftersom jag ligger och blundar. jag öppnar paketet han har hämtat och det är DEN STÖRSTA BLOMBUKETTEN jag nånsin sett! jag blir helt till mig bara av den
    ... sen går han ner på knä...
    visst, vi har pratat förlovning, barn, giftermål osv, men jag blev chockad ändå
    för han har väldigt tydligt sagt att han bara tänker göra sånt EN gång.
    han håller fram hans mammas ring. och frågar om jag vill gifta mig med honom. jag kan inte svara, jag bara skakar och nickar.
    -kommer du ihåg att jag frågade om vi kunde käka på *hamburgerställe i stan* på måndag?
    jag nickar igen
    -jo, vi ska käka där, men vi har lite mer att göra också. Jag har beställt ringar åt oss...
    WHAT?! kan min sambo planera?! tänker jag, han är inte så bra på sånt... men nu har han alltså beställt ringar, valt ut två enkla silverringar åt oss.
    -du säger ju alltid att du är en silver-tjej mer än en guld-tjej, och jag vill att dom är likadana.

    jag börjar nästan gråta igen nu. och det här är typ 1,5 månad sen... nu har vi bokat präst, kyrka och lokal till bröllopet nästa år :)

Svar på tråden Hur blev du friad till/Hur friade du?!
Logga in
Bli medlem