Hur blev du friad till/Hur friade du?!

Det var min fästmans 25-årsfest.

Jag har nog aldrig varit så panikad i hela mitt liv, men jag hade gett mig fan på att det skulle göras framför alla, då på kvällen. Alla våra vänner var där men några var sena, vilket gjorde att paniken steg. När alla slutligen hade kommit bad jag alla att vi skulle samlas i vardagsrummet. Väl där började alla tala om att det kanske var dags att sjunga "Ja må du leva", återigen steg paniken eftersom jag var rädd att folk skulle avbryta mig, börja sjunga och sen gå iväg. Som tur var började dock inte folk sjunga.
Jag ställde mig framför min (då) sambo och hade planerat att jag skulle säga ett par ord, men jag var så nervös och pirrig att orden bara stockade sig och tårarna bara VÄLLDE fram, så jag sa bara att jag älskar honom så fruktansvärt mycket och undrade om han ville gifta sig med mig. Sedan öppnade jag asken (som min bästa vän hade fått hålla i) med den provisoriska ringen och höll fram den till honom. Då började mannen, som jag känt i sex år och som är allt annat än känslosam, gråta och svarade sedan ja. Efter det applåderade alla våra vänner och sedan hade vi den roligaste och bästa stämningen någonsin på festen som var!
Jag är väldigt nöjd med hur det gick, även om jag hade velat gå ned på knä, något som inte var möjligt på grund av hur trångt det blev i vardagsrummet på grund av alla våra fina vänner!