I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Nej nu har maken redan tatt sig i säng skall krypa ner vid sidan om honom och hoppas på en godnatts sömn UTAN kramp i vaderna.

lanovia,  Man kan prova magnesiumtillskott ca 1 timme innan sängdags, om du får kramp i benen ofta nattetid.

Ninnis, jo det gick bra att komma fram igår, ersättningsbussen höll tiden och tåget med.Värre var det tillbaka sen. Allting matchade inte riktigt med fördröjningar .Men jag kom ju hem iallafall

Regn o rusk är det idag, vill krypa ner under täcket igen 

Klarade mig utan kramp inatt, men om det fortsätter som det börjat skall jag helt klart ha magnesium i tanken. Tack för tipset.

Jag vill också ner under täcket igen. Men mest för att jag är på värdelöst humör, trött och ont i kroppen. Var nog itne den mest tålmodiga mamman i morse. Var inte riktigt upplagd för att jaga runt efter en 1½ åring när hon skulle kläs på.

Igår vaknade E kl 23 och bara skrek så hon fick komma in till oss o sov därefter väldigt gott hela natten. Dock valde hon att större delen av natten sova sked med mig, en arm upp på min mage och tätt tryckt emot mig. Supermysigt men lite jobbigt för min redan stela och ömma gravidkropp som hade behövt byta ställning några gånger. Så min sömn blev det väl så där med. Jag fösökte ändå ta det med en klackspark och njuta av det, ända tills maken i morse säger till E "här är tjejen som sovit tvärsöver sängen hela natten" ????? What!!!! Hur fasiken bär han sig åt för att alltid ha det så trångt när hon ligger i sängen när det är MIG hon ligger tryckt emot. Jag blir tokig!!!!

Nu har jag funderat ett varv till men jag kommer inte till er trådträff. Kollade på Eniro och det ska ta 4h och 20 min att köra - enkel väg. Tror inte mina små uppskattar det Lite svårt att trösta också om man är ensam i bilen. För övrigt så är det svårt att trösta dem på kvällen om man inte är två som kan hålla. Och även om det kanske finns en ledig famn hos PB så är jag inte säker på att det duger med annat än mamma och pappa - och det skulle bli väl jobbigt. Plus att skaldjur inte funkar så bra att äta med bebis i famnen - vi provade just det i fredags. Men tack för inbjudan! Och jag är med er i anden...

Mugglan, ja visst är det en rejäl utmaning med en sådan resa själv med två bebbar. Jag förstår att du inte tycker det känns optimalt. Särskilt inte att sedan bli solo med dem väl framme också. Fast famnar finns, inte minst gillar min sambo att kånka runt på småfolket. Han tycker det är trivsamt och mysigt. Men som sagt, käka kräftor med bebis(ar) i famnen är nog lite av ett cirkusnummer. Och ungarna ska ju helst gilla den reservfamn som erbjuds, och det vet man ju aldrig förrän där och då. Så, jag fattar ju att du kanske vill välja ett annat tillfälle. Du får snacka ihop dig med Piggelin och så samkör ni! Fast egentligen skulle ni ju ta varsin bil ändå, så era stortjejer kan följa med. Hur som helst så hoppas jag du kommer när du känner att det är läge och stannar några dagar. Det vore jättekul!

Hej! Tittar in jättesnabbt med lillasyster på besök.

Vad tråkigt att du inte kommer, Mugglan, men jag har full förståelse för det. Jag hoppas vi ses en annan gång

Ingis, Fru E & Hvidis, det blir väl antingen bil eller tåg till Blommis. Jag har inte kollat tåg, men det borde väl gå från Malmö. Oavsett så kan vi väl samåka på något sätt? På tåg kan vi ju hjälpa varandra om det behövs.

Måste rusa, kram på er allihop! 

PB: jag kommer jättegärna när småtjejerna fått en mer spikad läggtid på kvällen. Just nu ser våra kvällsrutiner ut så att när Moa gått och lagt sig så kräver småtjejerna att få vara i varsin föräldrafamn och somna mot bröstet. Hur mysigt som helst! Så vi har inte infört stenhårda kvällsrutiner än när de ska somna i sin säng (hittills har det funkat hur bra som helst att bara lägga ner dem i sängen när vi själva går och lägger oss). Det är lite lättare när de går och lägger sig runt 19-20 och sedan kan man sitta och snacka Jag är hemma till 1:a februari så tid finns...

Idag ska jag köra indoor walking igen. Jag gick ju ner 2kg ganska snabbt när jag började träna och äta mer LCHF, men nu står jag still (det brukar iofs vara så, mkt vätska man tappar i början). Vill ner minst 1kg till, gärna två. Och då vill jag muskla mig, inte bara bli smal och slapp

Mugglan, ja ååååå vad ni beskrev de där kvällsstunderna i soffan mysigt när jag träffade er! Sådant ni kommer att minnas och ha med er alltid!

Jag vill också muskla! Jag tror jag gör det när jag "outdoodwalkar", tror ni inte? Det känns så iallafall. Jag känner igen det där med ett snabbt tapp i början. Och så går det dessutom i hopp och skutt. Förra gången vägde jag mig endast en gång i veckan, och det kunde kännas skitdeppigt att se att det hänt noll somliga gånger. Men nu har jag vägt mig varje dag-mycket för att beisa för mig själv att vågen ändras hit och dit, både samma sag och mellan dygnen. Den kan verkligen ta ett skull med 0,5 kg bara över en natt ibland. Och jag kan mycket väl på kvällen efter middagen väga mindre än jag gjorde på morgonen också för den delen. Så, jag har verkligen fått bekräftat att vågen enbart är ETT sätt att hålla koll och ett ganska dåligt om man inte kombinerar det med något annat.
I mitt fall är skärpet det roligaste. Varje hål man kan dra åt är SÅ himla skönt!
Jag har tappat 2,5 kg nu sedan den 22/8. Vanlig mat, begränsat sockerintag och mer grönsaker och lite koll på att det inte råkar bli jätteportioner, annars är det verkligen promenaderna, och det känns så gött! *sketastolt*

När det gäller att bli smal, så måste jag också säga, att jag förblir hellre lite rund, än att tappa för mycket för snabbt och plötligt se sådär gammal och tärd ut, som jag faktiskt tycker flera jag träffat blivit. Det ser inte alls piggt och fräscht ut. Utan de blev visserligen smalare, men 20 år äldre liksom. Ett hårt och kantigt utseende. Gärna inklusive en hårfärg alldeles för mörk (läs svart) för deras hy också.

Så, en stor del av min egen utmaning, är att behålla viljan och orken att fortsätta och göra et här i långsam takt på ett hållbart sätt. Först ner ner ner, och sedan hitta ett läge som inte innebär upp igen-och stanna där.