• passionsblomman

    I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

    Det blir väl istappar och skare, snömodd och rimfrost och smällkalla mycket stjärnklara nätter. Och en och annan snöstorm med drivor och flingor stora som lovikavantar.

    Nå i vintermörkret får man tända många ljus.
    I vinterland kan man göra snöänglar och åka pulka. I vintertröjorna ser ingen att man inte gått ner utan upp det senaste året.
    I vinterträdgården äter småfåglarna frön vid fågelbordet och haren gör roliga spår i snön. Mördarsniglarna är puts väck och man måste inte rensa ogräs. Och verkligen inte raka benen.
    I vintertid kan man elda i kakelugnen och fika, titta på filmer och läsa böcker. Och lyssna på musik.

    Men man kan också fortsätta vara här. Bland vänner.
    Här, där vi pratar om barnen vi burit och bär och dem vi längtar att bära. Här, där vi bär det någon inte orkar bära ensam. Och där vi delar allt man någonsin kan komma på att dela. Där skratt, ilska, längtan och gråt blandas i en märklig brygd, jämte hopp, oro, rädsla och humor.
    Så att sorgen blir halv och glädjen dubbel och livet så mycket lättare,  rikare och större. 

    "Håll ljuset högt på färden, det finns bara en som du i världen"/Lundell
        Rimfrost på rutan snölykta

    Gamla tråden: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3807747.html

  • Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård
  • Heloise
    Leksi skrev 2011-04-05 21:58:46 följande:
    Åh! Hon är verkligen jättefin! Vilken liten sötnos! ♥
    Hur mycket väger hon nu?
    hon är 59.9cm lång och väger 5679gram
  • Soldemor
    Heloise skrev 2011-04-05 23:45:36 följande:
    hon är 59.9cm lång och väger 5679gram
    Non är en riktig liten godbit, ståltjejen! (tänk en bild här av Elise i Stålkvinnandräkt med mantel och allt!)

    Nu: iväg på möte!
  • Norrskensflamman

     Muggles: Det är helt fantastiskt att följa din/er resa. Tänk så hopplöst allt kändes för dig där ett tag. Och nu...

    Fru E: Plus är plus tills det är motbevisat. Jag fortsätter hålla tummar och tår.

    TACK kära ni för alla fina kommentarer. Jag tar inte alls illa upp eller känner mig pekfingrad åt. Vet att ni alla har rätt. Vet också att ni som "känner" mig... vet att jag gör allt i min takt på mitt sätt. När tiden är mogen. Under tiden så vakar jag över mina barn och är otroligt känslig och uppmärksam på vad de ser, känner, och hur de upplever saker och ting. Om än maken försöker sätta munkavle på mig så pratar jag med dem när jag ser att de behöver en förklaring på vad som pågår. Jag pratar med vänner och familj, även om han förbjudit det också. Jag går till kuratorn och pratar.
    Nu är jag än mer övertygad om att jag ska banne mig göra vad JAG vill och leva MITT liv, sätta mig och barnen i främsta rummet. Om han kommer vara en del av det livet är ytterst tveksamt just nu.

    Jag har bestämt mig för att åka iväg i helgen. Gissa vem som blev förvånad. Särskilt när han hör att våra vänner från Ry väntar mig med öppna famnen och inte alls är ledsna för att han inte kommer, utan har planerat in att jag och flickorna ska bo i med dem och i stugan bredvid finns en familj med barn i samma ålder. Mamman i den familjen sa genast att hon kommer lägga rabarber på våra tjejer så att jag får umgås med de andra och vara lite ledig

    Så inatt hör jag hur han börjar sucka och vandra, ångesten sliter och river i honom, till slut rev han upp mig ur sängen och det skulle pratas...  Hur har jag tänkt åka 30 mil själv på is med dubbfria däck, hur har jag tänkt det och det och det. Jag hade svar på allt och han blev mer och mer störd över detta. Till slut säger han att han inte kommer vara hemma i helgen, att han åker till sin hemstad i sitt hemland. "Men det tycker jag du ska göra" svara jag. Det hade han INTE väntat sig. Han hade väntat sig panikattack och gråt från min sida. Men den kom aldrig. Och kan ni tänka er... simsalabim... helt plötsligt så SKA han komma med oss i helgen!!
    Ärligt talat så känns det lite jobbigt att han ska komma med... Men flickorna blir ju glada förstås om pappsen kommer.

  • Norrskensflamman
    Fjällbruttan skrev 2011-04-05 20:23:27 följande:
    Flamman, älskade gumman!!!

    Det finns inte så mycket mer att säga än det som Blomman skrev tidigare...
    möjligtvis min fars favvoutrryck skulle kunna komma till pass här:

    - Hur du än vänder dig har du arschlet bak...

    Som Blomman säger, du kan inte göra mer, nu är det dags att skydda dig och barnen, och ÅK i helgen, för er egen skull, för surpelleidioten hemma är enbart ute efter att förstöra för er nu... tyvärr. Jäkla dårmupp...

    Du vet väl om att du är värdefull?
    Att du är viktig här och nu?
    Att du är älskad för din egen skull,
    för ingen annan är som du!

    Du är en del av själva skapelsen
    det finns uppgift just för dig
    och du är fri att göra vad du vill med den
    säga ja, eller nej.

    Kramar om varsamt!
    HjärtaHjärtaHjärta

    Tack för att du påminner mig, älskade vän!
  • Norrskensflamman
    muggles skrev 2011-04-05 15:47:55 följande:
    Jag tror inte att det spelar roll vad DU gör. Vill han ha kontakt med den andra kvinnan så har han det, oavsett hur du agerar. Så tänk på dig själv och dina döttrar i första hand. PRATA med dina döttrar öppet tycker jag. Det är jätteviktigt att du upprepar för dem att det här inte är deras fel. Många barn tar på sig skulden för föräldrarnas gräl (och skilsmässa). En sak jag tycker du bör fundera över i det längre perspektivet: vad får dina döttrar för bild av relationen mellan en man och en kvinna när de ser hur deras pappa behandlar deras mamma?

    Hoppas du inte tar illa upp, vill inte lägga sten på börda. Många kramar i din svåra situation!
    Mugglan, jag tar inte alls illa upp. Jag uppskattar att få input och bolla tankar och olika synvinklar med er.
    Du har helt rätt, och den insikten har jag också kommit till, att vill han ha kontakt med den andra kvinnan så kommer han hitta en anledning att ta den, oavsett vad JAG gör eller inte gör. Han hittar alltid något att rättfärdiga sina handlingar med. Så det där kan jag inte styra. Vill han så gör han det.

    Jag brottas också med det här du nämner: vad får flickorna för syn på hur en relation ska vara? Jag tänker på det hela tiden nästan. Det är jättejobbigt och ett svårt dilemma. Jag försöker vara mycket uppmärksam på hur mycket de snappar upp av hur han behandlar mig. Det mesta och "fulaste" pågår dock inte framför dem, men de känner så klart vibbarna. Jag försöker prata med dem när det är nåt som är galet, förklara varför det blir så här osv. Jag försöker också visa och berätta för dem när det är något som jag inte tycker är okej, sånt som han gör. De vet också att pappa har vissa problem och mår inte så bra, att därför så blir det lite tokigt ibland.  Jag försöker även med handlingar visa vad som är okej och inte i relationen mellan man och kvinna, och nu kommer jag lägga ännu mer fokus på detta. Men det är svårt. Så inni bomben svårt.

    Bruttan; det är också ett av mina favvouttryck:  Hur man än vänder sig har man arschlet bak.
  • Ninnnis
    Norrskensflamman skrev 2011-04-06 13:20:20 följande:
    Här var'e stiltje idag. Var är alla
    Fru Sy, håller du på och föder??
    *skyndar förbi*

    Jag har massor att göra på jobbet så jag har inte hunnit in här idag.

    Kram till dig i alla fall! Inte så oväntat att din make nu vill följa med i helgen... Hoppas det blir en någorlunda trevlig helg ändå. Kram igen!
  • passionsblomman
    Ninnnis skrev 2011-04-06 15:24:43 följande:
    *skyndar förbi*

    Jag har massor att göra på jobbet så jag har inte hunnit in här idag.

    Kram till dig i alla fall! Inte så oväntat att din make nu vill följa med i helgen... Hoppas det blir en någorlunda trevlig helg ändå. Kram igen!
    Inte oväntat alls skulle jag säga.

    Jag har varit ute med Truls hela fm. Han har hälsat på lillhusse i skolan och desutom gått genom hela byn. Mycket duktigt och helt slut blev han.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
Svar på tråden I vått&torrt när midvinternattens köld är hård